Lilla hjärtat är fallet som slutade i en tragedi och som kom att beröra hela Sverige. Treåriga Esmeralda tvingades lämna det familjehem hon levt i sedan sju veckors ålder och efter att ha återförts till sina biologiska föräldrar påträffades hon död och misshandlad i föräldrarnas lägenhet. Hon hade 102 skador på sin lilla kropp och dödsförloppet hade varit utdraget. Dessutom hade hon narkotiska preparat i och på kroppen. Föräldrarna nekade till brott. Den biologiska pappan dog i häktet och den biologiska mamman fick fängelse i ett år och nio månader, men detta överklagades och nu i juni ändrade hovrätten tingsrättens dom och mamman fick åtta års fängelse för dråp.
Esmeraldas familjehemsmamma Melinda Jacobs kämpade för Esmeralda, utan resultat. Efter Esmeraldas död medverkade hon i en artikel i DN som fick stort genomslag. Esmeraldas fall ledde till slut till att regeringen och riksdagen arbetat fram en Lex lilla hjärtat och flera nya lagförslag som är till gagn för barn som bor i familjehem och är i behov av tvångsvård enligt LVU.
I boken Hon hette Esmeralda skriven av journalisten och författaren Minna Tunberger får vi Melinda Jacobs berättelse om varför hon valt att bli familjehem och ägna sitt liv åt att ta hand om utsatta barn. Hon berättar om Esmeraldas korta liv och öde och hon berättar om kampen för det barn hon älskat och vårdat som sitt eget i tre års tid. Hon berättar om familjens sorg, förtvivlan och om sin kamp för förändring.
Det är en oerhört gripande bok. Jag blev väldigt berörd och kunde inte hålla tårarna borta på vissa ställen, samtidigt som jag blev djupt tagen, känslosam och log vid andra tillfällen. Jag har fått en ovärderligt insyn i hur det kan vara att vara familjehem samtidigt som jag fick ta del av det fruktansvärda öde den lilla flickan tvingades gå igenom när samhällets skydd brast helt. Få böcker är så viktig att läsa och ta del av som Hon hette Esmeralda.