Jag har precis läst ut ”Mias systrar” som Mia Eriksson har skrivit tillsammans med Kerstin Weigl. Mia Eriksson är kvinnan från Gömda, Asyl och Mias hemlighet. De två första böckerna skrevs tillsammans med Liza Marklund. I ”Mias systrar” får vi följa tre olika kvinnor som alla blir jagade av män som de levt ihop med. Jag började läsa den här boken igår kväll och har redan läst ut den. Jag nästintill sträckläste den, trots att jag har en fyra månaders bebis som pockar på uppmärksamhet.

Som kvinna blir jag väldigt upprörd och arg. Man läser gång på gång, inte bara i den här boken, utan även i andra böcker, tidningar, ser på nyheter osv om alla dessa kvinnor som blir misshandlade, förföljda, till och med dödade. Kvinnor som tvingas gömma sig och byta identitet. Kvinnor som aldrig mer får träffa familj, vänner och kanske inte ens sina egna barn, för att det är för farligt. Och ingenting görs från myndigheternas sida. Boken gör en påmind om detta, på ett bra sätt, man kan inte låta bli att bli berörd. Dessutom är den välskriven och genomarbetad, vilket alltid ger pluspoäng hos mig. Speciellt intressant är att det är tre så olika kvinnor, med helt olika bakgrund och livsstil, vilket gör att man inser att det faktiskt kan hända vem som helst.