Alltid hejdå

Alltid hejdåI serieromanen Alltid hejdå skildras skilsmässobarn i två generationer med ett jättefint barnperspektiv. Huvudpersonen Alma är 12 år och hon längtar hem redan innan hon farit. Hemma i Umeå finns mamma Johanna och bästa vännen. Långt därifrån, i Bohuslän, finns pappa och en överväldigande hemlängtan. För ungefär 30 år sedan gick Almas mamma Johanna runt i Malmberget. Hon ville vara överallt utom hemma hos sina bråkande frånskilda föräldrar. Hon skriver dagbok under den tiden, en dagbok som senare Alma hittar uppe på vinden och snart inser Alma att hon och hennes mamma har mer gemensamt än vad hon kan tro. Tack vare mamma Johannas styrka får även Alma styrka att säga ifrån till sina föräldrar.

Alltid hejdå är Alma Thörns debutroman. Den är en av få böcker som verkligen skildrar en skilsmässa sedd ur barnens ögon och den väjer inte för det svåra. Boken vänder sig kanske mest till barn i ungefär samma ålder som huvudpersonen, men den är läsvärd även för vuxna. Inte minst för att vi vuxna ska få perspektiv på hur maktlös barn kan vara när vuxna bestämmer om deras liv. Boken är självbiografisk och den bygger förstås på Almas och Johannas egna upplevelser sin skilsmässobarn. Och det märks väl att de känslor, tankar och funderingar som skildras är trovärdiga och autentiska. Alma, och även Johanna, har en skarpsynt och kritisk blick på vuxenvärlden som i sin tur väcker tankar och känslor hos mig som läsare.

Jag läste i en recension i DN att Alma Thörn ”tecknar som det känns” och det är en så himla bra beskrivning. Jag brukar inte läsa serier särskilt ofta och är inte van vid det mediet, men den här boken gick verkligen rakt in i mitt hjärta. Illustrationerna är enkla, men effektfulla, uttrycksfulla och känslofyllda. De är tecknade i blyerts, i svartvitt. De två tidsplanen skiljs åt genom att nutiden är tecknade i en grå ton, medan dåtiden är tecknade i en sepiabrun ton.

I boken får vi alltså ta del av skilsmässobarnens upplevelser i två tidsplan, 2004 respektive 1977. Jag gillar de tidsmarkörer som finns med i detaljerna. Det ger det lilla extra till respektive tid. Än mer gillar jag dock miljöskildringarna som återfinns i bilderna, framförallt från Umeå där jag själv har bott och väl känner igen mig.

Alltid hejdå är skriven och illustrerad av Alma Thörn och utgiven av bokförlaget Galago. Den är nominerad till Augustpriset 2020 i kategorin barn- och ungdomslitteratur.

Tre faktaböcker om väsen och monster

Här kommer tre spännande faktaböcker om väsen och monster av olika slag, perfekta att sätta i händerna på nyfikna, skräckintresserade barn i åldern 9 år och uppåt.

Mer väsenologi   Skräck : stora boken om mörkrets monster - från vampyrer till zombier   Bråfalls väsen

Mer Väsenologi är Ingela Korsell och Reine Rosenbergs andra faktabok om väsen. Den första boken, Väsenologi, kom förra året och nu är det alltså dags för en uppföljare. Det är en lättbegriplig, välskriven och vetenskapligt grundad faktabok om väsen i nordisk folktro som vänder sig till läsare från 9 år. Här får man till exempel möta Lyktgubben, Gårdstomten, Djävulen, Pesten, Askfrun, älvor, jättar och gastar. Varje väsen presenteras med ett faktauppslag och en sägen som handlar just om detta väsen. Längst fram i boken finns snabbfakta om väsenologi, folktro, väsen och sägner. I boken finns också avsnitt om magi och häxeri, magiska tidpunkter och platser, tal-magi, magi-ritualer, djur i folktron, ord och uttryck, landskapsväsen och mycket annat intressant för den som är intresserad av etnologi, väsen, sägner och nordisk mytologi. Bokens upplägg gör läsningen varierande och man lockas hela tiden att få läsa mer. Kombinationen av fascinerande fakta, spännande berättelser, humor och läskiga illustrationer gör att boken passar läsare från 9-99 år, precis som det står på försättsbladet. Boken är utgiven av Natur & Kultur.

 

Skräck – stora boken om mörkrets monster – från vampyrer till zombier är skriven och illustrerad av skräckmästaren Peter Bergting. Det här är en välskriven och genomarbetad bok som ger en djupdykning in i skräckens värld. Här finns alla de mest klassiska och välkända monstren från böckernas och filmernas värld, som Frankensteins monster, Dracula och Chtulhu, men också otäcka clowner, onda dockor, huvudlösa ryttare och monster från moderna vandringssägner som Slenderman. Varje monster presenteras på ett uppslag med en helsidesbild och ett faktaavsnitt som berättar intressant, fascinerande fakta. Här finns också avsnitt om asiatisk skräck, teknologisk skräck, vetenskaplig skräck, skräck i serier, monster från rymden, moderna häxor, skräckens framtid och mycket mycket mer. En välfylld, blodisande uppslagsbok för alla som är intresserad av skräckgenren. Boken är utgiven av bokförlaget Semic.

Bråfalls väsen är en faktabok som är knuten till serien Bråfalls hemlighet som Charlotte Cederlund skrivit. Här i denna bok har hon samlat fakta om de oknytt och väsen som rör sig i Bråfalls skogar. Det är till exempel troll, jättar, vittror och hustomten. Boken är precis som böckerna i serien lättläst. Illustrationerna av Lisa Medin och Anders Végh-Blidlöv får ta stor plats och texten presenteras kortfattad, ofta i punktlistor eller pratbubblor. Jag har skrivit om de andra böckerna i serien tidigare (här och här) och denna bok är jättebra för att gå vidare och läsa mer om de väsen som förekommer i böckerna ifall man vill stanna kvar i Bråfalls värld lite till. Men boken passar också bra att läsa fristående, man behöver inte ha läst de andra böckerna utan det räcker att man är intresserad av olika väsen. Boken är utgiven av Hegas förlag.

Monstret i gruvan

Monstret i gruvanMonstret i gruvan är den tredje och avslutande boken i serien Bråfalls hemlighet. De två första böckerna i serien, Trollen i skogen och Jättarna i berget skrev jag om i våras. Nu får vi äntligen läsa slutet av trilogin. Dessutom har det nu också kommit ut en faktabok om de monster och väsen som rör sig i Bråfalls skogar som heter just Bråfalls väsen och den passar ypperligt för vetgiriga monsterälskande barn som vill fortsätta läsa om Bråfalls värld.

I denna avslutande bok är tempot och spänningen hög. Astrid råkar falla ner i det hål i marken där monstret kommer upp ifrån. Sedan är det upp till Astrid att stoppa monstret. Annars kommer det att bli precis som då, för 80 år sedan, när blodet flöt i Bråfall.

Boken är lättläst och med ett driv som gör det svårt att sluta läsa. Det är ohyggligt spännande och samtidigt är det en intressant knorr på berättelsen. Dessutom slutar det förstås lyckligt. Det här är en bokserie som passar många barn, både som högläsning och att läsa själv. Det är lagom läskigt, spännande väsen och samtidigt vardag och realism i ramberättelsen. En fantasyberättelse som lånat drag ur nordisk folktro. De har väldigt fina och lockande omslag och de är även illustrerade invändigt med svartvita bilder av Anders Végh Blidlöv.

Monstret i gruvan och de andra böckerna i serien Bråfalls hemlighet är skrivna av Charlotte Cederlund och utgivna av bokförlaget Hegas.

Intervju med Åsa Lind och Emma Virke

Kom dagen, Kom natten är en av de böcker som blivit nominerad till Augustpriset 2020. Den är skriven av Åsa Lind och illustrerad av Emma Virke, samt utgiven av Lilla Piratförlaget.

Augustprisjuryns motivering lyder:

Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför.

Eftersom jag är Augustambassadör i år har jag läst de nominerade böckerna med stort intresse och jag blev nyfiken att ställa lite frågor till Åsa och Emma:

Hur känns det att er bok har chans att vinna Augustpriset? 

Åsa: Det känns så klart väldigt roligt. Redan att vara nominerad är hedrande på många sätt. Böcker för barn och unga är ju en bred kategori och det ges ut många mycket bra böcker.

Emma: Jag har inte hunnit tänka så mycket på vad priset innebär, men det är jättekul att vår bok får synas och kanske upptäckas av fler barn och vuxna i och med nomineringen. Det var en väldigt fin motivering också. Att någon ser och sätter ord på det man gör på det här sättet betyder mycket!

Berätta lite om boken?

Emma: I stora drag handlar det om ett barn som vi får följa under en dag, från det att barnet vaknar och äter frukost med sin morfar på berget under en av de sista sommardagarna, till skymningen. När man tror att boken tar slut fortsätter boken åt andra hållet. Här följer vi barnet genom äventyrliga drömmar om att flyga som en slända och simma som en groda tills dess att morgonens första ljusstrålar letar sig in och det är dags att vakna igen. Det är en dragspelsbok med en dagsida och en nattsida som man också kan veckla ut till en enda lång bild.

Åsa: ”Kom dagen, kom natten” är väldigt fint sammanfattad i juryns motivering. Jag hoppas och tror att det är en bok som man kan uppfatta och tolka på många olika sätt. De rymmer inte bara en berättelse utan många.

Varifrån hämtar ni inspiration till dina böcker? Hur fick ni idén till just denna bok? Hur gick skapandeprocessen till?

Åsa: Ja, det här är tre stora frågor! För att få material att arbeta med samlar jag på intryck av alla slag – i möten med människor, i konsten, i naturen. Ja, allt! Och jag läser så klart mycket, alla slags genrer och författare. Ur den kökkenmöddingen kan ibland idéer till egna texter dyka upp och ibland kan de funka. Idéen till ”Kom dagen, kom natten” kommer från Emma, hon hade en vision om stämningen, om ett barn och en slända, och ville göra en bok i dragspelsformat; det var så allt började. Arbetsprocessen var intensiv och rolig. Vi talade mycket och mejlade texter och bilder. Vi liksom byggde boken, i olika stycken. Jag tänkte på mina egna somrar som barn, där det fanns mycket av längtan och väntan – bland annat eftersom jag var yngst av fyra systrar. Jag väntade alltid på att växa ikapp och komma ifatt.

Emma: Ja, det var ett väldigt roligt och spännande samarbete! Som illustratör får man ju oftast en färdig text att förhålla sig till, så det var kul att istället bygga upp bild och text sida vid sida och vara lyhörd för varandras tankar.

Jag hämtade mycket av inspirationen till boken från egna barndomsminnen på landet och från mina föräldrars sommarstuga i Roslagen. Det kommer alltid mycket sländor dit i slutet av sommaren. Och mörkret faller så hastigt på när hösten kommer. Att promenera i skogen kan göra mig lugn och ge mig ro att sortera tankarna. Stadiet mellan vakenhet och sömn kan istället ge mig snilleblixtar som måste genast måste antecknas eller skissas ner. Baksidan med det är att jag har väldigt svårt att somna.

Håller ni på med något nytt bokprojekt?

Åsa: Ja, alltid. Mer än ett i taget också. Bra idéer har jag gott om, men genomförandet är alltid utmanande och tidskrävande. Det gäller ju också att inse när ens idéer inte håller. Eller när idén är jättebra men min egen förmåga inte räcker till – det är ett surt äpple man måste lära sig bita i!

Emma: Jag svarar som Åsa, jag har alltid flera böcker igång och för många idéer. Det svåra är att välja ut, finslipa dem och sen utföra allt arbete de innebär. Det kan vara väldigt jobbigt ända tills jag ser målet klart och tydligt och nästan är i hamn. Men det finns mycket som är lustfyllt i processen också. Annars skulle jag inte göra fler böcker.

Vad läser ni själv i höst/vinter? Har ni något lästips att dela med er av? 

Åsa: Åh, det är så många böcker jag gillar! Nyligen lästa och mycket bra är – utan inbördes ordning – Avspärrningen av Xiao Bai, Sargassohavet av Jean Rhys, och Vad gör man inte av Maja Hjertzells, och Anna Bengtssons Garderoben och Eva Lindströms Bron. Senast beställda bok är Dödens ö av Knut Larsson, det är en måste-ha-i-hyllan-bok.

Emma: Jag tyckte mycket om Jag ser allt du gör av Annika Norlin som jag läste i somras. Jag har precis läst ut Väggen av Marken Haushofer som jag också rekommenderar varmt. Just nu läser jag Samlade verk av Lydia Sandgren och Den falska rosen av Jakob Wegelius.

Åsa Lind är barn- och ungdomsförfattare och ledamot av Svenska Barnboksakademin. 2003 belönades hon med Nils Holgersson-plaketten och 2014 tilldelades hon Kulla-Gulla-priset. 2019 var hon tillsammans med Joanna Hellgren nominerad till Augustpriset för boken Tiger tiger tiger.

Emma Virke debuterade som författare 2010 och har sedan dess skrivit och illustrerat en rad uppmärksammade och prisbelönta bilderböcker, bland annat de hyllade småbarnsböckerna om Toto och En sur citron. 2017 tilldelades hon Elsa Beskow-plaketten för Klä på herr H.

Stort tack Åsa och Emma för den fina läsupplevelsen och för att ni svarade på mina frågor.

Kom dagen Kom natten

Kom dagen, kom nattenI bilderboken Kom dagen, kom natten fångar Åsa Lind och Emma Virke stämningen i sommarens sista dag. Det är en unik bok i dragspelsformat där vi från ena hållet får följa dagens skeenden och från andra hållet nattens drömmar. Där dagen slutar, slutar inte boken, för på andra sidan kommer natten och tar vid.

Man kan läsa boken precis som en vanlig bok, men man kan också låta boken veckla ut sig i dragspelsformatet och låta den bli en enda mer än två meter lång berättelse där illustrationerna tillsammans bildar ett vackert konstverk. Det är en rolig idé, nytänkande och nydanande. Och illustrationerna är så oändligt vackra. Jag hade gärna haft denna som en tavla hemma.

Photo by Barnboksbloggen on November 12, 2020. Ingen fotobeskrivning tillgänglig..Berättelsen handlar om ett barns sista sommardag, ni vet en av de där sista soliga, varma dagarna innan höststormarna kommer. Barnet leker, det är kallt i gräset men varmt i solen. Någon ropar: ”Kom, vi badar” och några större barn, kanske kusiner eller syskon, simmar skrattande iväg, medan barnet som inte kan simma står kvar på stranden. Vid en första anblick ensam, men ändå inte. Så småningom blir det kväll den där sista sommardagen och när natten kommer tar drömmarna vid. Vi får följa barnet genom drömmarnas värld ända tills morgonen kommer och hen förklarar för sin morfar att nästa sommar ska hen också simma ända ut till flotten.

Photo by Barnboksbloggen on November 12, 2020. Ingen fotobeskrivning tillgänglig..

Texten är poetisk och sparsam. Den finns infogad i bilderna, vilket ytterligare befäster att detta är ett konstverk där text och bild är sammanlänkad och samspelar på ett ypperligt sätt med varandra. Eftersom texten är karg och fåordig kan man läsa mycket mellan raderna och framförallt kan läsaren tolka in mycket genom bilderna, vilket gör att berättelsen kan läsas i flera lager och på nya sätt vid varje omläsning. Det är så mycket detaljer att upptäcka och begrunda att boken håller för många läsningar. En sprudlande men samtidigt lågmäld bok full av fantasi och en hyllning till naturens magi.

Beskrivning saknas.

Jag gillar att bilderboksmakarna vågar ta ut svängarna och testa ett nytt format. Och jag gillar att Augustprisjuryn också vågar lyfta fram denna unika bok. Jag tror att det här är en av årets vackraste böcker för barn från 3 år och uppåt. Den är väl värd sin Augustnominering. Jag hoppas också att nomineringen gör att många läsare upptäcker boken för den är verkligen inte bara till för bilderboksåldern utan även äldre läsare kommer att ta den till sitt hjärta.

Beskrivning saknas.

Kom dagen, Kom natten är skriven av Åsa Lind, illustrerad av Emma Virke samt utgiven av Lilla Piratförlaget. Den är nominerad till Augustpriset 2020 i kategorin barn- och ungdomslitteratur.

Flickebarn nr 291

Flickebarn nr 291Ninni Schulman är en känd deckarförfattarinna som skrivit sju framgångsrika spänningsromaner. Hennes senaste bok, Flickebarn nr 291, är dock en helt annan typ av bok. Det är en självbiografisk roman som tar sin början när hon hamnar på botten efter en uppslitande skilsmässa.

I samtalen med sin terapeut inser hon att hon måste ta itu med de barndomsupplevelser som har format henne, och hon beställer fram sina gamla sjukhusjournaler. Född med en ryggskada som hotade att ta hennes liv genomlevde Ninni en uppväxt präglad av sjukhusvistelser, ensamhet och utanförskap. Vad gör det med ett barn att skiljas från sina föräldrar och alltid känna sig annorlunda? Och hur gör man för att våga tro på att man är värd att bli älskad just så som man är?

Flickebarn nr 291 är en naken, utelämnande bok om det mörker som funnits inuti författaren, men också en hoppfull berättelse om hur man kan försonas med traumatiska barndomsupplevelser och bearbeta dem för att komma vidare. Det är en lättläst bok med korta kapitel, vilket gör den snabbläst. Men innehållet är berörande, och det kommer ta lång tid för mig att glömma. Ninni Schulman är ju en van skribent, så det här är en välskriven bok med ett språk som flyter lätt och griper tag. Jag förstår dock att det här är en bok som lär ha varit väldigt tuff för författaren att skriva. Det är en bok som jag egentligen inte har mycket negativt att säga om, möjligen att tidshoppen kan vara lite förvirrande och att det kanske kunde ha underlättat ifall det fanns rubriker på kapitlen. Jag saknar också ibland lite mer fördjupning i vissa skeenden, det känns som att det går lite för snabbt ibland och då blir det också mer ytligt.

Flickebarn nr 291 är en bok som man verkligen sugs in i och som jag hoppas många tar del av, för den ger så mycket till läsaren.

Boken är utgiven av Bazar förlag.

Ninna och dumma mamma

Ninna och dumma mammaDet har kommit en ny bok om Ninna! De tidigare böckerna heter Ninna och syskongrodden, Ninna och stormskolan och Ninna och sjukhusfåglarna. Denna nya heter Ninna och dumma mamma.

Ibland råkar ens mamma bli chef lagom till lovet. Då tjatar jobbet så mycket i mobilen att hon inte har tid att leka. Och när man ska berätta om rymden och hur stjärnor blir till låtsas hon bara lyssna. När den allra viktigaste dagen kommer, Ninnas födelsedag, blir den inte som Ninna har tänkt sig. Den blir bättre, fast på ett helt annat sätt än hon trott. 

Boken handlar om Ninna som vill ha en valp som ska heta Bullis. Hon vill också ha en likadan mössa som kompisen Ester och marschmallows och varm choklad. Men mammas telefon ringer hela tiden och mamma har inte tid. Inte ork. Hon är bara arg och dum.

Jag tror många, både barn och vuxna, kan känna igen sig i den här bilderboken. När vardagens stress och press blir för stor. När man blir arg på sitt barn fastän man kanske egentligen är arg på sig själv eller på chefen. När man har höga förväntningar på sig själv, men inte har kraft och ork att leva upp till dem. Allt detta ryms i den här bilderboken. Det är fint skildrat, bra barnperspektiv och stark igenkänning. Men det ryms också betydligt mer. Kärleken mellan barn och förälder. Hopp och tröst. Att man kan bråka, men också bli sams igen.

Matilda Ruta har skrivit och illustrerat en härlig bilderbok där alla känslor får ta plats. Illustrationerna är känslofulla, starka och vackra på en och samma gång.

Boken är utgiven av Natur och Kultur.

 

300 grader

300 graderPernilla Ericson har tidigare skrivit flertalet böcker om polisen Liv Kaspi och utredningsteamet Erlagruppen. Jag har recenserat dem här och här. Nu är hon aktuell med en ny bok som är den första boken i en helt ny serie med polisutredare Lilly Hed i huvudrollen. Boken heter 300 grader och utspelar sig år 2023 medan en brutal värmebölja plågar välden med torka och bränder.

Jag vet inte varför författaren valt att förlägga handlingen till just året 2023, men det är mycket vi känner igen från de senaste åren. Coronapandemin nämns, för att inte tala om den sommaren då det härjade flera kraftiga skogsbränder runtom i Sverige. Lite har Sverige lärt sig sedan dessa katastrofer, men inte så mycket som det verkar.

Lilly Hed lämnar en spikrak chefskarriär i Stockholm för att söka lugnet vid kusten. Idylliska Nynäshamn ska bli hennes räddning från en destruktiv relation och en mörk livssituation. Men snart börjar bränderna även där och brandkårens resurser blir svårt ansträngda. Det ser först ut som att flera olycksbränder uppstår i staden, men snart inser Lilly att hon står inför något betydligt värre.

Det är intressant att läsa boken, dels ur ett klimatsynpunkt, det är ju absolut aktuella frågor kring vad som kan hända en het sommar, men dels också ur ett kriminalperspektiv, eld dödar inte bara skoningslöst utan undanröjer också effektivt bevis.

Lilly Hed är en sympatisk karaktär som visserligen har en jobbig livssituation, men som ändå skiljer sig från många av de andra poliserna som är huvudrollsinnehavare i svenska deckare. Jag ser fram emot att fortsätta läsa om henne och de andra karaktärerna i Nynäshamn i denna nya deckarserie. Boken är välskriven, går i ett snabbt tempo och är både spännande och rysligt aktuell. Kul också att man även får en insikt i brandkårens arbete.

Framtidskameran

FramtidskameranFramtidskameran är en riktig sträckläsningsbok för slukaråldern, 9-12 år. Den handlar om 12-åriga Emma vars farfar nyligen har dött. Efter sig lämnade han sin gamla fotobutik som mest innebär kostnader, enligt Emmas pappa. Men till Emma lämnade han också efter sig något annat. Hon fick en egen uppsättning nycklar till fotobutiken och instruktioner om hur hon hittar till ett hemligt rum. Dessutom fick hon en omgjord kamera, en framtidskamera. Efter ett tag inser Emma att det är en väldigt speciell kamera. Om Emma tar ett foto med kameran visar motivet vad som kommer hända några minuter senare.

Med framtidskameran inser Emma att hon kan påverka världen omkring henne. Hon kan förhindra olyckor och brott, men också hjälpa vänner i nöd. Men med framtidskameran följer också ett ansvar. Hon måste noga överväga när kameran verkligen bör användas. Vad är rätt, vad är fel? Kan man till exempel använda kameran till att förutspå vilken lottorad som kommer att dras? Dessutom följer det bara med ett begränsat antal filmrullar, så det gäller att välja noga vilka motiv hon ska använda filmrullarna på.

Emmas familj har ekonomiska svårigheter och under bokens gång blir hennes pappa dessutom arbetslös. Han försöker sälja fotobutiken, men det går trögt. Emma gör vad hon kan för att hjälpa familjen ekonomiskt. Men samtidigt vill hon absolut inte att farfars gamla butik ska säljas.

Emma är från början av boken väldigt ensam. Hennes bästa kompis har flyttat och hon har inte hittat någon ny kompis i klassen. Men så småningom börjar hon umgås mer och mer med en kille i klassen, Teo. Dessutom är hon förtjust i en tjej i parallellklassen. Saknaden och sorgen efter farfar är tung för Emma och det blir inte bättre av allt som händer runt omkring henne. Men de nyfunna vännerna ger henne ändå lite ljusglimtar.

Boken behandlar många olika teman, sorg och saknad, kärlek, vänskap och utanförskap, ekonomiska svårigheter, moraliska dilemman, arbetslöshet, familj, skola och samhällsfrågor. Boken kombinerar fantasy och magi med vardagsrealism. Det är lätt att känna igen sig och relatera till de realistiska delarna i boken. Även fantasyinslagen känns ganska trovärdiga. Boken är välskriven, håller ett ganska högt tempo och den har ett starkt driv. Framförallt i slutet när Emma hamnar mitt i ett svindlande äventyr blir det riktigt, riktigt spännande, och det blir svårt att lägga ifrån sig boken.

Jag tror detta är en berättelse som kommer att tilltala många barn eftersom den innehåller så många olika teman. En perfekt högläsningsbok. Det finns också en omfattande lärarhandledning tillgänglig hos förlaget, så det funkar utmärkt att jobba med boken i en mellanstadieklass.

Framtidskameran är skriven av barnboksdebuterande Kaj Hagstedt och utgiven av Idus förlag.

Lisa och Lilly – en sann kärlekshistoria

Lisa och Lilly : en sann kärlekshistoriaJag fick chansen att läsa Lisa och Lilly – en sann kärlekshistoria av Mian Lodalen genom Facebookbokcirkeln Kollektivet. En otroligt spännande, sorglig och fascinerande berättelse om två kvinnor som blev förälskade i en tid då det inte var tillåtet.

Boken börjar när de båda flickorna var för sig smiter hemifrån och möts för första gången en varm sommarkväll på en hemlig dans vid Årstaviken. Sedan får vi följa deras hemliga, otillåtna förhållande tills det drygt ett år senare tagit sitt slut. I september 1911 hittas deras sammanbundna kroppar i Hammarby sjö.

Boken handlar alltså om två verkliga flickor vars livsöde nu får en viss upprättelse. De har också blivit förärade en staty på Mose Backe torg i Stockholm: Systrarna av Nils Sjögren. Själva kärleksberättelsen är stark och vackert skildrad. Men jag tycker att kvinnorna inte riktigt fick komma fram. Ibland är det svårt att skilja dem åt just för att man inte får lära känna dem riktigt på djupet. Därför är det också svårt att känna för dem på riktigt. Man berörs mer av deras livsöde än känner för dem som personer. Jag önskar också att författaren hade fördjupat sig ännu mer i vissa partier istället för att hasta vidare. Slutet till exempel kommer lite för abrupt. Den historiska kontexten är dock väldigt intressant och de historiska skildringarna är också mer välskrivna tycker jag. Det märks att Lodalen gjort mycket research.

I boken får vi alltså följa arbetarkvinnorna Lisa och Lilly under deras sista omtumlande, dramatiska år i livet. Detta till en fond av den dynamiska tiden kring förra sekelskiftet, i ett Stockholm som då mer än något annat var kvinnornas, ungdomarnas och arbetarnas stad. En tid då socialismen och fackföreningsrörelsen växer fram och man kämpar för kvinnors rösträtt. Det är så otroligt intressant att få ta del av kvinnornas villkor på den tiden och jämföra med idag. Visst är det mycket som fortfarande skulle kunna förändras för kvinnorna idag, men när man jämför ser man att vi verkligen har kommit en bra bit på vägen.

Lisa och Lilly är utgiven av Romanus & Selling. Detta är den första delen i en trilogi som skildrar homosexuellas livsvillkor i Sverige under olika tidsperioder. Jag ser fram emot att läsa de kommande böckerna.