Magisk december är en adventsbok från Bonnier Carlsen som är skriven av den populära barnboksförfattaren Katarina Genar och illustrerad av välkända illustratören Lotta Geffenblad. Ingenting är som det brukar – Julias bästa kompis har just flyttat och hennes föräldrar bara jobbar och jobbar. Hon är inte ens säker på att det kommer att bli någon jul överhuvudtaget i år. Men en dag gör Julia en adventsstjärna i guld på fritids och efter det börjar allt förändras. Kanske är det stjärnan som visar henne vägen till världens gulligaste hund och till Helmi. Helmi som ger Julia snögloben som får tiden och gränserna att suddas ut. Och allt detta blir början på en magisk december!

Boken innehåller både magi och realism. Här finns allt. Ensamhet, längtan, saknad, stjärnor, snö, julstämning, historia, hundar, vänskap, önskningar och en magisk snöglob! Boken har 24 kapitel och tanken är att man ska läsa ett kapitel om dagen från första december till julafton. Illustrationerna är gnistrande, glimmande, sagolika och stämningsfulla. Här har vi verkligen en perfekt match mellan författare och illustratör! En mysig julbok med precis rätt julstämning att läsa i väntan på tomten tillsammans med barn i åldern 6-9 år.

Magisk december finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

I våras hyllade jag På jakt efter älg av Jenny Elverstig och Anna Hansson, den första boken i en ny serie om jakt för nybörjarläsarna. Nu har del två kommit – På jakt efter björn. Förra boken handlade om Axel som fick följa med sin pappa på älgjakt. I denna bok är det Axels syster Siri som är i huvudrollen. Kul att författarna byter huvudrollsinnehavare i denna bok och extra kul förstås att det är en tjej i huvudrollen. På så sätt får också fler barn möjlighet att känna igen sig. Dessutom är det mamma i familjen som jagar björn, även om hela familjen är jaktintresserade. Boken handlar om när Siri får följa med mamma på björnjakt. Mamma och Siri sitter på pass medan morfar går med plotthunden Harry. Snart börjar Harry skälla och stämningen stiger när Siri ser i kikaren att björnen närmar sig…

Författarna vill med serien På jakt informera om hur jakt bedrivs i Sverige och berätta om de djur som är vanliga att jaga. Illustratör är Filippo Vanzo, en illustratör som enligt förlaget brinner extra mycket för djur och natur. Böckerna vänder sig till nybörjarläsare mellan cirka 6 och 9 år. Men den kan även läsas av äldre läsare som behöver en lättläst bok och tycker om jakt och natur. Bokens lix, läsbarhetsindex, är 17. Det är en hel del text, men boken är inte så lång och det är ganska stor stil och mycket luft på sidorna. Dessutom är det illustrationer på varje uppslag. Längst bak i boken finns lite fakta om björnar och björnjakt.

Den förra boken blev snabbt populär hos eleverna och det är inte långa perioder boken har stått outlånad på hyllan. Jag tror att På jakt efter björn kommer att bli lika populär. Det finns ju inte många böcker om jakt som vänder sig till barn i den här åldern. Och bland oss som bor i Norrlands glesbygd är jakt en del av vardagen likväl som ett stort intresse hos många. Det är många av eleverna där jag jobbar som har föräldrar som jagar och även en hel del av lärarna jagar, så det är lätt för barnen att relatera. Många av dem har också varit med på jakt eller skulle vilja vara med. Björnjakt är inte lika vanligt som älgjakt och därför är det nog extra spännande att läsa om det. Men boken handlar inte bara om jakt som hobby, utan även de andra perspektiven på jakt finns också med. Stämningen i skogen, naturupplevelserna och förstås anledningen till varför man jagar.

På jakt efter björn är utgiven av förlaget Beta Pedagog. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Teaterspöket är den senaste boken i serien Familjen Monstersson av Mats Wänblad och Pelle Forshed. Serien handlar om Ebba som är kompis med monstret Boris och i böckerna kan man läsa om vad de gör tillsammans och olika dråpliga situationer de hamnar i just för att Ebba är kompis med ett monster. Teaterspöket utspelar sig i teaterns värld. Ebba och Boris hittar nämligen en kista med en massa gamla kläder när de leker på vinden i Boris hus. De klär ut sig och bestämmer sig för att göra en teaterpjäs som de ska spela upp för sina familjer. I pjäsen ska det vara två kungar och ett spöke. Men vem ska spela spöket?

Böckerna i serien Familjen Monstersson är ständigt utlånade på mina bibliotek. Det är inte så konstigt att de är populära bland nybörjarläsarna. De handlar om monster och andra mysrysliga saker samtidigt som de är fyllda med humor. Illustrationerna är färgglada och med glimten i ögat. Texten kort, enkel och lättläst. Texten finns dessutom i två nivåer, dels den vanliga löpande texten som är skriven med små bokstäver och dels text i pratbubblor som är skriven i versaler. På så sätt kan både de absoluta nybörjarläsarna och de som har kommit lite längre i läsningen läsa boken. Eller så kan förälder och barn läsa tillsammans. Totalt finns det nu 12 böcker i serien och jag rekommenderar dem till alla i åldern 6-9 år som vill läsa eller lyssna till rysmysliga och roliga böcker.

Teaterspöket är utgiven av Rabén & Sjögren och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Christina Lindström har skrivit en serie böcker för barn i lågstadieåldern som handlar om en tjej som heter Hilda och hennes kompisar Bella och Henning. Än så länge finns det två böcker i serien, Hilda och årets kalas samt Hilda och hamsterstölden. Men jag tror och hoppas att det ska komma ännu fler titlar. Hilda och hamsterstölden är en av de tre böcker som är nominerade till bokpriset Spårhunden 2019, ett bokpris som delas ut av Svenska Deckarakademin för årets bästa barn- och ungdomsdeckare och det är en välförtjänt nominering tycker jag, för jag gillar verkligen de här böckerna.

Hilda är en tjej som har ett ganska bekymmersfritt liv i början av första boken, Hilda och årets kalas. Hon gillar hårdrock, hästar och rockringar. Och såklart sina bästisar Bella och Henning. Men så en lunchrast vänds hela hennes liv upp och ner. Deras klasskompis Wilma ska ha kalas i bowlinghallen. Både Bella och Henning är bjudna. Ja, faktiskt verkar det som att hela klassen är bjudna. Alla utom Hilda. Plötsligt känns det som om Hilda inte har några kompisar längre. Vad har hon gjort för fel? Den här boken handlar om vänskap och utanförskap. Att vilja vara med och att inte få vara med. Att vilja passa in och att jämföra sig med andra. Dessutom handlar det om att ha ont om pengar, vilket är en annan slags utanförskap och som också Hilda tvingas uppleva i boken eftersom hennes mamma är ensamstående och nu har bilen gått sönder, vilket gör att mamman är hemskt orolig för hur mycket det kommer att kosta att laga den.

I Hilda och hamsterstölden ska Bella få en efterlängtad hamster. Både Hilda och Henning är avundsjuka, Hilda bor för trångt för att de ska kunna ha husdjur och Henning är allergisk. Men Hilda kan i alla fall leka med Bellas hamster. Det kan ju inte Henning, så han blir utanför. Så utanför att han gör något oförlåtligt. En dag är nämligen hamstern stulen. Och de tre forna bästisarna är inte längre bästisar. Det här är en bok som fortsätter på temat vänskap och önskan om att få vara med. Det handlar om att göra någon ledsen, säga förlåt, men ändå inte få vara med. Det handlar om tillit, inkludering och att stå upp för den man bryr sig om.

Båda böckerna är utmärkta högläsningsböcker för lågstadiet, men funkar också att läsa själv för den som kommit en bit med läsningen. De har hög igenkänningsfaktor och träffsäkerhet, samtidigt som de har humor och har ständigt aktuella och viktiga teman. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

Helena Bross har skrivit många, många böcker för barn, framförallt lättlästa böcker för nybörjarläsarna. Hennes senaste bok är dock lite speciell. Den handlar nämligen om en liten kille som heter Sigge och som har svårt för det där med bokstäver. I baksidestexten till Bråkiga bokstäver kan man läsa att de som gjort boken om Sigge, författaren Helena Bross och illustratören Mati Lepp, också hade svårt att lära sig läsa och skriva. Det som de skriver om i den här boken är alltså självupplevt. Det inger inte bara trovärdighet utan också hopp och styrka eftersom Helena idag både är lärare och författare och Mati är illustratör och författare. De båda ger läsare som också har svårt med läsning och stavning rådet att inte ge upp.

Huvudpersonen Sigge ska börja ettan. Han tycker att det är roligt med både gympa och matte. Men när han tänker på bokstäverna får han ont i magen. Han undrar om det är något fel på hans huvud. Och varför bråkar bokstäverna med just honom? Sigge är också nyinflyttad och har inga kompisar på nya orten ännu. Han känner ingen som ska börja i hans klass. Inte så konstigt att Sigge är pirrig. När det är dags för skolstart känner Sigge i alla fall igen en kille från gården, Aron. Klassrummet är fint och fröken verkar snäll. De första dagarna går snabbt. Rasterna, gympan och matten är så roliga. Men så är det dags att börja med bokstäverna. Han vill verkligen komma ihåg alla de små krumelurerna. Men han kan inte hålla fast dem i huvudet. Bokstäverna bara bråkar med Sigge. När klassen ska jobba med bokstäverna går Sigge på toan, vässar pennan och en massa annat för att slippa jobba. Dagarna går och det blir jobbigare och jobbigare för Sigge. Han hör hur klasskompisarna läser och läser och han vet att så borde han också göra. En dag när klassen är i simhallen berättar Aron att han inte kan simma. Hans mamma har försökt lära honom, men det går inte, säger han. Då berättar Sigge att han inte kan läsa. Det går inte heller. Och så skrattar de tillsammans. De är lika, fast de har svårt för olika saker. Men, så en dag händer det något hemskt. Sigge ritar bussen de åkte med till simhallen och fröken ber honom skriva ”En buss” på teckningen. Sigge skriver ”En puss” istället eftersom han inte kan skilja på B och P. Klasskompisarna skrattar och skrattar. Sigge blir jättearg och puttar till Joel som skrattade värst. Sen springer Sigge därifrån. Dumma, dumma skola! Men det leder till något gott och det löser sig bra för Sigge ändå till slut.

Bråkiga bokstäver är en bok om hur det kan vara att ha svårt med bokstäverna och så småningom få diagnosen dyslexi. Precis som de andra böckerna Helena Bross skrivit så är även denna bok rolig, spännande och med hög igenkänning. Det finns, mig veterligen, inte särskilt många böcker där dyslexi skildras, så igenkänningsfaktorn som finns i den här boken är förstås jätteviktig. Det är också viktigt att uppmärksamma dyslexi. Sigge säger i boken att i varje klass finns det en eller två som har dyslexi. Tänk vad många det är i hela Sverige! Man får också veta att man kan lyssna till böcker och läromedel och att man kan få hjälp av logoped och att det finns dataprogram som kan vara till hjälp. På så sätt avdramatiseras även detta och man får som läsare ytterligare förståelse för att man kan läsa och ta till sig information på olika sätt, inte bara med ögonen. Sigge är också en sympatisk kille som är lätt att tycka om och säkert också lätt att relatera till för många. Hans tankar, känslor och funderingar kring de bråkiga bokstäverna skildras så fint och realistiskt. Boken ingår i serien ”Lite mer att läsa”, vilket innebär att den inte vänder sig till de absoluta nybörjarläsarna utan till de som knäckt läskoden redan. Men den fungerar också fint som högläsningsbok. Varför inte läsa boken högt i alla lågstadieklasser? Jag ska i alla fall rekommendera den till lärarna på skolorna där jag jobbar.

Bråkiga bokstäver är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.