I Jag och alla möter läsaren tio olika barn på tio olika platser. Ett barn susar fram längs motorvägen i sin pappas lastbil, ett annat har vuxit upp på en plats där det är krig och ett tredje är på utflykt i en skog. Hur skulle det kännas att vara någon annan? När boken inleds träffar vi Olivia. Hon sitter bakom sin mamma på en moped och de verkar vara på väg till förskolan. I handen håller hon en liten apa av plast som hon ska visa på samlingen när de kommer fram. När hon sitter där bakom mamma tänker hon. Hon tänker på någon som inte är Olivia, någon som sitter någon helt annanstans och tänker helt andra tankar. Kanske tankar Olivia aldrig har tänkt och aldrig kommer att tänka. Sedan presenteras ytterligare nio barn. Alla är sinsemellan olika, bor på olika platser, lever olika liv och har helt olika förutsättningar. Varje uppslag är fristående, men varje uppslag avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och ett nytt barn, och det barnets funderingar. Det innebär också att alla barn hänger ihop i en slags kedja, precis som i Sanna Borells bilderbok Kedjan som jag recenserade tidigare i veckan. I slutet av boken återkommer vi till Olivia, flickan vi träffade i inledningen. De avslutande orden är:

Tänk om jag inte fanns.

Tänk om jag bara var ett barn i en bok.

I så fall undrar jag hur det känns att vara den som läser om mej.

Vilken rolig idé att genom en bilderbok låta läsaren ta del av så många olika barns livsöden. Varje uppslag är ett eget konstverk som man kan fördjupa sig i länge. Här finns det också mycket att fundera och diskutera kring om man vill. Likheter, olikheter, rättvisa, orättvisa, fördomar, sanningar och identitetsfrågor. Mycket tankeväckande! Boken är skapad av 2017 års Augustprisvinnare Sara Lundberg (som gjort den fina Fågeln i mig flyger vart den vill) tillsammans med den prisbelönta författaren Ylva Karlsson.

Jag och alla är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.