Djupt inne i en stor skog levde det en älg med guldkrona! Eller, nej, gjorde det verkligen det? Har älgar guldkronor? Älgen letar efter kompisar i den stora skogen. Han träffar en igelkott med fjädrar, en ekorre som skalar banan, en ensam liten myra… Men vänta nu. Hur ser skogens djur egentligen ut? Har igelkottar fjädrar? Är ugglor vakna på dagen? Bor nallebjörnar i skogen? Äter ekorrar banan?

Magiska skogen handlar om just detta, en magisk skog där alla får plats. Men vi får också lära oss att saker och ting inte alltid är som vi tror och att man ibland kan behöva tänka ett varv extra. Författaren ställer frågor med svar som vid en första anblick är självklara, men som kanske inte alls är det. Och i slutet av boken ifrågasätts allt det som vi nyss har lärt oss. Suveränt skildrat av författaren Hanna Olausson! Jag tror att det här är en bok som kan engagera många barn. De får tänka till lite själva och måste vara på sin vakt under läsningen. Men det är också mycket humor i boken. Och otroligt fina, charmiga, roliga, färgglada bilder. Texten är kort och enkel med ett typsnitt som är varierat och som gör texten levande. Det är en bilderbok som vänder sig till barn i förskoleåldern, cirka 2-6 år, men jag skulle faktiskt kunna tänka mig att använda den som en ingång till att prata källkritik i förskoleklass och ettan. Humorn gör att den inte blir för barnslig och dessutom är det en väldigt rolig, spännande och levande bok som man kan hitta många användningsområden till förutom att läsa tillsammans.

Tydligen ska Magiska skogen vara en av tre böcker i en fristående serie som också innehåller Magiska bondgården och Magiska djungeln, men jag har inte läst någon av dessa.

Magiska skogen är utgiven av Ordalaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

MonsterMira och murveldjuret är i ett litet bilderboksformat, men skenet bedrar för det är egentligen en kapitelbok för barn från tre år. Den har sex korta kapitel och för de äldre barnen kan man egentligen läsa hela boken på en och samma gång, den är inte jättelång. Den handlar om Mira som ska följa med sin morfar till den sura konstnären Margot Krans. Mira tycker egentligen inte alls om att följa med till Margot, just eftersom hon är så sur av sig. Men just denna gång vill hon faktiskt, för Margot har skaffat sig ett murveldjur och Mira älskar ju djur. Det visar sig dock att Margot inte alls verkar vilja visa sitt nya djur, ska det bli något murvelmys får nog Mira ordna det själv. Fast det blir förstås inte alls som hon tänkt sig…

MonsterMira och murveldjuret är alltså en kapitelbok för barn från tre år, men den fungerar lika bra för äldre barn. Det finns inte så många kapitelböcker för barn i förskoleåldern och jag vet inte om det passar alla barn att läsa en berättelse där man måste vänta tills nästa kväll för att få höra nästa del i berättelsen, men jag vet att det finns barn som gärna vill höra kapitelböcker redan i den åldern och därför är det bra att det finns.

Boken utspelar sig alltså i en monstervärld som är rätt olik vår egen. Men många barn kan nog ändå känna igen sig i Mira som är berättelsens huvudperson. Hon känns som vilket barn som helst och verkar tänka och känna precis som oss människor. Författaren skriver också i ett följebrev att hon ville skapa en rolig och fantasifull berättelse med stor igenkänningsfaktor och att hon tar upp ämnen som är viktiga för hennes egna barn och deras kompisar, så det vardagsnära finns ju där. Boken har illustrationer av Maja-Stina Andersson och det är riktigt fantasifulla, detaljrika, humoristiska och charmiga bilder i klara färger. Monstervärlden är inte läskig, tvärtom, monstren är bara gulliga. Mira bor med två mammor och sin lillebror Rutus. Dessutom verkar som sagt morfadern stå nära Mira. Karaktärerna är härliga, monstren fulsöta och berättelsen rolig med ett fint budskap. En kul bok för alla monsterälskare helt enkelt.

MonsterMira och murveldjuret är utgiven av Olika förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Tova har flyttat till ett nytt hus med sin familj. Hon saknar sitt gamla hus, det nya är för stort och luktar konstigt. När Tova glömmer sitt gosedjur Kaninis blir hon jätteledsen. Hur ska Kaninis hitta hem igen? Och vem är det som fnittrar bakom tapeten i hennes rum?

När jag läste baksidestexten till Var är Kaninis blev jag lite misstänksam. Redan i första meningen till den korta baksidestexten läser jag ”Tova har flyttat till en nytt hus med sin familj”. Första intrycket är ack så viktigt och felstavningar eller grammatiska fel i barnböcker är något jag har väldigt svårt för. Men när jag läste boken blev jag positivt överraskad.

När Tova ska sova första natten i sitt nya rum kommer en figur ut ur tapeten. Det är Elska, kärlekens Julle. Sedan blir Tova och hennes bror Simon introducerade för Jullarna som bor i Jullelandet. De kommer till den riktiga världen när barn behöver dem och vägen emellan världarna går via Tovas tapet. Det är bara barn som kan se dem. Jullarna kan utöva magi med hjälp av ett magiskt grönt glitterstoft och det är precis vad Elska gör för att hämta tillbaka Kaninis åt Tova. När Tova vaknar på morgonen igen ligger Kaninis i hennes famn.

Författaren Holmfridur Hardardottir är den som har skapat Jullarna. En kväll när hon stod och betraktade sin sovande dotter Tova funderade hon på hur man kan förmedla trygghet till fler små och stora människor, när färgglada figurer plötsligt presenterade sig och krävde att få vara en del av hennes liv. Sedan dess har Jullarna blivit allt från kramdjur till föremål för forskningsprojekt kring autism. Och här är alltså första boken om Jullarna och Jullelandet. Det finns sju Jullar med olika personligheter och utseenden. De presenteras i slutet av boken.

Det här är en berättelse som barn säkert lätt kan känna igen sig i. Trots det övernaturliga draget och fantasifigurerna är ramberättelsen vardagsnära. Att sakna någon och känna sig ensam är något de flesta har varit med om någon gång. Jullarna är också figurer som är lätta att ta till sig. Boken är fantasifull och bilderna av Emmalill Frank är färgglada. Texten känns dock för lång, den hade mått bra av att en redaktör kortade ner och knöt ihop den bättre. Men detta är ju en debutbok och det ska finnas utrymme för förbättringar i en debut. Tanken är tydligen att det ska bli fler böcker om Jullarna, kanske en om varje figur. Bok nummer två kom för två år sedan, men jag har inte sett något om att fler ska vara på väg. Var är Kaninis fungerar bra som högläsningsbok för barn från tre år.

Var är Kaninis finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.