Dom som kallas vuxna är en unik bok. På baksidan fastställs nämligen att det finns tusen böcker om barn, för att vuxna ska förstå dem lite bättre. Men det här är en bok om vuxna – så att barn ska förstå dem lite bättre!

Dom som kallas vuxna är skriven av Annica Hedin, illustrerad av Hanna Klinthage och utgiven av Rabén & Sjögren. Det är en bilderbok där barns syn på vuxna och även fördomar om vuxna lyfts upp och förs fram i ljuset. På första uppslaget får vi till exempel titta in på ett helt vanligt jobbmöte. Där finns 41-åringen som känner att han bara låtsas att han är vuxen, en kvinna som på ett barnsligt sätt undrar varför hon inte blivit bjuden på Lailas kalas och en man som tänker att om pruttar tyst kommer det inte att märkas. Därefter följer ett antal uppslag där barn ställer frågor om vuxna och vi får se vad som egentligen är sanningen om vuxna.

Varför köper inte vuxna lördagsgodis? När barn köper lördagsgodis står de vuxna bara och tittar på. När vi möter de vuxna ser vi att en alltid har en påse bilar i väskan. En annan köper både tisdagsgodis och onsdagsgodis istället för lördagsgodis. Ingen säger att han inte får – det är det bästa med att vara vuxen 🙂

Varför gråter inte vuxna när de slår sig? Ja, vi ser att en är rädd för att gråta, en skriker istället för att gråta, en annan har glömt bort hur man gråter och en gråter helst i smyg.

Varför har vuxna så bråttom? Varför önskar sig vuxna tråkiga saker när de fyller år? Varför äter vuxna äcklig mat? Varför är vuxna inte mörkrädda? Och varför är vuxna tokiga i kaffe? Ja, det är många frågor som kanske får sina svar i den här boken. En del svar är tokroliga, andra är väldigt träffande. I slutet av boken konstateras att en dag ska även du bli vuxen. Troligen blir det längre ner till golvet och kanske kommer du att börja gilla kaffe, men du är ändå samma människa inuti.

Ja, detta är en närstudie på vuxna där många olika vuxna presenteras på ett mycket ärligt sätt. Det är humoristiskt, men också varmt och kärleksfullt. Det jag funderar en del över är dock vilka som egentligen är målgruppen. Som vuxen känns boken rolig, pricksäker och träffande. Men som barn? Mina barn tyckte att boken var sisådär. Liknande reflektioner möter jag i recensioner när jag googlar på boken. Jag tror att barn i bilderboksåldern kan ha svårt att reflektera över hur vuxna respektive barn är, vad som skiljer dem åt och varför de är på olika sätt. Jag tror att humorn i den här boken går dem förbi. Kanske är boken helt enkelt roligast för de vuxna som kan känna igen sig. Jag kan också tänka mig att den skulle kunna funka i en barngrupp där man kan diskutera innehållet och komma med egna exempel. Är det någon som läst den här boken och vad tycker ni och de barn ni läst den för i så fall?

Dom som kallas vuxna finns att låna på biblioteket och att köpa hos Adlibris och Bokus.

Skuggbarnen inleds precis när Skaparen höll på att skapa världen. Skaparen var trött. I flera dagar hade Hen gjort solar och planeter och hav med miljoner fiskar i. Hen sa att resten får bli till av sig självt, nu går jag och lägger mig. Och medan Skaparen sov blev det som Hen tänkt. Det kom till djur och människor. Människorna satte genast igång att göra nya människor som byggde hus och berättade sagor för varandra. Men när Skaparen så småningom vaknade såg Hen att det fanns fula fläckar under allt på jorden. Det var skuggorna. Skaparen tog sin kvast och sopade alla skuggorna till andra sidan jorden och kallade det mörka för Natt och det ljusa för Dag. Utan sina skuggor blev människorna gladare och sorgerna försvann. Men det var två som inte var glada. Flickan och pojken. När skuggorna försvann blev det nämligen inga sagor, för sagorna är släkt med drömmarna.

Pojken ger sig av för att leta efter sin skugga. Flickan ger sig också så småningom av för att leta efter sin bror. Samtidigt, på andra sidan jorden, inser flickskuggan att hon inte kan leva utan sin flicka och ger sig av för att leta efter flickan. Pojkskuggan kan inte heller leva utan sin pojke, men är för svag för att följa med och leta. Flickskuggan letar och letar, men blir också allt svagare. Hon bleks och inser att hon snart försvinner. Hon lägger sig under en parkbänk, utan att se vem som ligger där ovanför. Och där ligger ju flickan. Flickan och hennes skugga är nu återförenade. Men nu kommer saknaden extra starkt efter brodern, pojken. Flickan gråter så högt efter honom att Skaparen tittar ner. Hen tror att flickan gråter för att skuggan är tillbaka och vill sopa bort det svarta. Men flickan lyckas få Skaparen att lyssna och då inser Skaparen hur fel hen gjort som tagit bort alla skuggor. Slutet gott, allting gott – Skaparen släpper alla skuggor fria, flickan och pojken återförenas både med varandra och med sina skuggor och flickan får återigen berätta sina sagor för pojken.

Skuggbarnen är en poetisk, finstämd berättelse där drömmar, fantasi och sagor är betydelsefulla. Det är en modern skapelseberättelse som passar bra att läsa om man vill diskutera hur världen kom till. Men det är också en fin skildring av syskonskap och om modet att stå upp för det som betyder något. Ulf Stark och Anna Höglund har skapat Skuggbarnen tillsammans. Tidigare har de fått både Augustpriset (för Min syster är en ängel) och Deutscher Jugendliteraturpreis (för Kan du vissla Johanna). Skuggbarnen är deras elfte gemensamma bilderbok. Ursprungligen är berättelsen gjord för teatern. Föreställningen spelades under flera år på Stockholms Stadsteater. Men den passade också bra som bilderbok som synes. Det är en väldigt fin högläsningsbok som funkar långt upp i åldrarna.

Skuggbarnen är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Idag, 5 juni 2019, skulle Lennart Hellsing ha fyllt 100 år om han hade fått leva. Han föddes nämligen 5 juni 1919. Lennart Hellsing är vid sidan av Astrid Lindgren troligen Sveriges mest kända barnboksförfattare. Främst är han känd som ordkonstnär. Hans verser, ramsor och sånger är lika levande idag. Han barnboksdebuterade 1945 med Katten blåser i silverhorn och sedan dess har det blivit över 100 böcker. Han jobbade mycket för att förbättra barnboksförfattarnas villkor och för att stärka barnbokens status. Han tog också initiativet till Svenska barnboksinstitutet (SBI) som grundades 1965 för att främja forskning och dokumentation kring barnlitteratur.

I år skulle Lennart Hellsing alltså ha fyllt 100 år och det firas stort. Över hela landet pågår föreläsningar, panelsamtal och fester till hans ära. Förlaget Rabén & Sjögren ger ut flera av Lennart Hellsings böcker i nyutgåvor. Klassiska Bagar Bengtsson har länge varit slutsåld och kommer nu i nytryck som Boken om Bagar Bengtsson. Antologin Dinkeli dunkeli doja samlar några av hans mest kända rim och ramsor, med illustrationer av Charlotte Ramel. Och i Rulla rulla kula, hoppa på klack och sula tolkar en ny generation Hellsing. 13 nutida illustratörer har valt varsin text av honom, bland andra Lisen och Ellen Adbåge och Sepidar Hosseini. Två av hans mest kända rim har också blivit pekböcker för de minsta, med bilder av Ellen Ekman, nämligen Här dansar Herr Gurka och Där uppe i gardinerna.

Dinkeli Dunkeli Doja är alltså en av de böcker som Rabén & Sjögren har satsat stort på nu under Hellsing-året 2019. Boken innehåller över 40 av Hellsings rim och ramsor, som exempelvis de kända och populära: Opsis Kalopsis, Här dansar Herr Gurka, Krakel Spektakel Kusin Vitamin, Ticke Tack, Hej sa Petronella, En dag när göken gol i maj, Lapprika Papprika, Det var så roligt, Trollringen, Där uppe i gardinerna, Rulla Rulla Kula, Hickori Dickori Docka och så klart Dinkeli Dunkeli Doja. Men det finns också en hel rad mindre kända rim och verser som många kanske här möter för första gången. Varje vers presenteras på minst en sida tillsammans med varma, glada, färggranna, fantasisprudlande illustrationer som gör boken till en fröjd att bläddra i. För illustrationerna står nämligen Charlotte Ramel som är en av Sveriges mest älskade illustratörer och som tidigare också gjort pekböcker av Hellsings Det var så roligt och Hej, sa Petronella.

Dinkeli Dunkeli Doja är en jättefin samlingsvolym med allt det bästa från Lennart Hellsing, perfekt för att introducera en ny generation för Hellsings språkglädje. Ett måste att ha i bokhyllan hemma likväl som på biblioteket. Är du bjuden på dop eller för att fira ett litet barns födelsedag i sommar är detta en given present. Boken finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

 

Hur skulle det vara om alla höll varandra i handen? Det funderar Grethe Rottböll och Marcus-Gunnar Pettersson i bilderboken Tänk om alla. Om alla höll varandra i handen skulle ingen blåsa bort, ingen skulle stå utanför och känna sig borta, ingen skulle behöva vara mörkrädd och gå hem ensam och alla skulle ha någon att berätta någonting för. Det skulle finnas många fördelar, men också en del nackdelar. Det kan bli svårt att äta och sova och det är viktigt att alla går åt samma håll. Det skulle vara skönt att släppa taget och bara sitta för sig själv en stund, men det bästa skulle vara att det fanns några som stod kvar och väntade på en.

Tänk om alla är en filosofisk bilderbok som ger upphov till många fina samtal. Den behandlar värdet av att vara tillsammans och att människor kan se olika ut, men ändå vara lika betydelsefulla. Samtidigt respekteras också den önskan om att få vara ensam som många säkert känner igen sig i. Illustratören Marcus-Gunnar Pettersson har skapat myllrande, ringdansliknande bilder som verkligen visar att ingen människa är den andra lik, här finns alla möjliga typer av människor och utseenden skildrade utan att det poängteras, problematiseras eller ifrågasätts på något sätt. Tänk om alla är ett fantasifullt, intressant tankeexperiment som säkerligen tilltalar barn i förskoleåldern. Texten är lättläst, det är bara någon mening per uppslag. Men man kan som sagt jobba länge med frågor utifrån boken om man skulle vilja. Det är en perfekt blandning mellan djup och humor, och jag tror boken passar en bred målgrupp. Den skulle därför fungera ypperligt i barngrupp på förskola eller i förskoleklass. Boken uppmuntrar verkligen till att själv testa hur det skulle vara om alla höll varandra i händerna. Men den uppmuntrar också till diskussioner kring mångfald. Att olikheter Det här är också en bok som barnen själva lär tycka om att bläddra i. Upptäcka alla detaljer, försjunka i allt som händer, drömma sig bort.

Tänk om alla är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

 

Den här bilderboken hade varit perfekt att läsa för mina barn i helgen, för det hade varit hög igenkänning. Ena dottern var nämligen bjuden på födelsedagskalas hos en klasskompis, men kräktes natten innan och kunde därför inte gå. Bilderboken Jag är inte sjuk handlar just om detta. Berättarjaget ska på kalas hos kusinen Nova, men när hen vaknar pirrar, dirrar, sticker och kliar det i hens kropp. Berättarjaget känner att det gör ont i halsen när hen sväljer, men vägrar acceptera att hen är sjuk. Hen hamnar i sängen igen och får feberfrossa och konstiga drömmar. ”Som solsting. När hjärnan blir så kokt att man tror att hundar pratar”, beskriver hen det som. Mamma blir också sjuk. Tillsammans får de pricka papperskorg med snorpapper, titta på filmer om hajar och delfiner och äta upp julmarsipanen.

Boken handlar alltså om att vara sjuk, att bli sjuk vid fel tillfälle, när man mest av allt bara vill vara frisk och få göra roliga saker, att försöka dölja att man är sjuk – tills det inte går längre. Men sensmoralen är att det kan bli rätt så bra i slutändan ändå. Man kanske missar en sak, men får istället möjlighet att göra något annat. Boken handlar om samma mamma och barn som i Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich tidigare gemensamt skapade böcker Nu leker vi och Just nu har vi varandra. Man får inte veta vilket kön huvudpersonen har, vilket ökar möjligheten till igenkänning hos läsaren. Illustrationerna är färgstarka och mycket gestaltande. Såväl i text som i bild fångas karaktärens känslor på ett träffsäkert sätt. Det här är ett ämne jag inte tror skildras i särskilt många barnböcker, men som de flesta barn säkert kan känna igen sig i. Därför fyller boken ett tomrum och den gör det på ett mycket bra sätt. En perfekt vabruari-bok.

Jag är inte sjuk är utgiven av Rabén & Sjögren och finns på biblioteket eller att köpa hos Adlibris eller Bokus.

Stina Wirsén fortsätter ta sig an svåra ämnen i Vem-böckerna. I Vem finns är det två syskon, Mjau och Pip som ber sina föräldrar berätta om när de skulle kläckas. Så Duvamamman börjar berätta om när hon och Kattpappan väntade på tillökning. Det fanns tre små fina ägg och föräldrarna väntade otåligt på att få se vilka som finns där inuti. Duvamamman och Kattpappan drog runt äggen i vagnen och väntade och väntade. Så plötsligt började äggen kläckas. Snabbt tog föräldrarna en taxi till sjukhuset. Där kände doktorn så försiktigt på äggen och lyssnade med stetoskopet. Det pickade i äggen, det knakade och knastrade. Men bara i två ägg. Det tredje ägget var tyst. Nu blev det bråttom. Äggen måste öppnas! Mjau och Pip låg i de första två äggen. Men i det tredje fanns bara en ensam blå fjäder. Föräldrarna fick åka hem med två bebisar istället för tre. Sånt händer ibland, berättar doktorn. Föräldrarna berättar att de blev så lyckliga och glada över Mjau och Pip, men samtidigt så ledsna över ägget som var tomt. De grät över bebisen som inte blev, som skulle ha hetat Duna. Mjau och Pip börjar fundera över vem som finns. De vuxna säger att för dem har Duna funnits, först som en gåta i ett ägg, sedan som en dröm om hur det hade kunnat vara. Mjau och Pip tänker på mormor, hon fanns ju förut. Kanske fanns hon mer än Duna, för mormor fanns ju jättelänge innan hon dog.

Ja, Stina Wirsén väjer inte för svåra ämnen. Det här är en sorglig bilderbok som inte passar att läsa när som helst, i vilken situation som helst. Men det är en guldgruva att läsa i familjer där man har drabbats av sorg. Att läsa om det svåra kan göra det enklare att prata om det. Att få möjligheten att känna igen sig och se att man inte är ensam. Det kan betyda mycket. Och som vanligt är ju Stina Wirsén en mästare att skildra känslor, tankar och funderingar i såväl bild som text.

Vem finns är utgiven av Bonnier Carlsen och finns på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller Bokus.

Många gånger har jag sett den här bilderboken på biblioteket, framförallt när jag ställt tillbaka den efter att den varit återlämnad. Det är alltså en populär bok, ofta utlånad, vilket gjorde att jag till slut kände mig tvungen att läsa den för att få reda på varför den lånas så mycket 🙂

Guji-Guji börjar med att ett stort ägg kommer rullande på marken, genom skogen, över ängen och nerför backen. Det rullade hela vägen rakt in i ett ankbo. Mamma Anka märkte ingenting. För hon läste (!) I boet låg redan tre ankägg. Så småningom började äggen kläckas. Ut kom tre ankungar som fick namnen Droppen, Zebra och Månsken på grund av deras utseenden. Ur det fjärde ägget tittade en ganska udda ankunge upp. ”Guji Guji” sa han och det var också vad han fick heta. Mamma Anka lärde sina ankungar allt hon visste, som att simma, dyka och vanka snyggt. Guji Guji lärde sig snabbt, men var också större och starkare än de andra ankungarna. Så en dag tittade tre hemska krokodiler upp ur vattnet. De såg ut som Guji Guji. De elaka krokodilerna retade honom och frågade varför han, som är en krokodil, bor och lever som en anka. Guji Guji blev förtvivlad och börjar fundera. Krokodilerna bad honom att ta med alla ankor till bron för att träna dykning. Under skulle krokodilerna lura för att få sig en riktig festmåltid. Guji Guji gjorde som han blev tillsagd. Nästan i alla fall. För det var inga feta, härliga ankor som så småninom föll ner från bron och in i krokodilernas gap. Istället kom tre stora stenbumlingar som slet sönder krokodilernas vassa tänder. Guji Guji hade räddat ankorna och blev dagens hjälte. Han fortsatte bo med ankorna  och för varje dag blev han en starkare och lyckligare ”ankodil”. Slutet gott, allting gott.

Jag tyckte jättemycket om boken och nu när jag läst den förstår jag verkligen varför det är en så uppskattad bilderbok. Guji-Guji är en variant på Den fula ankungen och passar ypperligt för högläsning. Med kärlek, värme och humor behandlar den många viktiga teman, så som känslan av att vara annorlunda, att alla är lika värda, att kärlek vinner över elakhet, identitet, acceptans, lojalitet, mobbing, adoption och mycket annat. Det finns mycket att diskutera och prata om. Illustrationerna i akvarell är lekfulla, humoristiska, varma och fyllda med detaljer och känslor.

Bilderboken Guji-Guji är skriven och illustrerad av taiwanesiske Chih-Yuan Chen som är en av Asiens främsta bilderboksskapare. Boken fick Peter Pan-priset 2015. Det är ett barnbokspris som tilldelas en översatt bok ”som antingen kommer från en kultur, ett land eller språk som är mindre vanligt förekommande i Sverige eller visar ett nytt eller i Sverige mindre känt författarskap. Priset delas ut av Ibby (International Board on Books for Young People). Guji-Guji är utgiven av Hippo bokförlag och finns på biblioteket eller att köpa på Adlibris och Bokus.

   

Kan man vara avundsjuk på ett husdjur? Det är i alla fall Pella i bilderboken Pella och pinnarna. Pella skulle vilja leka med storasyster Aya. Men Aya vill bara vara med sina vandrande pinnar. Och Aya är så rädd om sina husdjur att Pella inte ens får hålla i dem. Den av vandrande pinnarna som är Ayas stora favorit är Benny. En dag när Aya städar pinnarnas terrarium gömmer Pella Benny i en låda på sitt rum. Aya blir ledsen och letar efter honom överallt. På kvällen tar Pella upp Benny i smyg för att leka med honom, men det vill han inte, han till och med bajsar på Pellas pyjamasjacka när hon försöker gosa med honom. När Pella lägger tillbaka honom i lådan låter han så mycket att hon inte kan sova. Till slut smyger Pella in i Ayas rum och lämnar tillbaka Benny. Äntligen kan hon sova…

Teresa Glad är illustratör, manusförfattare och animatör som bland annat är utbildad på Konsthögskolan och Konstfack. Pella och pinnarna är hennes debutbok som kom 2016. Året därpå kom en uppföljare, Pella och Längtan.

I Pella och Längtan ska Pella vara kattvakt åt farmors katt Längtan. Det är mysigt, men när katten förstör Pellas lek och blir för jobbig tröttnar Pella och släpper ut henne. Äntligen får Pella lite lugn och ro. Men Längtan är borta hela natten. När katten äntligen kommer tillbaka har Pella dåligt samvete och anstränger sig därför extra mycket, hon borstar pälsen, ger massor av mat till Längtan och tömmer kattlådan. Att vara kattvakt går jättebra och Längtan blir bara tjockare och tjockare. Några veckor efter att farmor hämtat hem Längtan igen ringer hon till Pella och ber henne komma dit, för hon har något att visa…

Bilderböckerna om Pella är charmiga, varma berättelser som handlar om flera olika teman, som syskonskap, gemenskap, integritet, att vara arg på någon, att ha dåligt samvete samt hur det kan vara att ta hand om ett husdjur. De har härliga, färgstarka illustrationer som gör mig glad när jag läser.

Böckerna om Pella är utgiven av Alfabeta bokförlag. De finns hos Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).