Säg nåt då handlar om Adrian. Eller egentligen om Adrian och Emma, för Emma får stort utrymme i boken trots att hon inte har huvudrollen. Det är nämligen så att Adrian och Emma är bästa kompisar. De ska precis börja i nian i sin högstadieskola i Örnsköldsvik. De har båda varit ensamma och mobbade hela skoltiden, men funnit varandra tidigt och blivit varandras bästa vänner. Det har varit de mot världen.

Men precis innan de ska börja sista skälvande året innan de får byta skola och börja ett nytt liv utan sina plågoandar kommer Emma på att hon ska ”göra slut” som bästis med Adrian. Nu blir han helt ensam. Mer utanför än han någonsin varit tidigare. Men så åker Adrian norrut på höstlovet, till Luleå för att umgås med morfar, och där träffar han Vega. Fantastiska Vega som det är så lätt att umgås med och som får Adrian att känna att han är som vem som helst. Men vad skulle Vega säga om hon fick reda på hur Adrian egentligen är hemma i Örnsköldsvik? Och att han inte har några vänner?

Säg nåt då är skriven av Ida Ömalm Ronvall. Det är en ungdomsbok som handlar om identitet, vänskap och kärlek. Om utanförskap och om skolans hierarki. Jag kände igen mig mycket i boken, det var som att kastas tillbaka till min egen högstadietid – en tid jag inte vill tillbaka till. Jag tror också att boken skulle kunna vara till tröst för många andra som känner igen sig i Adrian, men också kanske en ögonöppnare för de som inte alls känner igen sig. Det skulle också kunna bli fina samtal och diskussioner ifall man läser boken tillsammans i klassen. Jag gillar också att boken är så välskriven och genomtänkt. Det finns så många fina saker, som Adrians mamma som är gay och valde att skaffa barn på egen hand med donator, Adrians relation till sin morfar, sorgeprocessen han och hans mamma går igenom och förstås alla Adrians tankar. Jag hade gärna haft Adrian som kompis när jag gick högstadiet. Fina Adrian! Jag gillar att boken utspelar sig i Norrland, och framförallt de delar som utspelar sig i Örnsköldsvik, en stad i närheten av där jag själv växte upp och även en stad som inte så ofta syns i ungdomsböcker i vanliga fall. Dessutom gillar jag verkligen språket. Det känns bottenlöst i magen när jag läser om Adrians sorg och saknad efter sin morfar, men det känns också ett härligt pirr i magen när jag läser om hans och Vegas kärlek.

Säg nåt då var en bok som jag slukade i ett nafs och nu hoppas jag att Ida fortsätter skriva många härliga ungdomsböcker. Boken är utgiven av B Wahlströms.

Efter att ha älskat En helt vanlig familj och Goda grannar blev jag nyfiken på att läsa mer av Mattias Edwardsson och lånade därför hem ungdomsboken Stå ut från bibblan. Den utkom 2014 så det var ju innan succévuxenromanerna kom. Tyvärr tycker jag inte att han håller samma höga kvalitet som författare i denna ungdomsbok, men det är intressant att se att han har med samma teman och berättargrepp även i denna bok.

Stå ut handlar om Nike som är nästintill osynlig i sin klass. Hon är en sådan tjej som är tyst och duktig och därför någon som ingen kommer ihåg. Hennes föräldrar bryr sig bara om hur det går på proven, inte om hur hon mår. Hennes klasskompis, Liam, är hennes totala motsats. Han skolkar, syns och tar plats i skolan. Båda har alltså sina bestämda roller, åtminstone på ytan. Men på kvällarna driver Nike en populär blogg, under pseudonymen Nicole. Som Nicole får Nike också synas och vara populär. Liam har sitt eget privata helvete där hemma med en mamma som har cancer. Det kanske inte är så konstigt att han inte orkar med skolan. Deras klassföreståndare, Christer, kallas för Ärret, men ingen har någonsin brytt sig om att ta reda på hur det gick till när han fick det. Precis som Nike och Liam har han sina egna problem att brottas med.

Det handlar mycket om identitet, relationer, acceptans, mobbning, att lära känna sig själv och att hitta sin plats i livet. Något som förvisso är återkommande teman i många ungdomsböcker. Men det som gör det intressant här är att det berättas ur tre olika perspektiv och dessutom två ungdomar och en vuxen. Det är trovärdigt och realistiskt, troligen beroende på att författaren själv jobbar som lärare. Karaktärerna är också levande. Boken är lättläst och jag tror den skulle passa bra att läsa tillsammans i en klass och diskutera den under läsningen. Det finns så mycket intressant i boken som passar att diskutera med tonåringar!

Ingen normal flyttar hit och En prick i registret är de två första delarna i en ny serie som heter Sävaträsk. Den är skriven av Pär Sahlin och utgiven av Hegas förlag, vilket innebär att det är en serie med lättlästa böcker. De vänder sig till läsare i tonåren som kanske är läsovilliga eller av någon annan anledning behöver en bok med lite mindre text och ett mer lättillgängligt språk. Böckerna handlar om Joar. Han bor i Sävaträsk och hans liv består av mekande med epan, bilrace, hårdrock, vänner och flickvännen Minna. I första boken handlar det just om Minna. Joar har länge varit olyckligt kär i Minna, men hon har inte visat något intresse för honom. Snarare irritation och ilska. Kanske för att Joar ofta står på parkeringen till hennes jobb och spelar Black Sabbath så det ekar över halva byn. Han hoppas varje gång att hon ska komma ut. Då spelar det ingen roll om hon är arg, bara hon reagerar. Men en dag cyklar någon ny in på parkeringen. En snygg, fräsch kille som uppenbarligen inte kommer från Sävaträsk. Och som troligen inte heller har flyttat dit, för ingen normal flyttar väl till Sävaträsk. Joar blir rädd att han ska ta Minna ifrån honom, så det råkar bli en liten lögn. En lögn som faktiskt leder till att han så småningom vinner Minnas hjärta! Boken handlar om kärlek, oväntad vänskap och epatraktorer.

I bok nummer två är Joar och Minna ett par. Här är det istället mer spänning. Kompisgänget bestämmer sig för att ta ett hemligt och mysigt nattbad i Sörmans nya badtunna, men det blir något helt annat. Någon kör in i Joars epa och det blir en stor buckla i framskärmen. Nästa dag kommer Sörman på besök hemma hos Joars familj. Med sig har han ett hot om polisanmälan. Joars högsta dröm är att få ta körkort för vanlig bil och nu kan inte ens Minnas lockande kyssar bota hans oro över en prick i registret. Den här boken handlar om en orättvis vuxenvärld, men också om kärlek, vänskap och oljiga motorer.

Böckerna om Sävaträsk är ett välkommet tillskott till ungdomsavdelningen. Det har saknats böcker för bilintresserade killar i tonåren. Dessa böcker kan förstås också tjejer läsa, men jag tror att framförallt många av killarna där jag bor och jobbar uppskattar att hitta en serie som utspelar sig i glesbygden, som har en kille i huvudrollen, dessutom en kille som får känna såväl förälskelse som ilska, och som handlar om motorer, epatraktorer och bilrace. Hoppas det kommer ännu fler böcker i denna serie.