Albert tycker att Sidney är världens bästa monster. Därför har han anmält Sidney till en tävling, nämligen Världens Bästa Monster-tävling! Där vinner det monster som får flest poäng och det finns olika grenar att tävla inom, så som att ha den hårigaste vårtan, göra den läskigaste flygturen, ha den lortigaste pälsen, prutta allra äckligast eller ha den hetaste andedräkten. Må bästa monster vinna!

Världens bästa monster är en rolig och lite småläbbig bilderbok med mycket humor, charm och massor av spännande detaljer att upptäcka på bilderna.

Världens bästa monster är skriven av William Bee, illustrerad av Kate Hindley och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Hallå där… Ja, du ja!

Musen behöver din hjälp och han behöver den nu!

Han måste hinna ifatt Gorillan och det är bråttom!

Är du redo? Bra, då kör vi!

FÖLJ EFTER DEN DÄR BILEN!

Så lyder baksidestexten och även inledningen till bilderboken Följ efter den där bilen.

Det här är en lekfull, myllrande och detaljrik bilderbok. Konceptet går ut på att man genom boken ska följa efter gorillan och försöka hinna ifatt honom genom att välja rätt väg genom en labyrint av vägar, förbi alla hinder. Jakten går genom städer och byar, byggarbetsplatser och tågkorsningar, över berg och broar.

Följ efter den där bilen är en fartfylld och rolig bilderbok i stort format, med mycket färg och oerhört mycket att se och upptäcka på varje sida. Perfekt bok för bilälskarna eller de som helt enkelt vill ha en detaljrik och spännande bilderbok.

Boken är skriven av Lucy Feather, vilket är en pseudonym för en grupp förlagsarbetare som gillar att hitta på roliga berättelser. Illustratör är Stephan Lomp. Boken är utgiven på Alfabeta bokförlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den första boken om lilla och stora Monster har nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris samt kommit fyra i Bokjuryn. Sedan dess har det kommit många böcker om de charmiga monstren och nu är bok nummer åtta i serien här. Den heter Monsterkatten.

Lilla monster har fått en kattunge som är mjuk, söt och gosig. Lilla monster vill vara med den hela tiden och det blir förstås Stora monster svartsjuk över. Men också avundsjuk – alla andra har ju keldjur utom Stora monster. Plötsligt en dag är Lilla monsters katt försvunnen. De letar överallt, men ingen har sett kattungen och Stora monster är alldeles tyst. Vad är det som har hänt egentligen?

Det är inte konstigt att böckerna om lilla och stora monster har blivit oerhört populära. Böckerna tar upp känslor och bekräftar dem utan pekpinnar. Läsaren får se att ens känslor tas på allvar, oavsett om man är stor eller liten. Böckerna har också ett häftigt berättartekniskt grepp, med formgivning och illustrationer som förstärker känslorna och berättelsen.

Monsterkatten är utgiven av Kabusa böcker. Den finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.

Det har varit ett riktigt jubileumsår i år! Först fyllde Pippi Långstrump 70 år. Sedan så fyller ju Spöket Laban 50 år i år. Och faktum är att även barnboksfiguren Castor fyller 20 år i år.

I år är det 20 år sedan vi för första gången kunde läsa om den påhittiga och händiga bävern Castor i Lars Klintings bok Castor snickrar. Sedan dess har det kommit ett tiotal böcker och aktivitetsböcker om Castor. Böckerna är också översatta till ett 15-tal språk. Det finns till och med ett bilderbokspris instiftat i Castors och Lars Klintings anda som utlyses vartannat år.

För att fira Castor ger förlaget Alfabeta ut två helt nya böcker om Castor, nämligen Titta och Hitta, som är en interaktiv och detaljrik aktivitetsbok för de minsta och Pyssla med Castor, en bok fylld av knep, knåp och klistermärken. Dessutom ger förlaget också ut en nyutgåva av den första boken om Castor, Castor snickrar, i originalets stora format. Alla böcker kom hem till mig som recensionsexemplar för några veckor sedan, tillsammans med ett vykort och en ballong.

Titta och Hitta är en blandning mellan pekbok och bilderbok. Den har ett stort bilderboksformat, men med hårda kartongsidor och rundade hörn. Perfekt för små barnhänder att bläddra i själv, om och om igen. I boken får man på varje uppslag titta in i något av Castors rum eller miljöer, exempelvis snickarverkstaden, köket och syrummet. Uppslaget domineras av en stor färgbild. Längst ner finns ett antal detaljer ur den stora bilden som det då är tänkt att läsaren ska leta efter på den stora bilden. Ett roligt sätt att skapa interaktivitet för de minsta barnen. Dessutom är bilderna otroligt detaljrika, vilket innebär att det finns mycket att se, upptäcka och samtala kring.

Titta och Hitta vänder sig till de yngsta barnen i målgruppen. För de lite äldre barnen finns istället Pyssla med Castor som är en vanlig pysselbok där barnen bland annat ska leta efter saker som har försvunnit, hitta rätt väg genom labyrinter, rita, färglägga, leta tre i rad, klistra in klistermärken på rätt plats, dra streck mellan siffror och mycket mer. Pysselböcker är alltid uppskattade hos barn och när de dessutom innehåller en välkänd bilderboksfigur som Castor kan väl inget bli fel. Pysslen är lagom svåra för ett barn i förskoleåldern, men en vuxen bör nog ändå vara med och förklara vad barnet ska göra.

Castor snickrar är alltså den första bilderboken om Castor. I boken får vi se när Castor ska snickra och besöka hans snickarverkstad. Det är oftast rörigt i snickarverkstaden och Castor får nästan alltid leta efter de saker han ska ha. Men när han väl hittat dem så sätter han igång och snickrar. Steg för steg får man följa hans snickrande och verktygen han använder presenteras ett efter ett. Till slut så är han klar och det visar sig bli en verktygslåda! Boken är pedagogisk, intressant och lärorik, men också spännande, och man sitter och funderar på vad det ska bli av bygget när det är klart. Jag kan förstå att dessa böcker är populära bland de vetgiriga 3-6-åringarna. Bävern Castor är också en sympatisk karaktär.

I år fyller världens snällaste spöke, Spöket Laban, 50 år. Det är visserligen ingen ålder för ett spöke. Men tänk att Spöket Laban har funnits i 50 år! Och att han är lika populär idag som när han föddes 1965! Inte nog med det, Spöket Labans författare Inger Sandberg fyller också 85 år i år och dessutom har hon precis blivit utsedd till hedersdoktor för sitt konsekventa barnperspektiv i författarskapet. Det finns alltså all anledning att fira i slottet Gomorronsol.

Spöket Labans födelsedag firas förstås av förlaget Rabén & Sjögren. Bland annat genom att ge ut en fin jubileumsutgåva av den första boken om Spöket Laban, nämligen Lilla Spöket Laban. Förutom jubileumsutgåvan kommer också en pysselbok och ett pussel med det populära spöket som är rädd för att spöka.

Spöket Laban föddes alltså 1965 och det var författaren Inger Sandberg som skapade den populära barnbokskaraktären åt sonen Niklas som var spökrädd. Hon tänkte att en terapeutisk hemmasaga kanske skulle kunna ha verkan på den spökrädda sonen. Och hon fick rätt. Dessutom blev det inte bara Niklas som kände sig mindre rädd, utan Spöket Laban har sedan dess hunnit lugna, trösta och glädja barn i flera generationer både i Sverige och utomlands. Det som gör berättelserna om Spöket Laban så unika är att Inger och Lasse Sandberg alltid har haft ett tydligt barnperspektiv. Fantasi och pedagogik förenas på ett sällsynt vackert sätt i böckerna.

Inger och Lasse Sandberg har skrivit och illustrerat fler än 110 böcker. Det är inte bara Spöket Laban som finns bland deras populära, odödliga karaktärer, utan också Lilla Anna, Tummen och Pulvret.

I Lilla Spöket Laban introduceras alltså Spöket Laban, hans familj och slottet Gomorronsol där de alla bor. Redan som liten spökbebis får Laban lära sig om livet som spöke. Tanken är att han ska bli lika bra att skrämmas som sin pappa och en vacker dag ska Laban ta över rollen som slottsspöke efter sin pappa. Laban får därför lyssna till kedjerassel och spökstön redan i vaggan. Men det visar sig att Lilla spöket Laban hellre tillbringar sina dagar i köket med sin mamma. Pappan är oroad, medan mamman tar det hela med ro. Så småningom får Laban börja göra spökpraktik, men det går inte så bra. Han är rädd och allt går fel. Laban vill inte bara något spöke längre. Han lär känna de som bor i slottet och leker med lillprins Bus istället för att försöka skrämma slottsinnehavarna.

Berättelsen handlar om att få vara den man är, att bli respekterad för den man är, att rädsla inte är något skamligt och att rädsla inte heller går att trolla bort, utan man måste acceptera sin rädsla. Så det finns många teman i boken, förutom det mest tydliga temat, nämligen att Spöket Laban är en stor förebild för alla spökrädda barn som ligger i mörkret när alla skrämmande ljud och tankar pockar på.

Jag gillar att Lilla Spöket Laban är en tidlös bok som nya generationer ständigt kan återkomma till. Visst finns det detaljer som påminner om att boken inte utspelar sig i nutid eller är skriven de senaste åren. Men jag tror att det främst är vi vuxna som lägger märke till de detaljerna. Även om barnen lägger märke till dem så bidrar de nog snarare till att göra berättelsen mer spännande och fantasifull än att störa läsupplevelsen. Jag hoppas att många, många fler barn får stifta bekantskap med Spöket Laban.

Lilla Spöket Laban finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Eigon och den starka mamman är en nytänkande bok som sätter fördomar och stereotyper på prov. Redan titeln avslöjar att det här handlar om en stark mamma, och inte en stark pappa som man annars vanligen ser. Eigons mamma har en uppfriskande personlighet. Hon är inte bara stark rent fysiskt, utan en person som gärna tar plats, som gärna tävlar och som är rolig och sprallig. Eigon tycker att det är roligt att visa upp sin mamma för sina vänner. Men som med allt annat så finns det också en baksida. Ibland är det jobbigt att mamman alltid vill tävla och alltid vinner. Eigon tycker att det vore bra om de kunde göra saker ibland utan att tävla, att Eigon någon gång fick vinna, att Eigon fick känna att han är bra på något och att han fick känna att han gör bra saker utan att ständigt bli jämförd.

Som vuxen läser man lätt in att mamman har ett bagage som hon inte riktigt har gjort sig av med. Hon oroar sig för att Eigon är liten och tanig och inte särskilt stark. Men faktum var att hon var likadan i hans ålder. Men det har hon glömt. Eller förträngt. Kanske projicerar hon därför sin uppväxt på Eigon när hon tjatar om att han måste äta tillräckligt för att kunna bli stor och stark.

I slutet av boken får Eigon till sist visa att han är bäst på något som mamman inte klarar av, och då får han (och läsaren) äntligen också känna bekräftelsen över att Eigon duger och att mamman är stolt över Eigon.

Det här är en bilderbok som vänder sig till barn mellan 3-6 år. Språket är lättläst och bilderna humoristiska. Jag tror att det här är en bok som många barn kommer att älska. Eigon och den starka mamman är skriven av Sofia Hedman, illustrerad av Carina Ståhlberg och utgiven av Idus förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.