Klä på Herr H är en rolig, interaktiv bilderbok. I början av boken får vi möta Herr H. Han berättar att han inte kan hitta sina glasögon och så frågar han om läsaren sett dem. På nästa uppslag sträcks en hand fram mot Herr H med hans glasögon, som att det är läsaren som ger honom dem. Sen provar läsaren hans glasögon och boken blir då alldeles suddig. Herr H undrar också var hans hatt är och även den provar läsaren. Accessoar efter accessoar frågar den förvirrade lilla farbrorn efter tills han äntligen är klar för att gå ut – tror han i alla fall. Det visar sig på sista uppslaget att han glömt byxorna och således går han ut i kalsonger, vilket brukar utlösa en skrattfest i de barngrupper jag läst Klä på Herr H för. Som ni ser redan på omslaget innehåller boken otroligt vackra illustrationer. Men det allra bästa är nog den interaktion som läsaren inbjuds till från första uppslaget och genom hela boken. Herr H är en lite surmulen gubbe och bokens formgivning gör att man verkligen kommer honom nära och kommer in i hans hem med dess lite gammeldags inredning. Texten är fåordig men samspelar perfekt med illustrationerna. Det direkta tilltalet, lekfullheten och den fyndiga humorn fångar verkligen de små läsarna. Klä-på-böcker är inget nytt för målgruppen, men Emma Virke tar fenomenet till nya nivåer i och med att läsaren får interagera, liksom att det är en gubbe man får busa med, vilket känns lite ”förbjudet”. Den här boken fungerar för en bred målgrupp. Redan från två år och ända upp på lågstadiet. På bibblan där jag jobbar finns det barn som går i klass 2 och klass 3 som lånar den för att de tycker att den är så himla rolig.

Klä på Herr H är både skriven och illustrerad av Emma Virke. Hon fick Elsa Beskow-plaketten (ett pris som årligen sedan 1958 delas ut till den konstnär som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken) 2017 för den här bilderboken och det är hon väl förtjänst. Boken är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

    

I huset där jag bor är en bilderbok av Lena Sjöberg. På första uppslaget ser vi bilder från fyra olika rum, vitt skilda från varandra och med helt olika slags människor däri. I texten står det:

I huset där jag bor

finns alla sorters typer.

Någon går med käpp

och någon annan kryper.

 

Någon jobbar hemifrån,

andra knegar på kontor.

Alla är vi olika

i huset där jag bor.

Boken fortsätter i samma stil. På varje uppslag möter vi fyra rum där olika familjer och individer bor. Vi får lära oss att alla är olika, att man lever på olika sätt och har det på olika sätt hemma, men hemma hos sig själv får man göra som man vill. Huvudpersonen berättar att det hörs massor av olika ljud, att det doftar av mat från världens alla kök och att alla världens språk talas i huset där hon bor. Ja, alla är sinsemellan väldigt olika, men huvudpersonen konstaterar på sista sidan att vi nog ändå också är rätt så lika i huset där hon bor.

Det här är en poetisk, lågmäld, finstämd bilderboksberättelse om människors likhet och olikhet. Perfekt när man pratar om familjer, kulturer och livsstilar i en barngrupp. Men fin också att sitta och bläddra i själv och fördjupa sig i alla de oändliga detaljer som de olika hemmen är fyllda med. Drömma sig bort, leva sig in i, fundera kring. Här finns mycket att tänka på och diskutera om. Hur lever andra familjer egentligen? Och vad är grannar? Boken gör detta abstrakta begrepp betydligt mer konkret. Texten är på rim och den flyter så lätt vid högläsning, nästan som poesi. Illustrationerna är vackra och retroinspirerade. Till boken medföljer en affisch med alla illustrationer på som man kan veckla ut, sätta upp på väggen och använda för fortsatt diskussion. På bokpärmens insida finns också frågor där man som läsare får ett detektivarbete i att hitta olika detaljer i bilderna. Kul idé för att läsningen ska fortsätta och utvidgas även efter att man läst berättelsen.

I huset där jag bor är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Så länge Abbe kan minnas har han önskat sig ett husdjur. Helst vill han ha en hund, men hans pappa är rädd för hundar, så det går inte. Faktiskt så känner bara Abbe en enda som har husdjur och det är farfar. Han har nämligen en grävling under huset. En grävling, tänker Abbe, en grävling skulle man ha… Och så flyttar grävlingen in. Det är spännande. Grävlingen är nyfiken och vill leka mest hela tiden. Har Abbe hittat det perfekta husdjuret? Nja, det visar sig att det nog inte är så enkelt att ha en grävling som husdjur trots allt.

Det kommer en grävling är den första boken i en ny serie som heter Abbes vilda husdjur. Förlaget skriver att i kommande böcker möter vi bland annat en älg, en bäver och en fjällämmel. Vad har de gemensamt tror du? Jo, att de är helt hopplösa som husdjur!

Det här är en bilderboksberättelse med inslag av faktabok. Man får lära sig fascinerande, roliga och intressanta fakta om grävlingar. Det finns ett helt faktauppslag mitt i berättelsen och dessutom avslutas boken med spännande fakta. Kul är det också med inslaget där det står ”Passar grävlingen som husdjur” med en ruta för ja och en ruta för nej. Boken är dock inte bara lärorik, den är också underhållande och väldigt rolig. Det är kul att ta del av hur Abbe får det med en grävling som husdjur. Illustrationerna är myllrande, detaljrika och finurliga. De varierar mellan att vara i små rutor och att breda ut sig över en hel sida. Variationen i bildstorlek skapar ännu mera liv i berättelsen. Texten är lättläst och kortfattad, men ändå förvånansvärt fartfylld och humoristisk. Jag gillar den här boken och ser fram att läsa om fler djur i Abbes liv.

Det kommer en grävling är skriven av Lisa Ragvals, illustrerad av Anna-Karin Garhamn och utgiven av Alfabeta bokförlag. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

Ellen gillar hundar. Stora hundar, små hundar, blyga hundar, busiga hundar. Ja, hon gillar ALLA hundar. Hon tjatar på pappa om att få en egen hund. Men han säger bara ”vi får se” och Ellen vet att det kommer att betyda att hon inte får någon hund. Men om hon skulle få en egen hund skulle den heta… Sedan presenterar hon en lång rad hundar hon känner till. Det är starka Herkules som Ellen inte orkar hålla i, Fröding som slafsar och skvätter så Ellen blir alldeles blöt, Edda som går alldeles för långsamt tycker Ellen, Morris som hoppar och skuttar för mycket, Sockan som bara sitter och inte vill följa med Ellen på promenad, Rocky som skäller så Ellen får ont i öronen och Hektor som snarkar så Ellen inte kan sova. Det är inte lätt att hitta rätt hund just för Ellen. Sen går det flera dagar utan att Ellen pratar om hundar. Och så plötsligt händer något. En helt vanlig tisdag när Ellen och pappa är på väg hem från förskolan så frågar han vad hon önskar för slags hund. Senare kommer han hem med en överraskning. Och då säger Ellen:

– Om jag får en hund…

– Ja…? säger pappa.

– Då vill jag ha precis en sån hund.

– Vilken tur, säger pappa. För nu har du det.

Ellens alla hundar är en fin och charmig bilderbok för alla hundälskare. Här får man se en massa olika slags hundar, olika till storlek, ras, utseende och personlighet. Man får en insikt i att en hund inte bara är en hund, utan att det finns olika sorters hundar, och alla hundar passar inte alla människor. Boken har så fina illustrationer av Catarina Kruusval. Jag blir glad av att läsa Ellens alla hundar. Det är en riktig feelgoodbok för hundälskare.

Ellens alla hundar är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

När man bor i Norrland är det inte helt ovanligt att man ser skogsmaskiner efter vägarna eller att barnen i skolan och förskolan har föräldrar som jobbar som maskinförare i skogen eller med att köra timmerbil. Detta skildras dock sällan i barnlitteraturen. Därför blev jag glad när jag såg att Visto förlag skulle ge ut en bilderbok med titeln Johan & Johanna & skogsmaskinerna. Författare och illustratör är Nina Egnor som under de senaste åtta åren jobbat just som maskinförare i skogen, vilket innebär att hon kan sin sak. Boken handlar om tvillingarna Johan och Johanna. De älskar att fantisera om hur det är att vara vuxen och ha ett riktigt jobb. Idag behöver de dock inte låtsas, för idag ska de få följa med sin moster Karin på hennes alldeles riktiga jobb i skogen och få se alla skogsmaskinerna. De får se skördaren som är maskinen som hugger ner träden, tar bort kvistarna och kapar upp det som är kvar till stockar. De får se skotaren som är maskinen som samlar ihop stockarna och kör ut dem till närmaste väg där man lägger upp stockarna i vältor. De får också se timmerbilen, som är den lastbil som kör virket till fabrikerna där stockarna görs om till brädor, papper och annat. Vi får också se hur man flyttar maskiner och vad en maskintrailer och en markberedare är. Dessutom berättas det om varför man egentligen hugger ner träden, vad som händer med dem efteråt och varför man planterar nya plantor efter att man huggit ner de gamla.

Jag gillar boken just för att den handlar om ett tema som så sällan skildras annars. Det är viktigt att uppmärksamma den viktiga skogen och det kretslopp som sker när man hugger ner ett träd. Många jobbar i skogen och har viktiga yrken som man sällan får läsa om i barnböcker. Fordon och maskiner är ju också något som intresserar väldigt många barn. Texten är lättläst, lärorik och intressant, men utan att vara alltför pekpinneaktig. Illustrationerna är verklighetstrogna och detaljrika i milda färger. Jag är inte helt förtjust i illustratörens stil eftersom bilderna i boken ser väldigt hemgjorda ut. Omslaget gillar jag däremot. Men det är ju en smaksak och kanske uppskattas bilderna mer av barn. Författaren hoppas att boken ska väcka en nyfikenhet hos barnen som leder till att fler intresserar sig för skogen och vad som händer där. Huruvida hon lyckas med sin ansats är svårt att säga. Johan & Johanna & skogsmaskinerna är en informativ bok som ger en bra inblick i skogsbruket. Det är dock ingen bok som sticker ut på något sätt utöver dess tema, så jag tror tyvärr att de som fastnar för boken är just de som redan har ett intresse för skogen eller för fordon och maskiner. För den som redan kan en del om skogsbruk ger boken inga nyheter, det hade varit kul om den innehållit lite kuriosa som inte alla känner till. Boken vänder sig till barn i åldern 3-6 år.

Johan & Johan & skogsmaskinerna finns bland annat hos Adlibris och Bokus.

Vad får man om man blandar ett piggsvin med en kameleont? En piggeleont såklart! En apa med en myrslok då? En apslok såklart!

Precis som Hux flux-gården som jag recenserade för några år sedan är Hux flux-djungel en bok där man själv kan konstruera helt nya knasiga djur genom att bläddra. Bokens sidor är delade på längden, så genom att bara vända på bara ena halvan av sidan kan man konstruera ett helt nytt djur. I föregående bok var det bondgårdsdjur som presenterades. Här möter vi vilda djur. Djur som tiger, apa, lejon, gepard, tukan och gorilla presenteras med kortfattade fakta om respektive djur. På så sätt kan man också använda boken som en helt vanlig bilderbok om vilda djur där man kan lära sig lite om de djur som finns i boken. Men boken tillför alltså även en ytterligare dimension i och med att man även kan skapa nya korsningar av de bekanta djuren. Bokens pärmar är av tjock hård kartong och boken har ringpärm så det är enkelt att bläddra. Även flikarna, eller halvsidorna, är av ganska stadig kartong. Inte pekbokstjocka sidor, men betydligt stadigare än vanliga bilderbokssidor, så jag skulle tro att boken är rätt så hållbar. Varje sida har sin egen färg så man enkelt kan hitta tillbaka till det ursprungliga djuret. Axel Scheffler har skapat fina färgstarka illustrationer och texterna är närmast poetiska. Här är en rolig och lärorik bok som ger en lång stunds underhållning.

Hux flux-djungel är utgiven av Alfabeta och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

I Jag och alla möter läsaren tio olika barn på tio olika platser. Ett barn susar fram längs motorvägen i sin pappas lastbil, ett annat har vuxit upp på en plats där det är krig och ett tredje är på utflykt i en skog. Hur skulle det kännas att vara någon annan? När boken inleds träffar vi Olivia. Hon sitter bakom sin mamma på en moped och de verkar vara på väg till förskolan. I handen håller hon en liten apa av plast som hon ska visa på samlingen när de kommer fram. När hon sitter där bakom mamma tänker hon. Hon tänker på någon som inte är Olivia, någon som sitter någon helt annanstans och tänker helt andra tankar. Kanske tankar Olivia aldrig har tänkt och aldrig kommer att tänka. Sedan presenteras ytterligare nio barn. Alla är sinsemellan olika, bor på olika platser, lever olika liv och har helt olika förutsättningar. Varje uppslag är fristående, men varje uppslag avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och ett nytt barn, och det barnets funderingar. Det innebär också att alla barn hänger ihop i en slags kedja, precis som i Sanna Borells bilderbok Kedjan som jag recenserade tidigare i veckan. I slutet av boken återkommer vi till Olivia, flickan vi träffade i inledningen. De avslutande orden är:

Tänk om jag inte fanns.

Tänk om jag bara var ett barn i en bok.

I så fall undrar jag hur det känns att vara den som läser om mej.

Vilken rolig idé att genom en bilderbok låta läsaren ta del av så många olika barns livsöden. Varje uppslag är ett eget konstverk som man kan fördjupa sig i länge. Här finns det också mycket att fundera och diskutera kring om man vill. Likheter, olikheter, rättvisa, orättvisa, fördomar, sanningar och identitetsfrågor. Mycket tankeväckande! Boken är skapad av 2017 års Augustprisvinnare Sara Lundberg (som gjort den fina Fågeln i mig flyger vart den vill) tillsammans med den prisbelönta författaren Ylva Karlsson.

Jag och alla är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.