Vem bryr sig om Julia egentligen? Ingen, känns det som. Inte mamma, inte pappa, inte någon av hennes fyra syskon. Vad ska hon göra för att någon över huvud taget ska lägga märke till henne?

En kväll ser Julia en fakir på tv. Han kan sluka eld och stoppa ner långa svärd i halsen. Och trots att han är så mager att revbenen sticker ut kan han ligga på en matta av vassa spikspetsar. Det är då Julia bestämmer sig. Hon ska bli fakir!

Fakirflickan är Pia Hagmars första lättlästa serie. De fyra böckerna i serien utkom för första gången i början av 2000-talet, men 2016 utkom de två första delarna Flickan som ville bli fakir och Liten hemsk syster försvunnen ut på nytt. Böckerna har fått nya illustrationer av Christina Alvner och manusen är reviderade varsamt.

     

Böckerna om flickan som ville bli fakir är väldigt roliga, men det finns också fler bottnar i dem. Barn som växer upp med många syskon kan säkert känna igen sig i Julia – alltid finns det någon annan som behöver uppmärksamhet just när man själv vill ha det. Och när man ständigt måste passa sina busiga småsyskon är det lätt att tänka att man inte vill ha några småsyskon längre… Jag gillar också skildringen av Julias föräldrar. De känns väldigt levande med både goda sidor och sina fel och brister. Och sån tur att Julias morbror Gusten fick en bra idé för att Julia ska synas och sticka ut hon med, så hon slapp bli fakir. För äta spik, det är nog inte bra i längden.

Böckerna är lättlästa, men vänder sig inte till de absoluta nybörjarläsarna utan till de som redan knäckt läskoden. De fungerar också bra som högläsningsböcker för lågstadieåldern. De finns bland annat att köpa på Adlibris här och här samt på Bokus här och här.