#seriöstdeträckernu

Marie-Chantal Long har tagit sig an ett obekvämt, men högst aktuellt ämne i sin senaste bok #seriöstdeträckernu. Boken handlar om Malou och hennes kompisar Fina och Ayaan. Malou har tröttnat på de dick pics som hon och hennes kompisar allt oftare får. Men hon vill ändå kunna fortsätta sig av sociala medier. Därför tänker hon ut en plan: utan att avslöja sin identitet ska hon, Fina och Ayaan leta rätt på de skyldiga och få dem att sluta skicka sina vidriga bilder. Planen är riktigt bra, men det visar sig ju tyvärr vara så att planer sällan fungerar helt som det är tänkt…

Som sagt, boken handlar om ett viktigt, brännande ämne, men tyvärr lyckas den inte beröra mig. Den når inte ända fram. Dels känns det som att jag läst detta förut, även i vuxenböcker. Inte just om dick pics, men om tjejer/kvinnor som gaddar ihop sig för att ge killar/män en läxa på grund av deras beteende. Karaktärerna känns platta, de engagerar mig inte. Boken gav alltså inte mig någon djupare läsupplevelse. Men det är en bra bok att använda som utgångspunkt för diskussioner. Det finns många intressanta ämnen och frågor i boken, så som könsroller, makt, vad som är okej och inte, vad som är brottsligt och inte, och så vidare. Kanske hade boken kunnat beröra mer om den varit längre. Just nu kommer man inte riktigt ner på djupet i de många intressanta frågorna och man lär som sagt inte heller känna karaktärerna särskilt väl. Samtidigt förstår jag att författaren troligen valt att hålla boken ganska kort just för att många ska kunna ta del av den och för att den ska fungera bra som diskussionsunderlag. #seriöstdeträckernu är utgiven av bokförlaget Opal och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Skräckberättelser

Sista dagen i november och sista dagen med mitt månadstema som denna månad har varit läskigt. Därför tänkte jag passa på att tipsa om två relativt nyutgivna böcker fyllda med olika rysare/skräckberättelser.

Höstväsen : skräckberättelserHöstväsen – Skräckberättelser vänder sig till åldern 12-15 år och innehåller sju rysliga, spännande, skrämmande berättelser skrivna av några av våra mest kända författare. Bokens namn, Höstväsen, är ingen slump. I baksidestexten kan man läsa följande:

Hösten är skymningens tid. Skuggorna breder ut sig över stad och land. Är du ensam där i mörkret – eller finns det något som rör sig vid din sida? Något som vakar och följer dig på avstånd? Som känner till alla dina små lögner och svek, som färdas med dig i drömmen, som bara väntar? Det är nu de vågar sig fram. Väsen som vill ha upprättelse, ta plats eller bara mätta sin hunger. I sju skrämmande berättelser möter vi höstens varelser och nattmaror, i gränslandet mellan vår verklighet och en dunklare värld.

Bland berättelserna hittar vi Det som existerar av Kerstin Lundberg Hahn, Nattsköterskan av Magnus Nordin, Saknad av Lena Ollmark och Stilla ligger Kyrksjön av Niklas Krog. Såvitt jag förstår är berättelserna nyskrivna. Det märks i alla fall tydligt att de är moderna och uppdaterade, mobiler, chattar, sms, Pokémon, Facebook och YouTube förekommer lika frekvent här som i verkliga ungdomars vardag. Jag gillar upplägget med skräck, noveller och den målgrupp berättelserna är riktade till. Jag gillar också att berättelserna är så välskrivna och att det finns någon slags röd tråd även fast de sinsemellan är ganska olika och skrivna av olika författare. Jag hoppas och tror verkligen att den här boken kan tilltala många i mellanstadiet och högstadiet.

Höstväsen – Skräckberättelser är utgiven av B Wahlströms och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Skräck : elva rysare för mellanstadietSkräck – elva rysare för mellanstadiet vänder sig, precis som titeln antyder, till barn på mellanstadiet (9-12år). Målgruppen är alltså yngre för denna bok, men upplägget är detsamma med elva författare som skrivit varsin text. Här kan man hitta skräckberättelser från exempelvis Ingelin Angerborn, Petrus Dahlin, Petter Lidbeck, Kerstin Lundberg Hahn och Siri Spont. Även här namnkunniga och välkända författare alltså. Att boken känns välskriven är därför inte konstigt. Även här är det moderna berättelser, även om ett par av dem faktiskt är utgivna tidigare. Jag gillar det här omslaget betydligt mer, det känns mer tilltalade än Höstväsens omslag. Här är texterna möjligen lite kortare än i Höstväsen och det man snabbt lägger märke till är att det är betydligt mer luft på sidorna – väl anpassat till målgruppen alltså. Men även här är det är väldigt spännande, skrämmande, rysliga och läskiga berättelser som passar perfekt att läsa nu under den mörkare delen på året i soffan under en gosig filt.

Skräck – elva rysare för mellanstadiet är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

För att väcka hon som drömmer

För att väcka hon som drömmer är titeln på Johanna Nilssons senaste bok. Hon är, som jag nämnt många gånger tidigare, en av mina absoluta favoritförfattare och jag var därför väldigt nyfiken på den här boken. När jag dessutom såg att den blev Augustprisnominerad blev förväntningarna höga. Nu efteråt känner jag mig däremot lite ambivalent, jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker om boken.

För att väcka hon som drömmer handlar om Josefin. Hennes mamma har cancer och ligger på sjukhus. När Josefins mamma blev sjuk rasar hela världen samman. Hela familjen brister. Marcus som tillhör samma kyrka som Josefins familj blir hennes räddning. Han är den enda som lyssnar, den enda som förstår. Men det visar sig snart att Marcus har sina egna problem och snart blir Josefin den som lyssnar och tröstar. Men Josefin räcker ju inte heller till.

Det här är stundvis en tung bok att läsa. Precis som i de andra Augustprisnominerade böckerna finns även här många teman, att bli vuxen, tro och andlighet, sjukdom, sorg, saknad, längtan, ångest, självskadebeteende, tvångssyndrom, ätstörningar, psykisk ohälsa, relationer, familjeband, drömmar, kärlek… Ja, listan kan göras lång. Jag skulle vilja diskutera boken i en bokcirkel. Det finns så oerhört mycket att diskutera kring.

Huvudpersonen Josefin är, precis som hela hennes familj, djupt troende och hon försöker förhandla med Gud. Hon försöker offra sig själv för att hennes mamma ska få leva. Och hennes offer blir ganska radikala. Hon har en stark övertygelse om att ifall hon offrar sig själv så som Jesus gjorde kommer hennes mamma att bli frisk. Samtidigt har hon ”vanliga tonårsbekymmer” som handlar om skola, kärlek, kompisar och så är det ju det där med familjen. Hela familjen påverkas verkligen starkt av att mamman är sjuk. Pappan orkar inte finnas där för sina barn längre, han har fullt upp med sin egen oro. Lillasystern går in i någon slags småbarnsstadie igen och storebrodern stänger in sig själv. Ingen mår bra. Och Marcus, som hans mamma försöker gifta bort, och som mår så dåligt psykiskt att han vill ta livet av sig. Ja, det finns mycket ångest och svärta i den här boken.

Men trots all svärta så finns det också hopp, och jag känner en stark önskan att få följa karaktärerna. De är skildrade med inlevelse och jag känner starkt för flera av dem, inte minst Josefin och hennes lillasyster, jag skulle vilja vara där och ta hand om dem, krama dem och finnas där för dem under denna svåra tid de går igenom. Få skriver så bra som Johanna Nilsson och det är en fröjd att få läsa hennes prosa. Men något är det som skaver och som gör att jag har lite svårt för boken. Jag tror inte det handlar om att det är för mycket ”kyrkligt”, tvärtom tycker jag att det är väldigt intressant att få ta del av den världen. Jag tror inte heller att det handlar om att det är för mycket svärta. Jag tror att många tonåringar idag kan känna igen sig i något av det som Josefin och Marcus känner och upplever. Troligen inte i allt, för det är lite för tillspetsat, men i något i alla fall. Kanske är det att det känns orealistiskt som jag reagerar på. Att det blir lite för mycket helt enkelt. Kanske är det berättarperspektivet med den allvetande berättaren som gör att jag inte riktigt förstår Josefin fullt ut, det där med offret hon håller på med. Det känns för långt ifrån mig själv. Kanske handlar det helt enkelt bara om att jag hade lite för höga förväntningar? Någonting är det i alla fall som gör att jag inte känner den läsupplevelse jag trodde att jag skulle få av en Johanna Nilsson-bok som dessutom är Augustnominerad. Men läsvärd är den absolut, och som sagt, tänk att få diskutera den här i en bokcirkel!

För att väcka hon som drömmer är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Anrop från inre rymden

Anrop från inre rymdenAugustprisnominerade Anrop från inre rymden är en novellsamling av Elin Nilsson. Den vänder sig till barn från 9 år och handlar om allt från kärlek till vänskap, från glädje till sorg, om konflikter och lojaliteter, helt enkelt om livet, när det är som svårast och enklast på samma gång.

I åtta lättlästa noveller får vi läsa om olika huvudpersoner som lever olika tonårsliv och möter olika saker i sin vardag. Det handlar om att bli ovän med sin bästa vän, om att få en vikarie till klassen, om att vara hemligt förälskad, om att få uppleva sin första kyss, om en förälder som behöver en… Ja, väldigt allmängiltiga saker att le åt, känna igen sig i, drömma sig bort i. Vardagsrealism när det är som bäst helt enkelt.

Precis som med många andra novellsamlingar så tilltalar vissa noveller mig mer, andra mindre. Men, det intressanta med den här boken är att den känns så komplett. Novellerna ska läsas allesammans och tillsammans ger de ett ytterligare perspektiv, förutom att de berör också en och en, var för sig. Jag gillar att författaren valt att använda novellformatet – det behöver få ett uppsving och den här boken kan locka in barn och ungdomar till novellernas förtjusande värld.

Ja, överhuvudtaget är det ett stort plus för formatet, boken har ett lättläst format i och med novellformen, det är enkelt att läsa en novell då och då, det gör inget om man lägger bort boken ett tag, det är ändå olika karaktärer och händelser i nästa novell och man hinner läsa klart en novell även under en ganska kort lässtund. Jag gillar också att det är olika typer av karaktärer som skildras, så alla får chansen till igenkänning. Jag gillar också att fastän alla novellerna till synes har olika karaktärer, teman och handling så finns det flera saker som de har gemensamt, som skapar en röd tråd. Alla noveller handlar om gränsen mellan barndom och tonår/vuxen, att frigöra sig, att växa, utvecklas. Och förstås om saker som händer när man befinner sig just där. Till sist gillar jag Elin Nilssons fingertoppskänsla – att lyckas beröra så djupt med något så vardagligt. Jag skulle gärna vilja se den här som högläsningsbok i en 5:a eller 6:a med diskussion efter varje text.

Anrop från inre rymden är utgiven av Alfabeta och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den tusende följaren

Den tusende följarenStella är 17 år och har allt. Vänner, skolans snyggaste pojkvän och massor av följare på sociala media. Kontraktet med det stora managementbolaget är inom räckhåll och förutom mammas tröttsamma tjat om betygen är Stellas liv helt perfekt. Tills Nova Star dyker upp.

Vem är den mystiska tjejen som låtsas vara Stella på nätet, snor hennes fans och raggar killar i hennes namn? Polisen står handfallen och när Stella försöker försvara sig hamnar hon mitt i en hatstorm på nätet. Medan tillvaron rasar blir Stella tvungen att ge sig in i internets mörkaste hörn för att själv hitta svaret på gåtan. Under jakten lär sig Stella en smärtsam sanning, bland tusen trogna följare kan det finnas en du önskar att du aldrig hade mött.

Den tusende följaren handlar om ett aktuellt tema, nämligen livet på nätet med allt vad det innebär i form av vloggare, likes och följare. Boken beskriver dels hur det är att vara bloggare/vloggare och om hur hårt arbete det egentligen är och hur stor andel av livet som faktiskt går åt till att planera, strukturera och genomföra sina inlägg och man får faktiskt en större förståelse och insikt i vad det handlar om. Men boken handlar också om avigsidan med nätet, att det finns en hel del risker med att visa upp sitt liv på nätet till allmän beskådan och att dessa risker faktiskt kan vara så stora att det börjar handla om brott och hot. Huvudpersonen Stella blir utsatt för näthat och när polisen inte kan hjälpa henne börjar hon själv ta reda på vem hennes förföljare är. Och Stella är en smart tjej, tillsammans med sina kompisar lyckas hon faktiskt ta reda på vem den som kallar sig för Nova Star egentligen är och hon söker upp tjejen för att konfrontera henne.

Spänningen är kanske inte så hög i boken och det haltar lite i slutet, det känns inte alltid så realistiskt att man skulle göra såhär i verkliga livet om man blir utsatt. Men jag tycker ändå att boken har ett värde med tanke på att barnen och ungdomarna idag behöver lära sig om nätvett och om riskerna med nätet, och att göra det i skönlitterär form kan vara ett bra knep. Nu är det ett tag sedan jag läste boken och jag har glömt mycket, så det verkar inte vara en bok som stannar kvar. Men som sagt, ett viktigt och högaktuellt tema.

Boken är skriven av Jenny Milwski och utgiven av Natur & Kultur. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Mitt år av längtan

Mitt år av längtan handlar om Dasha som är 12 år och bor i Ryssland tillsammans med sin mamma. De bor hos Dashas mormor och morfar. När Dasha var liten flyttade hennes pappa till Los Angeles. Nu har Dashas mamma också bestämt sig för att flytta till USA. Åtminstone ett tag, för hon har kommit in på en skola där. Dasha bor kvar hos mormor och morfar och i boken berättar hon om sitt liv under det första året mamma är borta. Det är ett år av längtan, men det händer också mycket annat och det är därför också ett år av hopp och en känsla av att allt är möjligt.

Boken känns väldigt autentisk, det var min första tanke. Det känns precis som att det är en tolvårig flicka som har skrivit boken. Det är också en lite annorlunda bok där illustrationerna får väldigt mycket utrymme. Man hade inte alls fått samma läsupplevelse utan illustrationerna, de förhöjer verkligen läsningen. Överhuvudtaget används många grafiska element, så som pratbubblor, olika textstorlek och typsnitt, formgivning och så vidare mycket i boken för att ge en starkare läsupplevelse.

Ja, som ni kanske förstått gav Mitt år av längtan mig en oväntat stark läsupplevelse. Det är en speciell bok, en väldigt bra bok, som definitivt bör läsas av många i målgruppen. Det kryllar inte direkt av ryska barnböcker på den svenska marknaden heller, så bara det gör att boken är värd att kolla upp.

Mitt år av längtan är skriven av Dasha Tolstikova och den är utgiven av Natur & Kultur.

Barnboken i Amerika

Att hitta barnböcker från Amerika och/eller som utspelar sig i Amerika och/eller har en amerikansk författare kan vara både svårt och lätt. Det finns massor av långserier, vem minns inte Kitty-böckerna eller böckerna om Tvillingarna på Sweet Valley High exempelvis. Det finns också en del kända författare som Mark Twain, Jack London, Stephen King, Joyce Carol Oates, Edgar Allan Poe, Ernest Hemingway, liksom Suzanne Collins, Stephanie Meyer, Laura Ingals Wilder.  Men samtidigt är Amerika en väldigt stor kontinent som består av många olika delar. Barnböcker från Sydamerika, Centralamerika och Karibien är inte lika lätta att hitta som böcker från USA och Kanada.

Enligt boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern är barnlitteraturen i Latinamerika en framgångsrik produkt av olika kulturer: ursprungsbefolkningens, den europeiska (spanska och portugisiska) och den afrikanska. Under kolonialtiden knöts barnboken till undervisning och skola. Det ansågs viktigt att lära ut kolonisatörernas språk och religion, men också pedagogik, moral och gott uppförande. Först under 1800-talet, när Latinamerika återtog sin självständighet fanns det ett behov att återskapa en nationell identitet. Det var tre författare som var särskilt viktiga under denna tid, nämligen Monteiro Lobato från Brasilien, José Martí från Kuba och  den colombianske poeten Rafael Pombo. Under mitten av 1900-talet och framåt kom en ny tid som öppnade för litterär kvalitet och kreativitet och då startades även barntidningar och förlag specialiserade på barnböcker. I Rio, Brasilien arrangeras nu varje år en enorm, 12 dagar lång barnboksmässa, så barnboken har verkligen numera fått en stark ställning.

Det finns alltså en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Amerika, likväl som böcker skrivna av författare från andra delar av världen, men som handlar om Amerika eller utspelar sig i Amerika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad. En del av dem utspelar sig i USA eller Kanada, andra i Syd- eller Centralamerika.

  • Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian – Sherman Alexie
  • Nick & Norahs oändliga låtlista – Rachel Vohn, David Levithan
  • Den stora elefantjakten – Gillian Cross
  • James och jättepersikan – Roald Dahl
  • Den svarta hingsten – Walter Farley
  • Den lilla renen – Michael Foreman
  • Var är Alaska – John Green
  • På jakt efter Kitty – Tormod Haugen
  • Mina och Kåge drar västerut – Anna Höglund
  • Brev från en slavflicka – Mary E Lyons
  • Benny Boxaren i Amerika – Max Lundgren
  • Mortimer Vintergök – Myron Levoy
  • Det är slut mellan Rödluvan och vargen – Katarina Mazetti
  • Om jag kunde drömma – Stephanie Meyer
  • Stjärnornas dotter – Rita Murphy
  • Pojken och hunden – Phyllis Reynolds Naylor
  • Min lysande plan – Katherine Paterson
  • Spring som vinden – Deborah Savage
  • Bästa vänner – Nancy Springer
  • Tom Sawyer – Mark Twain
  • Den långa vägen hem – Cynthia Voigt
  • Det lilla huset i stora skogen – Laura Ingalls Wilder
  • Den otroliga vandringen – Sheila Burnford
  • Rymmare – Monica Hughes
  • Anne på Grönkulla – L.M. Montgomery
  • Barna Hedenhös upptäcker Amerika – Bertil Almqvist
  • Som i en dröm – Pia Hagmar
  • Pojken med vrålaporna – Monica Zak
  • Pumans dotter – Monica Zak
  • I orkanens spår – Terry Trueman
  • Elenas serenad – Campbell Geeslin
  • Vovven och jag i Mexico – Anette Nyqvist
  • Tajín och de sju åskgudarna – Felipe Garrido
  • Berättelser från urskogen – Horacio Quiroga
  • Odjurens stad – Isabel Allende
  • Resan till River Sea – Eva Ibbotson
  • Sex gånger Lucas – Lygia Bojunga
  • Indiansagor från Brasilien – Antonieta Dias de Moraes
  • Isabel. Roman om ett gatubarn i Rio de Janeiro – Mecka Lind
  • Den gula väskan – Lygia Bojunga
  • Maria på slak lina – Lygia Bojunga
  • En nästan bakåtvänd historia – Ana Maria Machados
  • Otroso – senaste nytt från underjorden – Graciela Montes
  • Wairas första resa – Eusebio Topooco

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Amerika, om Amerika, som utspelar sig i Amerika eller som är skrivna/illustrerade av en författare/illustratör från Amerika? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Asien

Barnböcker från Asien. Ja, det första man kommer att tänka på är troligen manga som ju har vuxit lavinartat de senaste åren. Men Asien är större än Japan och barnboksutgivningen är definitivt större än bara manga. Asien är också ett stort område med skiftande förutsättningar, vilka förstås avspeglar sig på litteraturen.

I Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern kan man exempelvis läsa om barnlitteraturen i Kina. I Kina ägdes förr alla förlag av staten. På 1950-talet fanns endast två förlag som gav ut barnlitteratur. Barnlitteraturen uppstod rätt sent i landet, men från att egentligen mestadels ha bestått av översättningar från västvärlden har Kina idag en enorm utgivning och det bästa är att såväl kvalitet som innehåll och design är på en mycket hög nivå. Idag finns det 35 renodlade barnboksförlag och 130 förlag har startat specialavdelningar för utgivning av barnböcker. Dessutom finns 140 tidskrifter och 110 tidningar som vänder sig till barn. Tillgången till böcker skiljer sig dock markant mellan barn på landsbygden jämfört med barn i staden. Skolarbetet har högsta prioritet medan nöjesläsning får vänta till senare. De flesta böcker som föräldrar köper till sina barn är faktaböcker.

I Indien däremot har barnlitteraturen aldrig haft någon stark ställning. Indien har en berättartradition där berättelserna framfördes muntligt och man skiljde aldrig mellan berättelser för barn respektive berättelser för vuxna. Därför uppkom barnlitteratur som genre först under 1800-talet. Till en början var de indiska barnböckerna oftast imitationer av engelska barnböcker. Undantag var de indiska språken bengali och marathi som faktiskt utvecklade en barnbokstradition redan på tidigt 1900-tal. Resterande barnlitteratur var engelsk och antingen imiterade den populära författare som Enid Blyton eller så återberättade den traditionella sagor. Indisk barnlitteratur har mycket moral och didaktik i sig. Böcker förknippas i första hand med lärande och undervisning. Dessa strukturer håller på att ändras, men det går långsamt och det finns få barnboksförlag som orkar hålla igång med någon utgivning. Det saknas stöd från staten och inköpsprogram för biblioteken.

Trots denna lite nedslående text som finns att läsa i Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Asien, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå utspelar sig i eller handlar om Asien. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • När kommer bussen – Ryôji Arai
  • Sussa och Natti – Ryôji Arai
  • Världen i kartan – Kim Hyangkeum
  • Farmors pangkakor – Ingmarie Ahvander
  • Spelmannen och prinsessan – Fiona French
  • Leila – flickan som inte fanns – Britt Engdahl
  • Laleh – flickan som var rädd för stjärnorna – Ann-Madeleine Gelotte
  • Guldögat – Hans Hagen
  • Låt tistlarna brinna – Yasar Kemal
  • Under Guds himmel – Niklas Krog
  • Zahra och det gömda barnet – Helena Olofsson-HeshmatPasand
  • I fågelkvinnornas land – Huguette Pérol
  • Nattens berättare – Rafik Schami
  • Dima från Shatila i Libanon – Anne Sörman
  • Hodjas hämnd – Günseli Özgür
  • Mustafa och järnlejonet – Peter Dickinson
  • Pema från Bhutan – Ewa Jaconsson
  • Vindens dotter – Suzanne Fisher Staples
  • Hoity den hungriga räven – Sybil Wettasinghe
  • Paraplytjuven – Sybil Wettasinghe
  • Mana – en flicka från Himalaya – Radha Bhat
  • Djungelboken – Rudyard Kipling
  • Elefantpojken – Carolyn Sloan
  • Tuan – Eva Boholm-Olsson
  • Den behornade hästen och andra sagor från Indonesien – Kerstin Garme-Hellsten
  • Kassim och den blå fisken – Geraldine Kaye
  • Adzerk – den vita hingsten – Lin Hallberg
  • Vilda i Asien – Pamela von Sabljar
  • Blunda och öppna ditt fönster – Ngoc Thûan Nguyên
  • Ormens år – Utta Wickert
  • Sadako och de tusen papperstranorna – Eleanor Coerr
  • Flickan som gick för att hämta våren – Sigbritt Eklund, Shu Zi-Min
  • Över näktergalens golv – Lian Hearn
  • Spöket på värdshuset Tokaido – Thomas Hoobler
  • Chain Mail – skicka vidare – Hiroshi Ishizaki
  • Den osynliga flickan – Deborah Ellis

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Asien, om Asien, som utspelar sig i Asien eller som är skrivna/illustrerade av en asiatisk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Barnboken i Afrika

 

I boken Världens barnboksförfattare – från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern finns ett kapitel som heter Var är Afrikas böcker? Där står det att nyckelproblemet för barnlitteraturen i Afrika är den destruktiva övertygelsen att böcker endast ger information. Kärleken till böcker och fantasi ger inga betygspoäng i skolan och anses därför för närvarande mindre viktiga i Afrika. Böcker blir tryckta för utbildnings skull, men de blir sällan publicerade, alltså sålda till allmänheten. Vanligt folk i Afrika köper sällan böcker.

Ett annat problem för barnlitteraturen i Afrika är att Afrika är en enormt stor och skiftande kontinent. Det är en fascinerande blandning av samhällen från första och tredje världen. Afrika har skyskrapor och köpcentrum, likväl som djungler och öknar, vilket förstås påverkar läsvanorna. Geografiskt sträcker sig Afrika från öken till tropisk djungel till snötäckta bergstoppar. Historiskt omfattas Afrika från såväl pyramider och faraoner till intellektuella centrum, civilisationer i guld och sten, men också bushmän. Det finns också en mängd olika språk som talas i Afrika och detta tillsammans med koloniseringen av olika länder gör det svårt för författare att nå fram till en större afrikansk målgrupp. Vidare är kontinenten märkt av krig, med allt vad det innebär, liksom av fattigdom, svält och sjukdomar i många delar av Afrika. En annan faktor som spelar in är att Afrika inte har någon lång tradition av böcker och läsning, men däremot en lång historia av muntlig tradition och historieberättande. I boken står det: Afrikas berättelser är levande. De lever och förändras. De tycker inte om att bli instängda i en bok. 

Trots denna lite nedslående text som alltså finns att läsa i Världens barnboksförfattare så finns det en hel del barnboksförfattare och illustratörer som kommer från eller bor i Afrika, likväl som böcker skrivna av andra författare men som ändå handlar om Afrika. Nedan tipsar jag om några av alla dessa titlar. Några av dem har jag redan recenserat och några kommer jag att recensera här på bloggen under denna månad.

  • Tawias kanot – Meshack Asare
  • Luktar det regn – Lesley Beake
  • Regndansen – Niki Daly
  • Kwela Jamela, Afrikas drottning – Niki Daly
  • Lila och regnets hemlighet – Jude Daly
  • Papa Diops taxi – Christian Epanya
  • Färsk fisk – John Kilaka
  • Bronsgubbens hemlighet – Meshack Asare
  • Förtrollad frukt – John Kilaka
  • Mandelas sagobok
  • Floden som steg till himlen
  • Vi gick alla på safari – Lauri Krebs
  • Kung Salomos skatt – H Rider Haggard
  • En blomma i Afrikas öken – Waris Dirie
  • Det var en gång – Niki Daly
  • Makwelane och krokodilen – Maria Hendriks
  • Jag vill hellre äta ett barn – Sylviane Donnio
  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig – Christina Wahldén
  • Ynari – flickan med de fem flätorna – Ondjaki
  • Rita i Kudang – Eva Susso
  • Mamy Wata och monstret – Veronique Tadjo
  • På andra sidan sanningen – Beverly Naidoo
  • Böckerna om Akimbo – Alexander McCall Smith
  • Eldens hemlighet – Henning Mankell
  • Coconut – Kopano Matiwa
  • Min modiga mormor och den dansande elefanten – Inger Jalakas
  • Ashraf från Afrika – Ingrid Mennen
  • Siri, superhjälten och guldringen – Katarina de Verdier

Har du läst någon av dessa? Eller har du själv några förslag på andra barnböcker från Afrika, om Afrika, som utspelar sig i Afrika eller som är skrivna/illustrerade av en afrikansk författare/illustratör? Tipsa gärna i kommentarsfältet!

Om det var krig i Norden

Denna månad är det fokus på världen här i Barnboksbloggen. Jag recenserar just nu mycket böcker skrivna av författare utanför Sverige/Norden/Europa och böcker som utspelar sig på andra platser i världen. Just denna bok utspelar sig ändock i Sverige, men den är ett tankeexperiment som får oss att tänka betydligt större än inom våra egna gränser.

Om det var krig i Norden är som sagt ett tankeexperiment. Tänk dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land – utan här i Sverige, i Europa, hos oss. Den här boken får oss att förstå hur det är att leva i krig och att vara flykting och berättargreppet är genialt. Genom att författaren Janne Teller vänder på perspektiven så blir det träffsäkert och en möjlighet att känna igen sig skapas.

Bokens utformning är också något utöver det vanliga eftersom den är formgiven som ett pass. Det finns gott om illustrationer och boken är väldigt tunn med lite text. Det går snabbt att läsa den, men den stannar kvar länge. Lilla Piratförlaget som gett ut boken har också gett ut en lärarhandledning och jag kan tänka mig att det finns mycket att jobba med i den här boken.

Bokens författare Janne Teller föddes 1964 i Köpenhamn med österrikisk/tysk familjebakgrund. Hon har studerat statsvetenskap och arbetat som rådgivare åt FN och EU runt om i världen, med konflikthantering och fredsprocesser. Sedan 1995 ägnar hon sig åt sitt skrivande på heltid och bor i New York. Bakom bokens illustrationer står den prisbelönta danska illustratören Helle Vibeke Jensen. Det intressanta är att den här boken har getts ut i en rad olika länder och varje gång har den skrivits om för att handla om det specifika landet. Perfekt tycker jag, för det här är verkligen en bok som många behöver läsa. Tänk om varje högstadieelev hade fått läsa den. Tänk om den kunde finnas tillgänglig på alla offentliga platser, i alla väntrum, i alla fikarum runt om i Sverige, i världen.