På Angos bok- och filmblogg presenterades vinnaren från förra veckans tävling, boken Kungsholmsmorden. Först trodde jag att det var jag som vunnit, det stod nämligen Carola L och det är just vad jag själv heter. Men på nätet kallar jag ju mig för bokmamman, så det var tyvärr inte jag.
Jag gör ett nytt försök i att vinna en bok denna vecka. Vinsten denna vecka är Levande bränd: en ung kvinnas berättelse om hur hon överlevde ett hedersmord. Tävlingen hittar ni här.
Idag fick jag veta att det var Cia med bloggen Ex Libris Cia som har varit min hemliga bokvän. Hon har förgyllt min vardag med tre härliga, träffsäkra paket i Pocket & Prassel 2.0.
Själv har jag varit hemlig bokvän åt Marie med bloggen Garderobstrollet.
Jag blev inte den lyckliga vinnaren av boken som lottades ut på Angos bok- och filmblogg förra veckan. Men denna vecka finns en ny chans. Hon lottar ut boken Kungsholmsmorden i sin blogg. En svensk deckare som jag ännu inte hunnit läsa. Här finns tävlingen.
Jag har upptäckt Katarina von Bredows ungdomsböcker! Vilket språk, vilken känsla! Jag låg och sträckläste den här boken till halv fyra i natt och stundtals skrattade jag högt, stundtals låg jag under täcket och snyftade. Det är länge sedan jag blivit gripen så av en bok!
Lennart Hellsing är en av mina favoriter när det handlar om att skriva texter till barnböcker. Han gör tokiga, roliga rim och har en härlig rytm i sitt språk. Men han skriver inte bara för barn utan även för vuxna. Månens poet är en antologi där dikter från hela hans författarskap finns samlade. Här finns dikter ända från hans debut för mer än 60 år sedan och ända fram tills idag. Dikterna är sammanställda och kommenterade av journalisten Nisse Larsson. Genom hela Lennart Hellsings rika författarskap återkommer månen i hans dikter, därav titeln Månens poet. Alla de dikter som är med i antologin har nämligen någon slags koppling till månen. Jag tyckte om flera av dikterna, men trots det så uppskattar jag Hellsings texter i barnböckerna mer.
Snabbt gick det att läsa ut kortromanen (eller långnovellen) Brottsplats Luleå. Boken är på 80 sidor och den är skriven av Per Rask. Det är hans deckardebut, men mordgåtan är egentligen bara en bisak i den här deckaren. Huvudpersonen, Kommissarie Marklund, ska lösa tre mord, men är inte så intresserad av sitt arbete. Istället ägnar han sin tid åt att skriva noveller, klaga på allt och inget (som tv, tidningar, politik och musik). Det händer inte mycket i boken, jag tycker mest att huvudpersonen ägnar sig åt sitt tyckande i tid och otid. Per Rask är egentligen poet, och det märks på hans språk. Han har ett bra, uttrycksfullt språk, med träffsäkra formuleringar och stundtals en ironisk, stundtals en bitsk ton. Men trots språket så fastnade jag inte för boken. Det hände för lite, det fanns för lite spänning. Jag hade inte läst någonting om boken innan jag beställde den, jag nappade enbart på titeln. Jag tyckte att Brottsplats Luleå lät så lovande, jag älskar verkligen svenska deckare. Men jag blev alltför besviken. Den enda av mina förväntningar som infriades var att boken utspelades i Luleå. Kanske hade jag tyckt bättre om boken ifall jag hade vetat innan vad det var för typ av bok. Kanske inte.
Jag har just upptäckt Angos bok- och filmblogg. Hon kör tydligen en boktävling varje vecka (är ledsen för att jag missade förra veckans tävling, hade velat läsa den boken). Vecka 46 kan man vinna Ut ur mörkret av Linda Caine och Robin Roystone och jag är givetvis med och tävlar.
Här hittar du veckans tävling.
