Småbarnsböcker och pekböcker

Att börja förskolan

- carola

Nu under hösten är det nog många småttingar som börjat på förskola och den målgruppen är det flera förlag som har satsat på i sin utgivning. Jag har fått hem två böcker som handlar just om att börja på förskola, nämligen: Vad gör man på dagis – leta och upptäck och Boken om att gå på förskolan.

Vad gör man pÃ¥ dagis? : leta och upptäckDen förstnämnda boken är en stor bok med hårda kartongsidor, precis som i pekböcker, fast i ett generöst bilderboksformat. Den håller således för mycket bläddring även med små barnfingrar. På de generösa sidorna finns illustrationer fyllda med detaljer att upptäcka. De olika uppslagen fokuserar på olika aktiviteter som man brukar göra under dagen på en förskola, så som ”Nu ska vi äta”, ”Ute på gården” och ”Sch! Nu ska vi sova”. Varje uppslag har dels en stor miljöbild på högra sidan och detaljer på vänster sida där det står vad saker och ting heter. Ganska klassiskt för en pekbok alltså. Det finns ingen berättelse i boken utan tanken är att man ska titta på bilderna, upptäcka saker och lära sig nya ord. Men det finns mycket man kan prata om i bilderna och detaljerna. De flesta av bilderna är från barns vardag även om det finns bilder som inte är så vanliga här i Sverige. Urinoar finns nog inte på så många förskolor idag exempelvis. Längst fram i boken finns också ett antal barn man sedan kan leta efter inne i boken. Ett plus för att det finns människor av olika hudfärger osv i boken. Men varför heter den ”Vad gör man på dagis”? Varför inte översätta titeln till ”förskola” istället för ”dagis”? Vad gör man på dagis är utgiven av Ordalaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Boken om att gÃ¥ pÃ¥ förskolanI Boken om att gå på förskolan får vi möta ett barn, Dam-Dam, och följa hen under en helt vanlig dag på förskolan, från morgonens promenad med mamma dit, till pappas hämtning på eftermiddagen. Men vad händer egentligen däremellan? All denna tid där vi vuxna inte har företräde men som vi genom boken kan dela med våra barn. Dam-Dam är gissningsvis någonstans mellan 1-2 år och boken vänder sig till ungefär samma målgrupp. Det är väldigt verklighetsnära och igenkänningsfaktorn är stor. Det handlar om lek, fruktstund, relationer, vänskap, äta, sova, gå på toa, byta blöja, dela med sig, sakna, längta, göra illa sig, trösta, ja allt från stort till smått som kan hända under en dag på förskolan. En normkreativ bok att läsa om och om igen fylld med charmiga bilder av Mervi Lindman. Boken om att gå på förskolan är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Världen utanför

- carola

Världen utanförVärlden utanför utspelar sig på en förskola, eller kanske lika mycket utanför förskolan. På första uppslaget berättar berättarjaget att förskolans gård har fyra hörn och sedan fortsätter berättarjaget att presentera de fyra hörnen och vad som finns där. Mitt på gården står ett väldigt hus och däri finns själva förskolan längst ner. Vidare berättas om hur förskolan ser ut inuti och om förskolans rutiner. Men så säger Pim att de ska rymma. Berättarjaget vet inte om hen vågar först, sedan tar de på sig sina kläder och går ut. För i det bästa hörnet finns nämligen en hemlig utgång från förskolans gård. Fast de kommer liksom inte så långt, för förskolläraren hittar dem och nu ska de ut på utflykt. På sista uppslaget befinner sig barnen i det sista hörnet ut mot världen. Världen utanför.

Det låter kanske som en lite tråkig berättelse när jag beskriver den såhär. Men lägg till att allt berättas med ett fint barnperspektiv och att läsningen är så träffsäker för alla som varit dagisbarn eller har ett förskolebarn. Igenkänning på hög nivå. Och samtidigt mycket att läsa in mellan raderna för oss vuxna. Dessutom får vi en inblick i vad som egentligen händer på förskolan när vi lämnat våra barn, för vad vet vi egentligen om den tiden barnen spenderar där? Rutiner, lekar, fantasier, så mycket som ingår i våra förskolebarns värld och som vi inte delar med dem när vi själva är på jobbet. En intressant tanke att spinna vidare på. Därför är det här en bok som växer. Jag ser fram emot att testa den här boken ute i barngrupperna, än så länge är den alldeles nyinkommen på biblioteket, men jag tror den kommer att bli väldigt populär.

Boken är skriven av Henrik Wallnäs och illustrerad av Matilda Ruta. Tillsammans skapade de den Augustprisnominerade bilderboken Åka buss som kom för några år sedan och den här boken är minst lika bra.

Världen utanför är utgiven av Natur och Kultur och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Mera Nisse och Nora

- carola

För ett par år sedan tipsade jag om två pekböcker om barnen Nisse och Nora. De hette Nisse och Nora städar och Nisse och Nora plåstrar om. Sedan dess har det kommit fler böcker i serien om Nisse och Nora, nämligen fyra stycken. Och ytterligare en bok kommer nu i höst.

Nisse & Nora säger förlåt  Nisse & Nora tejpar  Nisse & Nora har kalas  Nisse & Nora rymmer

I Nisse och Nora tejpar sitter barnen och ritar, klipper och tejpar. När de klipper fel i papperet kan de tejpa. Men hur gör man när man råkat klippa sig i håret eller i goseelefantens öra? Då räcker det inte med tejp för att laga. Tur att mormor finns där och kan laga elefanten.

I Nisse och Nora säger förlåt ska barnen bada och leka vid stranden. Men det blir fel och Nora känner sig ensam och utanför när Noras pappa leker med Nisse. Därför är hon dum och kastar sand på Nisse som förstås blir ledsen. Sen är bråket ett faktum, men vilken tur att de inte är långsinta utan snart kan säga förlåt.

I Nisse och Nora rymmer är Nora på rymmarhumör. Nisse hänger förstås på och snart är de ute genom grinden. De rymmer lite hit och lite dit, men sen kommer de till sura grannen och då blir det lite för spännande, nästan läskigt. Bäst är nog att rymma hem igen.

I Nisse och Nora har kalas är barnen i full färd att blåsa ballonger och baka tårta. Men så kommer katten och attackerar hela kalaset. Men det kanske inte gör något, ett kalas är ju ett kalas även om det råkar vara lite trasigt? Men vem är det som fyller år egentligen? Ja, det får vi veta på slutet, det är ju Elefanten!

Jag gillar dessa pekböcker. De handlar om två helt vanliga barn i tvåårsåldern som inte är könsstereotypa och där tjejen till och med har en annan hudfärg än vit, bara det är ju bra för att de små läsarna ska få en spegling av verkligheten. Dessutom är båda barnen envisa och viljestarka, de kan uttrycka känslor och ibland gör de saker som inte alltid är rätt. Precis som vilka barn som helst alltså. Böckerna bygger mycket på igenkänning och vardagsdramatik, det här är händelser, saker och upplevelser som de flesta barn har sett eller varit med om. Så roligt för de små att få läsa om sin egen vardag i en bok. Och att kunna diskutera kring att exempelvis bråka och säga förlåt. Jättebra för förskolor, men också för familjer. Böckerna är charmiga, varma och ger en fin skildring av vänskap mellan två små kompisar. Böckerna har ett klassiskt pekboksformat, de är små av hård kartong med rundade hörn. Tjocka, greppvänliga sidor som tål för läsning om och om igen.

Böckerna är skrivna av Emelie Andrén och illustrerade av Lisa Moroni. De är utgivna av Alfabeta förlag och finns bland annat att köpa på Adlibris (här, här, här och här) eller på Bokus (här, här, här och här).

Vi bakar bullar

- carola

Vi bakar bullarVi bakar bullar är en ny bok i samma serie som Vi tvättar bilen, båda utgivna av Olika förlag. Det handlar alltså om olika saker man gör och böckerna vänder sig till de yngsta barnen, upp till tre år ungefär. I Vi bakar bullar är det en pappa och hans barn som tillsammans bakar bullar. De smular jästen, smälter smöret, blandar mjölet och kladdar degen. Medan degen jäser ritar de och läser. Sedan är det dags att knåda och baka ut bullarna. Äntligen plingar klockan och så får de smaka på de goda bullarna. En vardagsberättelse helt enkelt, med en fin ton. Eftersom det är Olika förlag som ger ut boken kan vi förvänta oss ett inkluderande mångfaldsperspektiv. Här finns exempelvis en pappa som bakar, som visar omsorg och som gör roliga saker med sitt barn utan att ens någon mamma finns närvarande. Här finns också ett barn som inte är könat, även om jag personligen tycker att hen mest liknar en kille. Hur som helst visar inte texten eller klädsel vilket kön barnet har, så förhoppningsvis innebär det att fler barn kan identifiera sig med huvudpersonen än när hen är könad. Dessutom skildrar boken en familj med mörk hudfärg, vilket ytterligare bidrar till inkludering. Sammanfattningsvis så är det här en småbarnsbok som verkligen håller att läsa om och om igen. Den är skriven av Sarah Vegna och illustrerad av Astrid Tolke. Vi bakar bullar finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Sigge, så får man inte göra

- carola

För det MESTA har Molly ingenting emot att Sigge är med. Men ibland blir det bara för RÖRIGT allting. Sigge, så får man inte göra!

Sigge, så får man inte göra handlar om syskonskapets vedermödor. Oftast är det roligt för Molly att ha Sigge som lillebror. De gillar båda att göra samma saker, som att lyssna på sagor, döpa duvor och bygga saker. Men ibland händer det att Sigge är dum. Som när han åt på hennes favoritbok. Då är det inte roligt längre. Så får man ju inte göra! Som tur är så blir ju faktiskt det mesta bra till slut och Molly inser hur mycket hon älskar sin lillebror. Det här är en bilderbok för de yngre barnen med ett väldigt enkelt språk och stora, färgglada och uttrycksfulla bilder som verkligen skildrar både det positiva och det negativa med att ha syskon.

Sigge, så får man inte göra är skriven och illustrerad av Daisy Hirst och utgiven av Alfabeta bokförlag. Den finns bland annat på Adlibris och på Bokus.

I min trädgård och Vi kör

- carola

Vi kör!     I min trädgård

Denna månads tema i Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017 är en bok med ett pronomen i titeln. Idag har jag faktiskt lyckats hitta två pekböcker av samma författare som har varsitt pronomen i sina titlar: Vi kör och I min trädgård.

Vi kör handlar om en rad olika fordon. Här möter vi ambulans, polisbil, sopbil, lastbil, brandbil, buss och en personbil. Brandbilen tutar, bilen åker, lastbilen rullar, ambulansen blinkar, sopbilen hämtar, bussen brummar och till sist finns det ett barn som kör runt med alla dessa fordon. Ja, här kan verkligen alla fordonsälskare få sitt lystmäte!

I min trädgård handlar om massor av olika saker man kan hitta i en trädgård. Där finns nyckelpigan som klättrar, en fjäril som flyger, en krälande mask, ett surrande bi, en badande anka, en blomma som växer och till sist ett barn som vattnar blomman i trädgården.

Båda böckerna är skrivna och illustrerade av Helena Davidsson Neppelberg. De vänder sig till de yngsta barnen, 0-3 år. De har ett typiskt pekboksformat med tjocka hårda kartongsidor med rundade hörn och böckerna är små och greppvänliga för små händer. Böckerna är väldigt färgstarka och bilderna har svarta konturer så även de allra yngsta kan lockas av bilderna. Det här är pekböcker som tål att läsas om och om igen utan att den vuxne tröttnar, för de är snyggt formgivna och har enkla, charmiga, men samtidigt detaljrika färgsprakande illustrationer. Böckerna är utgivna av Alfabeta bokförlag och de finns bland annat att köpa på Adlribris (här och här) och på Bokus (här och här).

Den mycket hungriga larven

- carola

Den mycket hungriga larven är en annorlunda och rolig bilderbok. En intressant sak med den här bilderboken är att den vid en första anblick känns ganska enkel och som att den riktar sig mest åt de yngsta barnen, men medan man läser framträder ett djup och jag märker att när jag läser den för mina egna barn så uppskattar även de äldre barnen boken och de ser helt andra delar och ett större perspektiv än vad de yngre barnen gör.

Boken inleds med ett ägg som går i kras och ur ägget kryper det ut en mycket liten och mycket hungrig larv. Sedan handlar det om hans jakt efter mat, och här inleds en rolig del av boken med flikar, upprepningar och andra roliga berättargrepp som får läsningen att bli spännande och humoristisk. Så småningom är inte larven hungrig längre, och inte är han heller längre någon liten larv, utan tvärtom, nu är han en stor fet larv. Då bygger han ett hus, en puppa, där han är i två veckor tills han kommer ut som en vacker fjäril. Det är här en del av berättelsens djup kommer in, det är alltså ett pedagogiskt grepp där barnen får lära sig stadiet från larv till puppa till fjäril, men samtidigt finns det också lite existentiella frågor som kommer upp i ljuset. Illustrationerna är också lite speciella. De är skapade i en speciell stil och de är väldigt färgglada och varma.

Det som är roligt med den här boken är att den skrevs redan 1969. Berättargreppet och formgivningen med upprepningar och flikar gör att den känns modern, för detta används ju i många barnböcker idag, men boken har alltså många år på nacken och dess interaktiva inslag måste ha varit ovanligt på den tiden? Boken är enormt populär, den har kommit i flera nyutgåvor och översatts till 50 olika språk. Jag vet att man jobbar med boken på många förskolor och det finns mycket material att jobba med om man väljer att använda sig av Den mycket hungriga larven i en barngrupp.

Boken är skriven av Eric Carle som kommer från USA.

Barnboken i Amerika

- carola 1 Comment

Att hitta barnböcker från Amerika och/eller som utspelar sig i Amerika och/eller har en amerikansk författare kan vara både svårt och lätt. Det finns massor av långserier, vem minns inte Kitty-böckerna eller böckerna om Tvillingarna på Sweet Valley High exempelvis. Det finns också en del kända författare som Mark Twain, Jack London, Stephen King, Joyce Carol Oates, Edgar Allan Poe, Ernest Hemingway, liksom Suzanne Collins, Stephanie Meyer, Laura Ingals Wilder.  Men samtidigt är Amerika en väldigt stor kontinent som består av många olika delar. Barnböcker från Sydamerika, Centralamerika och Karibien är inte lika lätta att hitta som böcker från USA och Kanada.

Enligt boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är barnlitteraturen i Latinamerika en framgångsrik produkt av olika kulturer: ursprungsbefolkningens, den europeiska (spanska och portugisiska) och den afrikanska. Under kolonialtiden knöts barnboken till undervisning och skola. Det ansågs viktigt att lära ut kolonisatörernas språk och religion, men också pedagogik, moral och gott uppförande. Först under 1800-talet, när Latinamerika återtog sin självständighet fanns det ett behov att återskapa en nationell identitet. Det var tre författare som var särskilt viktiga under denna tid, nämligen Monteiro Lobato från Brasilien, José Martí från Kuba och  den colombianske poeten Rafael Pombo. Under mitten av 1900-talet och framåt kom en ny tid som öppnade för litterär kvalitet och kreativitet och då startades även barntidningar och förlag specialiserade på barnböcker. I Rio, Brasilien arrangeras nu varje år en enorm, 12 dagar lång barnboksmässa, så barnboken har verkligen numera fått en stark ställning.

Det finns alltså en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Amerika, likväl som böcker skrivna av författare från andra delar av världen, men som handlar om Amerika eller utspelar sig i Amerika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad. En del av dem utspelar sig i USA eller Kanada, andra i Syd- eller Centralamerika.

  • Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian – Sherman Alexie
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Vohn, David Levithan
  • Den stora elefantjakten – Gillian Cross
  • James och jättepersikan – Roald Dahl
  • Den svarta hingsten – Walter Farley
  • Den lilla renen – Michael Foreman
  • Var är Alaska – John Green
  • På jakt efter Kitty – Tormod Haugen
  • Mina och Kåge drar västerut – Anna Höglund
  • Brev från en slavflicka – Mary E Lyons
  • Benny Boxaren i Amerika – Max Lundgren
  • Mortimer Vintergök – Myron Levoy
  • Det är slut mellan Rödluvan och vargen – Katarina Mazetti
  • Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer
  • Stjärnornas dotter – Rita Murphy
  • Pojken och hunden – Phyllis Reynolds Naylor
  • Min lysande plan – Katherine Paterson
  • Spring som vinden – Deborah Savage
  • Bästa vänner – Nancy Springer
  • Tom Sawyer – Mark Twain
  • Den långa vägen hem – Cynthia Voigt
  • Det lilla huset i stora skogen – Laura Ingalls Wilder
  • Den otroliga vandringen – Sheila Burnford
  • Rymmare – Monica Hughes
  • Anne på Grönkulla – L.M. Montgomery
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika – Bertil Almqvist
  • Som i en dröm – Pia Hagmar
  • Pojken med vrålaporna – Monica Zak
  • Pumans dotter – Monica Zak
  • I orkanens spår – Terry Trueman
  • Elenas serenad – Campbell Geeslin
  • Vovven och jag i Mexico – Anette Nyqvist
  • Tajín och de sju åskgudarna – Felipe Garrido
  • Berättelser från urskogen – Horacio Quiroga
  • Odjurens stad – Isabel Allende
  • Resan till River Sea – Eva Ibbotson
  • Sex gånger Lucas – Lygia Bojunga
  • Indiansagor från Brasilien – Antonieta Dias de Moraes
  • Isabel. Roman om ett gatubarn i Rio de Janeiro – Mecka Lind
  • Den gula väskan – Lygia Bojunga
  • Maria på slak lina – Lygia Bojunga
  • En nästan bakåtvänd historia – Ana Maria Machados
  • Otroso – senaste nytt från underjorden – Graciela Montes
  • Wairas första resa – Eusebio Topooco

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Amerika, om Amerika, som utspelar sig i Amerika eller som är skrivna/illustrerade av en författare/illustratör från Amerika? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Asien

- carola

Barnböcker från Asien. Ja, det första man kommer att tänka på är troligen manga som ju har vuxit lavinartat de senaste åren. Men Asien är större än Japan och barnboksutgivningen är definitivt större än bara manga. Asien är också ett stort område med skiftande förutsättningar, vilka förstås avspeglar sig på litteraturen.

I Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern kan man exempelvis läsa om barnlitteraturen i Kina. I Kina ägdes förr alla förlag av staten. På 1950-talet fanns endast två förlag som gav ut barnlitteratur. Barnlitteraturen uppstod rätt sent i landet, men från att egentligen mestadels ha bestått av översättningar från västvärlden har Kina idag en enorm utgivning och det bästa är att såväl kvalitet som innehåll och design är på en mycket hög nivå. Idag finns det 35 renodlade barnboksförlag och 130 förlag har startat specialavdelningar för utgivning av barnböcker. Dessutom finns 140 tidskrifter och 110 tidningar som vänder sig till barn. Tillgången till böcker skiljer sig dock markant mellan barn på landsbygden jämfört med barn i staden. Skolarbetet har högsta prioritet medan nöjesläsning får vänta till senare. De flesta böcker som föräldrar köper till sina barn är faktaböcker.

I Indien däremot har barnlitteraturen aldrig haft någon stark ställning. Indien har en berättartradition där berättelserna framfördes muntligt och man skiljde aldrig mellan berättelser för barn respektive berättelser för vuxna. Därför uppkom barnlitteratur som genre först under 1800-talet. Till en början var de indiska barnböckerna oftast imitationer av engelska barnböcker. Undantag var de indiska språken bengali och marathi som faktiskt utvecklade en barnbokstradition redan på tidigt 1900-tal. Resterande barnlitteratur var engelsk och antingen imiterade den populära författare som Enid Blyton eller så återberättade den traditionella sagor. Indisk barnlitteratur har mycket moral och didaktik i sig. Böcker förknippas i första hand med lärande och undervisning. Dessa strukturer håller på att ändras, men det går långsamt och det finns få barnboksförlag som orkar hålla igång med någon utgivning. Det saknas stöd från staten och inköpsprogram för biblioteken.

Trots denna lite nedslående text som finns att läsa i Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Asien, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå utspelar sig i eller handlar om Asien. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • När kommer bussen – Ryôji Arai
  • Sussa och Natti – Ryôji Arai
  • Världen i kartan – Kim Hyangkeum
  • Farmors pangkakor – Ingmarie Ahvander
  • Spelmannen och prinsessan – Fiona French
  • Leila – flickan som inte fanns – Britt Engdahl
  • Laleh – flickan som var rädd för stjärnorna – Ann-Madeleine Gelotte
  • Guldögat – Hans Hagen
  • Låt tistlarna brinna – Yasar Kemal
  • Under Guds himmel – Niklas Krog
  • Zahra och det gömda barnet – Helena Olofsson-HeshmatPasand
  • I fågelkvinnornas land – Huguette Pérol
  • Nattens berättare – Rafik Schami
  • Dima från Shatila i Libanon – Anne Sörman
  • Hodjas hämnd – Günseli Özgür
  • Mustafa och järnlejonet – Peter Dickinson
  • Pema från Bhutan – Ewa Jaconsson
  • Vindens dotter – Suzanne Fisher Staples
  • Hoity den hungriga räven – Sybil Wettasinghe
  • Paraplytjuven – Sybil Wettasinghe
  • Mana – en flicka från Himalaya – Radha Bhat
  • Djungelboken – Rudyard Kipling
  • Elefantpojken – Carolyn Sloan
  • Tuan – Eva Boholm-Olsson
  • Den behornade hästen och andra sagor från Indonesien – Kerstin Garme-Hellsten
  • Kassim och den blå fisken – Geraldine Kaye
  • Adzerk – den vita hingsten – Lin Hallberg
  • Vilda i Asien – Pamela von Sabljar
  • Blunda och öppna ditt fönster – Ngoc Thûan Nguyên
  • Ormens år – Utta Wickert
  • Sadako och de tusen papperstranorna – Eleanor Coerr
  • Flickan som gick för att hämta våren – Sigbritt Eklund, Shu Zi-Min
  • Över näktergalens golv – Lian Hearn
  • Spöket på värdshuset Tokaido – Thomas Hoobler
  • Chain Mail – skicka vidare – Hiroshi Ishizaki
  • Den osynliga flickan – Deborah Ellis

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Asien, om Asien, som utspelar sig i Asien eller som är skrivna/illustrerade av en asiatisk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Afrika

- carola 1 Comment

 

I boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern finns ett kapitel som heter Var är Afrikas böcker? Där står det att nyckelproblemet för barnlitteraturen i Afrika är den destruktiva övertygelsen att böcker endast ger information. Kärleken till böcker och fantasi ger inga betygspoäng i skolan och anses därför för närvarande mindre viktiga i Afrika. Böcker blir tryckta för utbildnings skull, men de blir sällan publicerade, alltså sålda till allmänheten. Vanligt folk i Afrika köper sällan böcker.

Ett annat problem för barnlitteraturen i Afrika är att Afrika är en enormt stor och skiftande kontinent. Det är en fascinerande blandning av samhällen från första och tredje världen. Afrika har skyskrapor och köpcentrum, likväl som djungler och öknar, vilket förstås påverkar läsvanorna. Geografiskt sträcker sig Afrika från öken till tropisk djungel till snötäckta bergstoppar. Historiskt omfattas Afrika från såväl pyramider och faraoner till intellektuella centrum, civilisationer i guld och sten, men också bushmän. Det finns också en mängd olika språk som talas i Afrika och detta tillsammans med koloniseringen av olika länder gör det svårt för författare att nå fram till en större afrikansk målgrupp. Vidare är kontinenten märkt av krig, med allt vad det innebär, liksom av fattigdom, svält och sjukdomar i många delar av Afrika. En annan faktor som spelar in är att Afrika inte har någon lång tradition av böcker och läsning, men däremot en lång historia av muntlig tradition och historieberättande. I boken står det: Afrikas berättelser är levande. De lever och förändras. De tycker inte om att bli instängda i en bok. 

Trots denna lite nedslående text som alltså finns att läsa i Världens barnboksförfattare så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Afrika, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå handlar om Afrika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • Tawias kanot – Meshack Asare
  • Luktar det regn – Lesley Beake
  • Regndansen – Niki Daly
  • Kwela Jamela, Afrikas drottning – Niki Daly
  • Lila och regnets hemlighet – Jude Daly
  • Papa Diops taxi – Christian Epanya
  • Färsk fisk – John Kilaka
  • Bronsgubbens hemlighet – Meshack Asare
  • Förtrollad frukt – John Kilaka
  • Mandelas sagobok
  • Floden som steg till himlen
  • Vi gick alla på safari – Lauri Krebs
  • Kung Salomos skatt – H Rider Haggard
  • En blomma i Afrikas öken – Waris Dirie
  • Det var en gång – Niki Daly
  • Makwelane och krokodilen – Maria Hendriks
  • Jag vill hellre äta ett barn – Sylviane Donnio
  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig – Christina Wahldén
  • Ynari – flickan med de fem flätorna – Ondjaki
  • Rita i Kudang – Eva Susso
  • Mamy Wata och monstret – Veronique Tadjo
  • På andra sidan sanningen – Beverly Naidoo
  • Böckerna om Akimbo – Alexander McCall Smith
  • Eldens hemlighet – Henning Mankell
  • Coconut – Kopano Matiwa
  • Min modiga mormor och den dansande elefanten – Inger Jalakas
  • Ashraf från Afrika – Ingrid Mennen
  • Siri, superhjälten och guldringen – Katarina de Verdier

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Afrika, om Afrika, som utspelar sig i Afrika eller som är skrivna/illustrerade av en afrikansk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!