Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäcks podcast Bladen brinner som de startade i höstas är ju ett måste för den som gillar barn- och ungdomslitteratur. Jag håller på att lyssna ikapp alla avsnitt och tänker skriva några rader om varje avsnitt här. I Bladen brinner #1 intervjuas Barbro Lindgren och Mårten Sandén.

Poddens titel, Bladen brinner, är ju hämtad från den klassiska ungdomsboken med samma namn som Barbro Lindgren skrev redan 1973. Och Barbro Lindgren är verkligen en gigant i barnboksvärlden med exempelvis Max-böckerna, Vilda Bebin, Loranga Mazarin och Dartanjang, Sagan om den lilla farbrorn och böckerna om Benny på meritlistan. Hon har många gånger varit normbildande och nyskapande, i podden berättas det framförallt om hennes självbiografiska dagboksserie med böckerna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner, där man bland annat kan läsa om hennes depression, mötet med kärleken och funderingar kring livsfrågor, något som inte var vanligt att skriva om då.

I detta avsnitt finns också en fin intervju, eller snarare ett samtal, med Mårten Sandén. Visste ni förresten att han har en psykologexamen? Eller att han är låtskrivare och bland annat har skrivit låtar till Darin, Charlotte Perelli, Magnus Carlsson, E.M.D, Bodies without organs och Eddie Meduza? Men för oss bokbloggare är han väl mest känd som författare till exempelvis böckerna om Petrinideckarna, Skorstensjul, Anna d´Arc, Ett hus utan speglar, Sju förtrollade kvällar och Min bror monstret. Samtalet handlade mycket om sorg och svärta i barnböcker. Hur sorgligt får det egentligen bli i barnböcker? Ska man väja för svåra ämnen? Censurera? Vad tycker ni? Det här är något som har diskuterats mycket på kursen jag läser nu, Kreativt skrivande för barn och ungdom, och det har landat i att jag nog tycker att man inte ska väja för svåra ämnen, men däremot har man nog ett ansvar som författare att lämna hopp i slutet av boken. Det kan vara jäkligt jobbigt, ett syskon blir sjukt, en förälder dör, man blir utsatt för mobbing, bästa kompisen flyttar, kärleken tar slut, osv, men det ska ändå finnas hopp om framtiden. Barn lever här och nu, och de har inte heller så stor livserfarenhet ännu, därför kan det vara svårt för dem att hantera böcker med tragiska slut. Det är min upplevelse, vad tror ni?

I avsnittet tipsas förstås också om en massa böcker. Förutom att jag blev sugen på att läsa Anna d´Arc, Ett hus utan speglar och Min bror monstret av Mårten Sandén blev jag också nyfiken på Pudlar och pommes, Veckan före barnbidraget samt En sån dag.

Den sistnämnda boken, En sån dag, är en bilderbok som handlar om ett barn vars mamma troligen är deprimerad/utbränd. Hon är frånvarande, orkeslös och tittar bara ner i sin mobil när barnet vill hitta på saker. Intressant är hur det blir en grej med såna böcker idag, det var ju ingen som tyckte att det var konstigt när Alfons Åbergs pappa satt sådär med sin tidning på 70-talet. Kanske har det med vår tids dåliga samvete att göra? Eller vad tror ni?

Sammanfattningsvis måste jag säga att det var ett superbra premiäravsnitt av podden. Bra bredd från bilderböcker till vuxenböcker, snygga övergångar, intressanta boksamtal, fina intervjuer, peppande boktips, innehåll där alla kan hitta något som passar just dem och väldigt proffsigt gjort.