Elsa i underjorden och Elsa får bytessjukan är två fantasifyllda och lekfulla bilderböcker av Katarina Kuick med illustrationer av Emma Hanquist.

I Elsa i underjorden får Elsa följa med pappa till tvättstugan. Men tvättstugan är tråkig tycker Elsa. Pappa bara tvättar och tumlar och travar och mumlar och muttrar. När Elsa leker tittut bakom och mellan lakanen blir han irriterad. Men då hittar Elsa en lucka i väggen. Vart kan den leda?

Elsa i underjorden är en bok om att hitta äventyret i vardagen. Det jag fastnar allra mest i den här boken är texten. Den är poetisk och rytmisk och en fröjd att läsa högt. Illustrationerna i spännande färgskala och detaljrikt bildspråk samspelar fint med den fantasifulla texten.

I Elsa får bytessjukan möter vi återigen Elsa och hon har återigen tråkigt. Så tråkigt att hon bestämmer sig för att röja och rensa bland sina leksaker. Fast varför kasta bort när man kan byta? Hon bjuder in kvarterets barn och leksaker byter ägare i en svindlande fart. Men kanske går det lite för fort. Vad händer om man drabbas av bytessjukan och inte kan sluta? Eller om man råkar byta bort det bästa man har? Vad gör man då?

Språket är lika poetiskt rytmiskt och lekfullt som i den första bilderboken. Det är rappt och kärnfullt, varje ord vägt på guldvåg. Illustrationerna samspelar även här fint med texten. Det är myllrande, detaljrikt och ett nytänkande, spännande bildspråk att försjunka i. Extra kul är att denna bok skildrar varannanveckas-livet, då det känns som att alla roliga leksaker är kvar hos pappan och ingenting kul finns hos mamman. Den känslan tror jag alla som bor växelvis hos föräldrarna kan känna igen sig i.