Barfota Änglar är Linnea Willéns sanna histora om när hon och kompisen Emma rymmer till Tokyo för att skapa sig en bättre tillvaro. De var 18 och 20 år gamla när de bestämde sig för att lämna Sverige. De lämnar en lapp i sin lägenhet där det står att de gett sig av frivilligt och inte vill bli eftersökta. Sedan åker de till Tokyo för att ta jobb som värdinnor på nattklubbarna. De tror att dessa jobb är spännande och välbetalda, men efter ett tag visar det sig att verkligheten är annorlunda. Bakom de neonglimrande fasaderna döljer sig nämligen en värld full av svek, utnyttjande, droger och sprit. Som tur är så har de varandra. Men räcker det?

Boken är helt sann, fast vissa miljöer och namn har ändrats av privata skäl. Det är en engagerad och dramatisk berättelse, men trots detta lyckas jag inte riktigt bli fängslad av den. Dels är det språket som inte riktigt tilltalar mig och dels är det så att man inte riktigt får komma Linnea in på djupet. Visst är det en tragisk skildring av krossade drömmar och sökandet av den egna identiteten. Men jag hade velat ha en mer välskriven bok. Främst stör jag mig nog på bokens form. Den har inga kapitel, istället är den indelad i tre delar (före Japan, i Japan och efter Japan), vilket gör boken svårläst. Men om man tycker om att läsa om livsöden så tycker jag absolut att man ska läsa denna bok för det kan ge en stark läsupplevelse. Barfota änglar är utgiven av Kalla Kulor förlag.