Himlabrand är Moa Backe Åstots debutroman. Den handlar om Ánte, vars liv har präglats av de samiska traditionerna och arbetet med renarna. För honom finns inget annat alternativ än att fortsätta med renskötseln. Men det finns något annat som också pockar på uppmärksamhet. Känslorna för bästa kompisen Erik har utvecklats till kärlek. En förbjuden kärlek.

Att vara ung och försöka hitta sig själv och sin identitet är aldrig enkelt. Att dessutom vara en minoritet i en minoritet är nästan outhärdligt svårt för Ánte. Finns det ens några homosexuella renskötare, undrar Ánte?

Ánte försöker lära känna sig själv och sin bakgrund, för att försöka förstå sig själv och kanske hitta någon som är som honom. Han hånglar med en tjej som heter Hanna. Allt skulle vara så mycket enklare om han vore kär i henne istället. Men till slut så tvingas han välja vilket liv han vill leva och våga stå för vem han är.

Himlabrand är en berättelse om arv, släktrelationer och ett uråldrigt band till det som varit, men också en skildring av pirrig längtan, brännande känslor och mod. En välskriven berättelse med språk och gestaltning som skälver och brinner.

Det är en omtumlande berättelse, en viktig och angelägen bok som jag hoppas når ut till många unga vuxna. Jag hoppas bibliotekarier och lärare tipsar om den, att den köps in som klassuppsättning till högstadie- och gymnasieskolorna och att man jobbar med den i undervisningen, men också att den läses av många vuxna. Jag tror att boken kommer fungera både som igenkänning och inspiration. Jag tycker att Moa Backe Åstot har skrivit en väldigt stark debutroman och jag ser fram emot att följa hennes fortsatta författarskap. Ett stort plus också för det läckra omslaget som jag tror kommer locka till läsning.

Himlabrand är utgiven av Rabén & Sjögren.