Hurra, vi får post är ursprungligen en fransk bilderbok som nu är översatt till svenska. Den handlar om brevbärare Mus som ska ut på sin dagliga runda. Man får följa honom när han levererar post till olika slags djur och för varje djur han passerar på sin runda får man också chans att titta in till dem. Alla djurens hus visas nämligen i genomskärning. Djuren bor i olika slags hus, vart och ett anpassade till just den typ av djur som det är. När han ska komma till fåglarna för att leverera post måste han klättra högt, när han ska leverera till bläckfiskarna måste han dyka. Brevbärare Mus väjer inte för något när paketen ska delas ut. Hos pingvinerna är det vinter året runt. När han levererar posten till systrarna Fladdermus får han vara tyst så han inte väcker dem. Så till sist är det bara ett enda paket kvar. Det tar han med sig hem eftersom det är till hans son som fyller år och därmed får vi också se brevbärare Mus och hans familjs osthus.

Det här är en jättefin bilderbok med ett myller av spännande detaljer och hur mycket som helst att diskutera kring. Tänk att sitta och prata med en grupp barn om varför det är vinter hos pingvinerna, varför det luktar illa hos skunkarna och varför fladdermössen sover mitt på ljusa dagen. Det är så roligt att följa vägen längs där brevbärare Mus delar ut sina paket och se hur de minskar på hans vagn i takt med att han passerar alla de olika djuren.

Boken är både skriven och illustrerad av Marianne Dubec och den är utgiven av Lilla Piratförlaget. Det är faktiskt Erik Titusson som har översatt boken, vilket jag tycker är extra kul eftersom han föreläste på den kurs i barnbokskritik som jag gick i november.

Hurra, vi får post finns bland annat att köpa hos Adlibris och Bokus.

Rätta mig om jag har fel, men jag tror inte att det finns någon uppsjö av böcker som handlar om att gå på simskola och lära sig simma. Därför var det kul att läsa Bobby Groda lär sig simma av Mona Bhat som handlar just om detta. Bobby är snart fem år och hans mamma har anmält honom till simskola. I gruppen finns också apan Smilla, flodhästen Flora, elefanten Max och grodan Tommy. Under flera tillfällen träffas de för att bekanta sig med vattnet och lära sig arm- och bentagen på ett roligt sätt. Boken visar på ett roligt och pedagogiskt sätt hur en simskola fungerar. Det hela känns verklighetstroget och trovärdigt (förutom att det är djurungar som blir undervisade av en människa i ett badhus fyllt av bara andra människor, vilket känns lite sådär) och konstigt vore det väl annars med tanke på att författaren Mona Bhat också arbetar som simskolelärare. Förutom att berätta hur själva undervisningen går till förmedlar boken också andra värdefulla budskap kring simning och vilka regler som finns i ett badhus. Illustrationerna av Sagar Salunke är färgglada och söta. Texten är lagom lång och är bra anpassad för målgruppen.

Det här är en fin guide till att börja i simskola som säkert kommer att göra det tryggare för många barn. Att läsa en bok som förberedelse hjälper ofta barn igenom det som känns otryggt och läskigt. Här förklaras vad som kommer att hända, men inte nog med det – boken förmedlar också hur roligt det är att lära sig simma och ger överhuvudtaget en väldigt positiv känsla till det här med vatten, badhus och simning.

Bobby Groda lär sig simma är egenutgiven i samband med Whip Media. Tyvärr är egenutgivna böcker ibland synonymt med att de inte håller lika hög kvalitet som förlagsutgivna. Jag som jobbar som lektör och läser stora mängder manus möter ofta böcker där man hade önskat några varv till hos redaktör och annat förlagsfolk innan utgivning. Här är inte kvaliteten så illa som i andra fall jag mött. Texten är helt okej, inga stavfel som jag har reagerat på eller andra grammatiska fel. Det här är en typisk bruksbok. Det innebär att den inte gör anspråk på att ha ett konstnärligt eller litterärt syfte, utan det är en bok som har ett uttalat syfte. Och med detta syfte i bakhuvudet fungerar boken väl. Därför kan man vara förlåtande med övriga brister, så som att texten väldigt mycket fungerar som en reklambroschyr för författarens egen verksamhet – till och med simläraren i boken heter Mona, precis som simläraren/författaren. Och att illustrationerna, trots att de är söta, inte samspelar fullt ut med texten. Men det går bra att bortse från detta och istället utgå från bokens syfte, för som sagt, det finns ingen uppsjö med böcker som handlar om att gå på simskola.

Boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

När Malva vaknar är lillasyster Millis bädd tom. Milli har smitit ut i natten. Där månblommorna doftar och skogen är lockande stor. Men Milli är så liten. Hon känner inga faror. Hon vet inte att en drake har vaknat, en drake med brännande eld. Malva kastar sig ut. Hon måste hitta sin syster! Kanske är det redan för sent?

Drakeld är en övernaturlig saga och fantasyberättelse med helt magiska bilder. Den handlar om kampen mellan ont och gott likväl som djup syskonkärlek.  Det här är en liten pärla, en bilderbok att återkomma till om och om igen. Jag känner igen drag från Astrid Lindgren i sagan om de två systrarna och draken. En finstämd, vacker och stark berättelse som samtidigt berör och gör så ont ända till slutet. Man vet inte vad som ska hända förrän på den allra sista sidan och innan dess kastas man mellan hopp och förtvivlan utan skyddsnät. Texten är skriven av Åsa Mendel-Hartvig medan bilderna är skapade av Ane Gustavsson och de samspelar perfekt. Texten är poestisk och sagostämningen förstärks med de trollska illustrationerna fyllda med detaljer att försjunka i. Det här är en bok som tål att läsas många gånger och som lär fascinera såväl små som stora.

Drakeld är utgiven av Natur & Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vem har inte någon gång varit mörkrädd eller rädd för monster? Det äter upp mig! är en bok för alla som kan känna igen sig i den känslan. Det är en bilderbok som handlar om Arthur. Han bara vet att om han går till sitt rum kommer monstret i hans mardröm att komma dit och äta upp honom. Ändå säger hans föräldrar åt honom att gå och lägga sig. Inte kan de sitta hos honom tills han somnar heller eftersom de har gäster. Och vad händer? Monstret kommer faktiskt. Och hans mardrömmar besannas – monstret äter faktiskt upp honom! Smask, kras, gulp. Men ändå slutar allt bra. Hur är det möjligt? Jo, för monstret finns ju bara i hans fantasi. Och fantasin kan man använda till mycket. Kanske kan Arthur och monstret leka med varandra?

Jag hade lite svårt för boken till en början eftersom jag inte tilltalades av bilderna. De är tecknade i en kall, mörk, gråblå färgskala och liknar inte de typiskt färgglada illustrationer man annars ofta är van vid i bilderböcker. Men när man tittar närmare på dem så ser man hur väl de faktiskt skildrar Arthurs rädsla och hur mycket som berättas i bilderna. De berättar berättelsen helt på egen hand och behöver inte texten för att stå på egna ben. Två uppslag är lite skrämmande, när monstret dyker upp bakom Arthurs säng och när monstret slukar honom. Jag kan tänka mig att de yngre barnen kan bli rädda för de bilderna om de lever sig in i boken och identifierar sig med Arthurs rädsla. Men nästkommande uppslag är istället mycket mer humoristiska och hoppfulla, och faktum är att monstret trots allt är ganska gulligt. Texten är inte jättelång och den använder mycket dialoger och talspråk, vilket gör den levande.

Efter ett par genomläsningar har jag fastnat. Så vill du ha en bilderbok om monster, mörker, rädslor, fantasi, mod och att våga möta sina rädslor rekommenderar jag Det äter upp mig!

Boken är skriven av Luc Foccroulle, illustrerad av Annick Masson och den är utgiven av Verbum. Den finns bland annat att köpa på Adlibris.

Jag har en dotter som älskar traktorer. Ett av hennes först sagda ord var ”traktor” och dagligen kommer hon med paddan eller mobilen och säger ”titta traktor”. Då vill hon se på traktorbilder eller traktorfilmer på YouTube. Självklart kunde jag inte låta bli att tänka på henne när jag såg Tores traktorskola, även om hon egentligen inte riktigt tillhör bokens målgrupp.

Tores traktorskola handlar om Tore Persson. Han är övertygad om att alla älskar traktorer. Därför startar han en traktorskola hemma på sin gård. Och det visar sig vara populärt, eleverna stormar in för att lära sig köra traktor uppför kullar, nerför backar och göra snygga svängar med traktorerna. Allra helst vill eleverna lära sig köra traktorslalom. Tore har ju faktiskt varit världsmästare i traktorslalom. Men det går inte Tore med på. Det är inget för nybörjare menar han. Men en dag blir det vinter. Hela gården, hela skogen, ja till och med hela staden har bäddats in i ett täcke av snö. Tore måste ploga. Men det är ju så mycket snö som ska bort. Men Tore är ju bara en enda Tore och han kan bara köra en enda traktor. Hur ska han hinna ploga överallt? Som tur är så kommer Tores elever till undsättning. Och vilken belöning kan han ge dem om inte lite traktorslalom! Slutet gott, allting gott.

Det här är en mysig bilderbok för alla fordonsintresserade. Det finns massor av detaljer på bilderna och det vimlar verkligen av traktorer och andra fordon. Illustrationerna är glada, kluriga, varma, vänliga och charmiga. Dessutom är de inkluderande, vilket är ett stort plus. Eleverna i traktorskolan är jämnt könsfördelade, vilket också är bra. Det här är en bok jag med gott samvete kan sätta i händerna på min traktortokiga dotter och jag är övertygad om att hon kommer att älska den när hon har åldern inne. Jag som inte ens gillar traktorer är ju såld på Tores traktorskola.

Tores traktorskola är skriven av Emelie Andrén, illustrerad av Salla Savolainen och utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Olle vill leka med smålegot och glaskulorna, bygga tågförbindelser och järnvägsknutar på mattan. Olle vill baka och stå på pallen och hjälpa till. Men det går inte, för Olles lillebror Bolle vill vara med och han är för liten.

Alla som har syskon kan nog känna igen sig i den här bilderboken. Både om man själv är storasyskonet eller om man är småsyskonet. Föräldrar som har flera barn känner nog också igen sig. Jag tror faktiskt att det är ganska stor igenkänning hos många föräldrar när de ser den lite småstressade mamman också, hon som försöker vara överallt och möta båda barnens behov. Olle & Bolle är bröder är helt enkelt en fin vardagsskildring. En bilderbok som handlar om en dag hemma och två bröders syskonrelation med såväl bråk som kärlek. Det är verklighetsnära och realistiskt i en miljö som skulle kunna vara hos vilken småbarnsfamilj som helst. Väldigt fina illustrationer med många detaljer, humor och närvaro. Illustratören Ellen Ekman har en fingertoppskänsla när det gäller att förmedla känslor. Texten av Charlotta Lannebo är ganska kortfattad så den fungerar även för de lite yngre barnen. Även den är vardagsnära och dialogerna skildras mycket trovärdigt. Det här är Charlottas och Ellens första gemensamma bilderbok om bröderna och deras mamma. Jag har sett att det finns ytterligare en bok som heter Olle & Bolle handlar och som jag blev väldigt nyfiken på nu. Jag ser också fram emot många fler böcker om familjen.

Olle & Bolle är bröder är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.