När jag såg att Brombergs förlag skulle komma ut med en nyskriven variant av bröderna Grimms klassiska saga Hans och Greta blev jag direkt nyfiken. Inte minst eftersom jag såg att den skulle vara illustrerad av Alexander Jansson. Jag gillar verkligen hans trolska, drömmande bilder fyllda med detaljer att förlora sig i. Jag ville se hur han skulle tolka den klassiska sagan. Och nu när jag läst boken kan jag bara konstatera att det såklart blev en succé. Hans illustrationer passar perfekt för den mörka sagan. Se bara omslaget med häxan, barnen och pepparkakshuset.

Jag har inte läst sagan sedan jag var liten och det slår mig nu hur otäck sagan egentligen är med de utsatta, fattiga barnen som först blir lämnade av sin far och den elaka styvmodern för att sedan hamna i klorna på den otäcka häxan. Och häxan skildras verkligen på ett riktigt läskigt sätt i boken. Som tur är hittar barnen på ett sätt att lura häxan på och de kommer så småningom hem till sin älskade far igen. Och då har den elaka styvmodern dessutom blivit sjuk och dött, så barnen kan leva lyckliga i alla sina dagar. Nu behöver de inte heller svälta igen eftersom de hittat pärlor och ädelstenar hos häxan som de tog med sig hem. Slutet gott, allting gott. Det skildras också hos Alexander Jansson med ljusare, hoppfullare illustrationer på det sista uppslaget. Det här är en bilderbok som vänder sig till barn mellan 3-6 år, men jag tänker att det nog kan vara bra att känna sin barngrupp om man ska ha den som högläsningsbok, för den är som sagt mörk och otäck och vissa barn kan nog bli skrämda, det kan vara bra om det finns tid för diskussion och förklaring efteråt.

Hans och Greta finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.