Magisk december

Magisk decemberMagisk december är en adventsbok från Bonnier Carlsen som är skriven av den populära barnboksförfattaren Katarina Genar och illustrerad av välkända illustratören Lotta Geffenblad. Ingenting är som det brukar – Julias bästa kompis har just flyttat och hennes föräldrar bara jobbar och jobbar. Hon är inte ens säker på att det kommer att bli någon jul överhuvudtaget i år. Men en dag gör Julia en adventsstjärna i guld på fritids och efter det börjar allt förändras. Kanske är det stjärnan som visar henne vägen till världens gulligaste hund och till Helmi. Helmi som ger Julia snögloben som får tiden och gränserna att suddas ut. Och allt detta blir början på en magisk december!

Boken innehåller både magi och realism. Här finns allt. Ensamhet, längtan, saknad, stjärnor, snö, julstämning, historia, hundar, vänskap, önskningar och en magisk snöglob! Boken har 24 kapitel och tanken är att man ska läsa ett kapitel om dagen från första december till julafton. Illustrationerna är gnistrande, glimmande, sagolika och stämningsfulla. Här har vi verkligen en perfekt match mellan författare och illustratör! En mysig julbok med precis rätt julstämning att läsa i väntan på tomten tillsammans med barn i åldern 6-9 år.

Magisk december finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem

Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hemRabén & Sjögren startade en tradition för några år sedan som har kommit för att stanna. Jag pratar förstås om adventsböcker. Varje år under åtta års tid har de nu gett ut en adventsbok, en bok med 24 kapitel att läsa tillsammans före jul som en nedräkning inför julafton. Många kända författare har bidragit till de fina adventsböckerna. I år gick hedersuppdraget att skapa årets adventsbok till författaren Mats Strandberg och illustratören Sofia Falkenhem. De är kanske mest kända för sin trilogi om monstret Frank och den här adventsbok utspelar sig också i samma miljö som böckerna om Monstret Frank. Monstret Frank kan vi dessutom just nu även se som musikal på Junibacken, så böckerna är verkligen högaktuella. De är också väldigt populära bland såväl små som stora läsare och används ofta som högläsningsböcker i skolan. De handlar om monster och människor, om att vilja vara med men inte passa in och om att hitta sin egen väg ut ur ensamheten och att hitta sin egen flock till slut.

Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem är alltså årets adventsbok från förlaget. Det är en färgsprakande, fartfylld men samtidigt stämningsfull högläsningsbok i 24 kapitel som handlar om ämnen som vänskap, hemlängtan och lite mer otippat: konsten att lära sig skilja sagor från sanning. I huvudrollen återser vi Ken Taur från Monstret Frank-världen och berättelsen handlar helt enkelt om hans färd hem till kentaurernas hemliga rike, en resa som är spännande, sorglig, rolig och tänkvärd allt på samma gång. Frågan är om Ken Taur kommer att hinna hem och fira jul med sin familj? Lyckas han rädda prinsessan som är tillfångatagen i slottet. Lyckas han stoppa Hans och Greta från att stjäla alla julklappar? Och hinner han frita den kidnappade tomten? Eldflickan Gnista följer med på färden och de får också oväntad hjälp av flera kända sagofigurer. Men de visar sig ha helt andra egenskaper än de vi har hört om och trott på… Författaren Mats Strandberg har nämligen valt att använda sig av sagans form för att lyfta vikten av källkritik. Vem ligger bakom de påhittade historierna? Vem tjänar på dem? Och hur kan man få folk att tro på sanningen istället?

Jag gillar att författaren har vävt in figurer från andra sagor i boken och att det finns övernaturliga inslag likväl som förtrollning och magi. Extra kul är att han leker med de gamla sagorna och ofta ger dem en rolig och modern twist. Jag gillar också att boken har många inslag av humor och att det ofta finns roliga knorrar i slutet av varje kapitel.

Jag skulle inte komma hem till jul. Jag skulle inte komma hem överhuvudtaget. Vi var fast här.

”Det är luciaafton idag”, sa Acapella. ”Vi kommer att frysa ihjäl på ett ruttet gammalt isberg på luciaafton!”

”Det är inte säkert”, sa Häxan.

”Nej, det förstås”, sa Acapella. ”Vi kan ju trilla ner i vattnet och drunkna. Eller så hinner vi svälta ihjäl först. Så går det när en halvblind häxa får vara utkik!”

Ken Taur och Gnista är lätt att tycka om och man vill gärna läsa vidare för att se hur det går för dem på deras resa. Det är lagom spännande, inte särskilt läskigt, men boken är uppbyggd av cliffhangers och det höga tempot gör att det är lätt att dras med av berättelsen. Jag tror att det här är en adventsbok som kommer att uppskattas väldigt mycket av de äldre förskolebarnen och de yngre lågstadiebarnen. Illustrationernas stil känns väl igen av de som har läst böckerna om Monstret Frank. De är färgglada, detaljrika, sagolika och stämningsfyllda. Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Jordgubbsbarnen

JordgubbsbarnenJag har varit nyfiken på Jordgubbsbarnen av Sara Olausson ett tag, men inte kommit mig för att läsa den. När jag såg att den blivit nominerad till Augustpriset i barn- och ungdomskategorin bestämde jag mig därför att reservera hem den till bibblan. Den kom i morse och jag sträckläste den på lunchrasten. Jordgubbsbarnen handlar om Maria och hennes bror Gabriel. De bor i ett helt vanligt hus i en helt vanlig by. De har sommarlov och en ny hund och Iulia håller på att lära dem simma. Familjen är fattig, men allt har varit bra ändå. Åtminstone tills torkan slår till, Gabriel hamnar på sjukhus och den ena olyckan efter den andra följer på varandra. Till slut har familjen inget val. Maria och Gabriels föräldrar måste lämna sina barn och bege sig till Sverige, ett konstigt land uppe i norr. Där ska de plocka jordgubbar stora som äpplen och tjäna pengar så familjen aldrig mer ska behöva oroa sig för någonting.

Jordgubbsbarnen är en lättläst kapitelbok om fattigdom och tiggeri. En bok som ger en större förståelse för de rumänska barnens och föräldrarnas situation, men också en bok som ger perspektiv och en bok att beröras av. Sara Olausson brinner för att skildra tiggarnas och rumänernas situation och här har hon lyckats väl. Här får man verkligen en förståelse för varför de kommer till Sverige och hur deras liv ser ut innan de kommer hit. Alla pedagoger borde läsa Jordgubbsbarnen som högläsningsbok, det är en skildring man inte kan värja sig från. Språket är vackert, men verkligheten dyster. Men även fast det är ett tungt ämne så förmedlar boken också mycket hopp och kärlek. En modern Katitzi, en modern klassiker, väl värd sin Augustnominering.

Jordgubbsbarnen är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

På jakt efter björn

På jakt efter björnI våras hyllade jag På jakt efter älg av Jenny Elverstig och Anna Hansson, den första boken i en ny serie om jakt för nybörjarläsarna. Nu har del två kommit – På jakt efter björn. Förra boken handlade om Axel som fick följa med sin pappa på älgjakt. I denna bok är det Axels syster Siri som är i huvudrollen. Kul att författarna byter huvudrollsinnehavare i denna bok och extra kul förstås att det är en tjej i huvudrollen. På så sätt får också fler barn möjlighet att känna igen sig. Dessutom är det mamma i familjen som jagar björn, även om hela familjen är jaktintresserade. Boken handlar om när Siri får följa med mamma på björnjakt. Mamma och Siri sitter på pass medan morfar går med plotthunden Harry. Snart börjar Harry skälla och stämningen stiger när Siri ser i kikaren att björnen närmar sig…

Författarna vill med serien På jakt informera om hur jakt bedrivs i Sverige och berätta om de djur som är vanliga att jaga. Illustratör är Filippo Vanzo, en illustratör som enligt förlaget brinner extra mycket för djur och natur. Böckerna vänder sig till nybörjarläsare mellan cirka 6 och 9 år. Men den kan även läsas av äldre läsare som behöver en lättläst bok och tycker om jakt och natur. Bokens lix, läsbarhetsindex, är 17. Det är en hel del text, men boken är inte så lång och det är ganska stor stil och mycket luft på sidorna. Dessutom är det illustrationer på varje uppslag. Längst bak i boken finns lite fakta om björnar och björnjakt.

Den förra boken blev snabbt populär hos eleverna och det är inte långa perioder boken har stått outlånad på hyllan. Jag tror att På jakt efter björn kommer att bli lika populär. Det finns ju inte många böcker om jakt som vänder sig till barn i den här åldern. Och bland oss som bor i Norrlands glesbygd är jakt en del av vardagen likväl som ett stort intresse hos många. Det är många av eleverna där jag jobbar som har föräldrar som jagar och även en hel del av lärarna jagar, så det är lätt för barnen att relatera. Många av dem har också varit med på jakt eller skulle vilja vara med. Björnjakt är inte lika vanligt som älgjakt och därför är det nog extra spännande att läsa om det. Men boken handlar inte bara om jakt som hobby, utan även de andra perspektiven på jakt finns också med. Stämningen i skogen, naturupplevelserna och förstås anledningen till varför man jagar.

På jakt efter björn är utgiven av förlaget Beta Pedagog. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Teaterspöket

TeaterspöketTeaterspöket är den senaste boken i serien Familjen Monstersson av Mats Wänblad och Pelle Forshed. Serien handlar om Ebba som är kompis med monstret Boris och i böckerna kan man läsa om vad de gör tillsammans och olika dråpliga situationer de hamnar i just för att Ebba är kompis med ett monster. Teaterspöket utspelar sig i teaterns värld. Ebba och Boris hittar nämligen en kista med en massa gamla kläder när de leker på vinden i Boris hus. De klär ut sig och bestämmer sig för att göra en teaterpjäs som de ska spela upp för sina familjer. I pjäsen ska det vara två kungar och ett spöke. Men vem ska spela spöket?

Böckerna i serien Familjen Monstersson är ständigt utlånade på mina bibliotek. Det är inte så konstigt att de är populära bland nybörjarläsarna. De handlar om monster och andra mysrysliga saker samtidigt som de är fyllda med humor. Illustrationerna är färgglada och med glimten i ögat. Texten kort, enkel och lättläst. Texten finns dessutom i två nivåer, dels den vanliga löpande texten som är skriven med små bokstäver och dels text i pratbubblor som är skriven i versaler. På så sätt kan både de absoluta nybörjarläsarna och de som har kommit lite längre i läsningen läsa boken. Eller så kan förälder och barn läsa tillsammans. Totalt finns det nu 12 böcker i serien och jag rekommenderar dem till alla i åldern 6-9 år som vill läsa eller lyssna till rysmysliga och roliga böcker.

Teaterspöket är utgiven av Rabén & Sjögren och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Berit älskar Russin

Berit älskar RussinBerit ska till sin kompis Aron på kalas. Dagen innan går hon och mamma till affären för att köpa en present. Där förlorar hon sig i den alldeles underbaraste leksaksekorre. Mamma köper den till Aron och expediten slår in den i ett paket. Men när Berit kommer hem kan hon inte låta ekorren ligga alldeles ensam. Ingen vill vara ensam på natten. Inte en ekorre. Och inte Berit heller. På morgonen är det dags att gå hem till Aron. Berit går med långsamma steg. Hon vill absolut inte ge bort Russin som hon har döpt ekorren till. Men hon måste. När Aron får paketet sliter han upp det och lägger ekorren mitt i högen av presenter. Och sen händer det som inte får hända. Några andra barn får syn på ekorren och börjar kasta den emellan sig. Till slut landar Russin mitt i glassen och får chokladsås på svansen. Men då blir Berit arg…

Att köpa Russin till Aron var ett stort misstag. Hur ska man kunna ge bort något som man älskar? Bilderboken Berit älskar Russin skildrar så fint flickans omedelbara kärlek till gosedjuret och hennes vånda när hon måste ge bort det älskade gosedjuret i present till någon som inte alls känner lika starkt för ekorren som hon själv gör. Boken slutar fint, Berit får behålla sitt gosedjur och hon köper en annan present till Aron, en present som han till och med kommer att uppskatta mycket mer. Jag kan dock inte låta bli att fundera över hur det skulle ha blivit ifall Aron också hade tyckt om Russin, eller om han inte alls hade gått med på att byta present. Livet är ju inte alltid så enkelt. Men jag är också glad att det är enkelt i det här fallet. Berit och Russin hör ihop och nu får de vara tillsammans. Så fint. Så självklart.

Berit älskar Russin är en charmig bilderbok som tar barnets känslor på stort allvar. Den har ett fint barnperspektiv och det märks inte bara i texten utan också i illustrationerna. Redan på omslaget ser man att det är Berit som är i fokus medan det bara är underkroppen som syns av Berits mamma. När Berit sitter vid köksbordet och inte kan få ner en enda bit av mackan för att mamma säger att det är kalas redan idag är en annan händelse som skildras fint i illustrationerna. Man riktigt ser på bilden hur tuggan växer i munnen och det absolut inte går att svälja. Illustrationerna är mjuka, detaljerade och otroligt uttrycksfulla. Ibland är det flera mindre bilder på ett uppslag och ibland brer bilden ut sig över ett helt uppslag. Detta skapar en bra dynamik i högläsningen. En hel del av berättelsen sker dessutom bara i bilderna och sägs inte rakt ut i texten, vilket skapar ett fint samspel mellan text och bild. Det ger dessutom möjlighet att diskutera med barnen kring bilderna. Berit älskar Russin är en jättefin bilderbok med hög igenkänning. En kärlekssaga till gosedjur men också en berättelse om en modig och stark tjej som vågar stå upp för sig själv och den hon älskar.

Boken är skriven av Annica Hedin, illustrerad av Per Gustavsson och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Diktsamlingar för barn och unga

På sistone har det kommit så många fina diktsamlingar för barn och unga. Här tipsar jag om några av dem.

Folk : Främlingar och vänner - nån du kanske känner   Min längtan kvar : dikter om kärlek - tappad och hittad   Min syster är ett spöke : och andra dikter   Berör och förstör : dikter för unga   Om jag fötts till groda

Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner är uppföljaren till Halsen rapar, hjärtat slår av Emma Adbåge och Lisen Adbåge. Ni som läst den förra boken vet att det är en riktig versskatt och det är denna nya också. Boken är fylld med verser, dikter och rim som framförallt vänder sig till barn i förskole- och lågstadieåldern, men som passar alla åldrar, från bebis till vuxen. Här finns dikter om kakor och kaktjuvar, gubbar och folk, jorden och kroppen, kärlek och vänskap, humöret och döden och mycket mycket mer. En hel del av materialet är ordlekar och ordkonst i stil med Lennart Hellsing, fast i systrarna Adbåges helt egna stil. Boken är också rikt illustrerad. Nästan varje vers har sin egen sida och då ligger texten oftast insprängd i en underfundig illustration. Här finns något för alla, det är en stor bredd både när det gäller text och bild så alla kan hitta sina favoriter. Men gemensamt för alla verser är att de handlar om människor. Eller, ja, folk. Folk: Främlingar och vänner – nån du kanske känner! är utgiven av Natur och Kultur och finns på Adlibris och Bokus.

Om jag fötts till groda är en diktbok om drömmar för barn i förskole- och lågstadieåldern. Vad tror du att grodan drömmer om? Vad tror du att polisen, statsministern, busschauffören, gäddan, haren, väckarklockan eller jordklotet drömmer om? Här får man se att någon drömmer om att vara stor och skrämmande, någon annan drömmer om att vara liten och bortglömd. Någon drömmer om att kunna springa och någon annan om att kunna sjunga. Tågvagnen drömmer om att själv få vara loket och kunna stanna när han vill. Snöflingan drömmer om att slippa vara en i mängden och att någon ska se just hans personliga glans. Och myggans dröm ser helt enkelt ut såhär – nämligen att få vara den hon är. Och det fina med drömmar är just att i drömmen får ju alla som de vill. De poetiska, drömska illustrationerna samspelar fint med verserna. Dikterna öppnar dessutom upp till fina diskussioner, gemensamma tolkningar och fortsatt arbete kring drömmar och poesi. Vad drömmer barnen själva om? Kanske kan de skapa sin egen dikt och bild kring vad de drömmer om? Om jag fötts till groda är skriven av Annika Sandelin och illustrerad av Karoliina Pertamo. Den är utgiven av Förlaget och finns på Adlibris och Bokus.

Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad vänder sig till lite äldre barn, 9-12 år ungefär. Den är skriven av Mårten Melin och detta är hans åttonde diktsamling. Fokus här är alltså kärlek och kärlek kan ju se ut på många olika sätt. Kärlek kan vara både lycklig och olycklig. Man kan stå helt nära kärleken eller stå på avstånd och drömma. Man kan fantisera, hoppas, längta, lida, sakna. Det handlar om första kyssen likväl som saknad, sorg och behovet att komma vidare och komma över. Mårten Melin är en av Sveriges absolut främste barnboksförfattare och här gör han det han kan bäst, gestaltar känslor på exakt rätt nivå för målgruppen. Suveränt! Min längtan kvar: dikter om kärlek – tappad och hittad är utgiven av Rabén & Sjögren och den finns på Adlibris och på Bokus.

Min syster är ett spöke: och andra dikter är skriven av Lena Sjöberg. Den vänder sig också till åldern 9-12 år och handlar om livet i stort och smått. Här kan man läsa dikter om att ha en syster som är ett spöke, om kärlek, saknad, att vara kär, att vara lycklig, att vara ledsen och att vara ensam. Lena Sjöberg skildrar tankar, funderingar och känslor om mig, dig och livet runtomkring. Fokus ligger på relationer och känslor. Även denna bok är så himla träffande i sitt språk, sin gestaltning och i sitt uttryck. En del av dikterna handlar om rätt tunga ämnen, men diktformatet gör att man kan läsa och relatera till texterna på flera olika sätt, oavsett om man känner igen sig eller inte. Lena Sjöberg har inte bara skrivit, utan även illustrerat boken och det är så fina, lite retroinspirerade illustrationer i milda, mjuka färger. Hon har berättat att det är viktigt för henne att illustrationer, typsnitt, bokformat och papper ska bilda en tydlig helhet ihop med texten och det tycker jag verkligen att hon har lyckats med. Min syster är ett spöke: och andra dikter är utgiven av Rabén & Sjögren och finns på Adlibris och på Bokus.

Berör och förstör: dikter för unga vänder sig till tonåringar och unga vuxna och är en diktsamling med dikter från svenskspråkiga poeter insamlade av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar. Ni som är ungefär i min ålder kommer kanske ihåg samlingen Kärlek och uppror som innehöll 210 dikter för unga skrivna av moderna och samtida poeter. Nu är det 30 år sedan den kom och det är dags för en ny antologi. Denna nya antologi innehåller 79 dikter av svenskspråkiga poeter, dikter som skrivits sedan den förra diktsamlingen gavs ut. Urvalet har gjorts av Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar. Här finns nya dikter för unga att känna igen sig i, njuta av och framförallt som tar kål på myten att poesi är obegriplig och endast för ett fåtal. Och detta är gemensamt för alla de diktsamlingar jag presenterar idag. Här är dikterna verkligen enkla, lätta att förstå, enkla att känna igen sig i och relatera till. Berör och förstör: dikter för unga är utgiven av Rabén & Sjögren och finns på Adlibris och på Bokus.

Självklart finns även alla dessa diktsamlingar på biblioteket. Gå gärna till poesihyllorna för barn och unga nästan gång du besöker ett bibliotek eller en bokhandel. Det finns så otroligt många fina dikter som passar lika bra för vuxna att läsa, om livet, stort och smått, konkret och tänkvärt. Och jobbar du med barn så bör du absolut ta en närmare titt på dessa böcker, man kan göra så otroligt mycket med poesi. Varför inte börja med att läsa dagens dikt varje dag? Själv blir jag sugen på att ha månadens dikt eller veckans dikt på biblioteket där jag jobbar. Eller kanske ha poesiattacker i skolan. Det finns så mycket roligt man kan göra med dikter.

Piraterna

Piraterna och regnbågsskatten  Piraterna och vinterjakten

Piraterna och regnbågsskatten och uppföljaren Piraten och vinterjakten är två härliga piratböcker med ett  spännande nytänk. Här är det nämligen ett gäng kvinnliga pirater som ger sig ut på havet för att hitta skatter. Det är ett härligt gäng – Ragnhild Rysare, Marulks-Mia, Tilde Träben, Samira Svärdslukare och Helle Hajtand är bara några av alla häftiga karaktärer. I den första boken, Piraterna och regnbågsskatten, har piraterna fått reda på att det finns en skatt vid regnbågens slut och de bestämmer sig för att försöka leta rätt på den. Men det är ingen lätt strapats, längs vägen finns hajar och andra läskigheter. Men det är också mysigt ibland på piratskutan:

Dripp-dropp, faller regnet ner

Piraterna dansar mer och mer

Över havet sveper en iskall bris

Alla pirater badar nakenfis

Som ni ser är boken skriven på härligt fartfyllt rim. Texten är rolig och finurlig och illustrationerna fyllda av kluriga detaljer som man kan titta länge på. Piraterna är ett brokigt gäng vilket visar att man kan se ut på olika sätt, men att alla är lika mycket värda ändå. Boken vänder och vrider på alla konventioner, föreställningar och invanda mönster, vilket känns nytt och fräscht.

Piraterna och vinterjakten har liknande uppbyggnad. Här får vi återigen träffa den brokiga kvinnoskaran som utgör piratgänget på skutan. De färgstarka karaktärerna är tillbaka för ett nytt äventyr. Denna gång utspelar sig boken till att börja med på vintern när piraterna bestämmer sig för att ta reda på vad det är som gör att istapparna smälter fastän det är december. Något är på tok, men vad?

Istapparna smälter i Samiras hand.
Det blåser solvarma vindar ut från land.
Vädret har fått fnatt, säger Olga Os,
och pressar mera frukt till en tropisk juice.
Hej och hå! Vilken kalabalik,
all snön förstörs av en stor fabrik!

Det visar sig alltså att det finns en fabrik som orsakar utsläpp, varma hav och sjuka fiskar. Affärskvinnorna bryr sig inte utan festar bara på som om det inte finns någon morgondag. Tur att piraterna är kloka och lyckas få affärskvinnorna att tänka om.

Det som är roligt med dessa böcker är att de är fyllda med kvinnor som är kloka, smarta, modiga, tuffa och starka, liksom att kvinnorna ser olika ut. Här finns allt från tatueringar och håriga ben till alla möjliga kroppsformer och hudfärger. Det är också fint att man lyfter fram samarbetet, hjälpsamheten och omtanken om varandra som piraterna har. Det är tack vare sitt samarbete och att de månar om varandra som de klarar sina äventyr, Rimmen för tankarna till Lennart Hellsing, fast här som sagt med ett nytänk. Kul att få ett normkritiskt alternativ till piratböckerna. Här finns också mycket att prata om och diskutera. Allt från detaljerna i bilderna till kroppsformer, klimatpåverkan, miljöförstöring och jämlikhet. Dessa bilderböcker vänder sig främst till barn mellan 3-6 år, men kan med fördel även läsas för äldre barn.

Böckerna är skrivna av Karin Frimodig och Sara Berg och de är illustrerade av Maria Poll. De är utgivna av Olika förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

Böckerna om Hilda

Hilda och årets kalas    Hilda och hamsterstölden

Christina Lindström har skrivit en serie böcker för barn i lågstadieåldern som handlar om en tjej som heter Hilda och hennes kompisar Bella och Henning. Än så länge finns det två böcker i serien, Hilda och årets kalas samt Hilda och hamsterstölden. Men jag tror och hoppas att det ska komma ännu fler titlar. Hilda och hamsterstölden är en av de tre böcker som är nominerade till bokpriset Spårhunden 2019, ett bokpris som delas ut av Svenska Deckarakademin för årets bästa barn- och ungdomsdeckare och det är en välförtjänt nominering tycker jag, för jag gillar verkligen de här böckerna.

Hilda är en tjej som har ett ganska bekymmersfritt liv i början av första boken, Hilda och årets kalas. Hon gillar hårdrock, hästar och rockringar. Och såklart sina bästisar Bella och Henning. Men så en lunchrast vänds hela hennes liv upp och ner. Deras klasskompis Wilma ska ha kalas i bowlinghallen. Både Bella och Henning är bjudna. Ja, faktiskt verkar det som att hela klassen är bjudna. Alla utom Hilda. Plötsligt känns det som om Hilda inte har några kompisar längre. Vad har hon gjort för fel? Den här boken handlar om vänskap och utanförskap. Att vilja vara med och att inte få vara med. Att vilja passa in och att jämföra sig med andra. Dessutom handlar det om att ha ont om pengar, vilket är en annan slags utanförskap och som också Hilda tvingas uppleva i boken eftersom hennes mamma är ensamstående och nu har bilen gått sönder, vilket gör att mamman är hemskt orolig för hur mycket det kommer att kosta att laga den.

I Hilda och hamsterstölden ska Bella få en efterlängtad hamster. Både Hilda och Henning är avundsjuka, Hilda bor för trångt för att de ska kunna ha husdjur och Henning är allergisk. Men Hilda kan i alla fall leka med Bellas hamster. Det kan ju inte Henning, så han blir utanför. Så utanför att han gör något oförlåtligt. En dag är nämligen hamstern stulen. Och de tre forna bästisarna är inte längre bästisar. Det här är en bok som fortsätter på temat vänskap och önskan om att få vara med. Det handlar om att göra någon ledsen, säga förlåt, men ändå inte få vara med. Det handlar om tillit, inkludering och att stå upp för den man bryr sig om.

Båda böckerna är utmärkta högläsningsböcker för lågstadiet, men funkar också att läsa själv för den som kommit en bit med läsningen. De har hög igenkänningsfaktor och träffsäkerhet, samtidigt som de har humor och har ständigt aktuella och viktiga teman. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) eller på Bokus (här och här).

Bråkiga bokstäver

Bråkiga bokstäverHelena Bross har skrivit många, många böcker för barn, framförallt lättlästa böcker för nybörjarläsarna. Hennes senaste bok är dock lite speciell. Den handlar nämligen om en liten kille som heter Sigge och som har svårt för det där med bokstäver. I baksidestexten till Bråkiga bokstäver kan man läsa att de som gjort boken om Sigge, författaren Helena Bross och illustratören Mati Lepp, också hade svårt att lära sig läsa och skriva. Det som de skriver om i den här boken är alltså självupplevt. Det inger inte bara trovärdighet utan också hopp och styrka eftersom Helena idag både är lärare och författare och Mati är illustratör och författare. De båda ger läsare som också har svårt med läsning och stavning rådet att inte ge upp.

Huvudpersonen Sigge ska börja ettan. Han tycker att det är roligt med både gympa och matte. Men när han tänker på bokstäverna får han ont i magen. Han undrar om det är något fel på hans huvud. Och varför bråkar bokstäverna med just honom? Sigge är också nyinflyttad och har inga kompisar på nya orten ännu. Han känner ingen som ska börja i hans klass. Inte så konstigt att Sigge är pirrig. När det är dags för skolstart känner Sigge i alla fall igen en kille från gården, Aron. Klassrummet är fint och fröken verkar snäll. De första dagarna går snabbt. Rasterna, gympan och matten är så roliga. Men så är det dags att börja med bokstäverna. Han vill verkligen komma ihåg alla de små krumelurerna. Men han kan inte hålla fast dem i huvudet. Bokstäverna bara bråkar med Sigge. När klassen ska jobba med bokstäverna går Sigge på toan, vässar pennan och en massa annat för att slippa jobba. Dagarna går och det blir jobbigare och jobbigare för Sigge. Han hör hur klasskompisarna läser och läser och han vet att så borde han också göra. En dag när klassen är i simhallen berättar Aron att han inte kan simma. Hans mamma har försökt lära honom, men det går inte, säger han. Då berättar Sigge att han inte kan läsa. Det går inte heller. Och så skrattar de tillsammans. De är lika, fast de har svårt för olika saker. Men, så en dag händer det något hemskt. Sigge ritar bussen de åkte med till simhallen och fröken ber honom skriva ”En buss” på teckningen. Sigge skriver ”En puss” istället eftersom han inte kan skilja på B och P. Klasskompisarna skrattar och skrattar. Sigge blir jättearg och puttar till Joel som skrattade värst. Sen springer Sigge därifrån. Dumma, dumma skola! Men det leder till något gott och det löser sig bra för Sigge ändå till slut.

Bråkiga bokstäver är en bok om hur det kan vara att ha svårt med bokstäverna och så småningom få diagnosen dyslexi. Precis som de andra böckerna Helena Bross skrivit så är även denna bok rolig, spännande och med hög igenkänning. Det finns, mig veterligen, inte särskilt många böcker där dyslexi skildras, så igenkänningsfaktorn som finns i den här boken är förstås jätteviktig. Det är också viktigt att uppmärksamma dyslexi. Sigge säger i boken att i varje klass finns det en eller två som har dyslexi. Tänk vad många det är i hela Sverige! Man får också veta att man kan lyssna till böcker och läromedel och att man kan få hjälp av logoped och att det finns dataprogram som kan vara till hjälp. På så sätt avdramatiseras även detta och man får som läsare ytterligare förståelse för att man kan läsa och ta till sig information på olika sätt, inte bara med ögonen. Sigge är också en sympatisk kille som är lätt att tycka om och säkert också lätt att relatera till för många. Hans tankar, känslor och funderingar kring de bråkiga bokstäverna skildras så fint och realistiskt. Boken ingår i serien ”Lite mer att läsa”, vilket innebär att den inte vänder sig till de absoluta nybörjarläsarna utan till de som knäckt läskoden redan. Men den fungerar också fint som högläsningsbok. Varför inte läsa boken högt i alla lågstadieklasser? Jag ska i alla fall rekommendera den till lärarna på skolorna där jag jobbar.

Bråkiga bokstäver är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.