Tack vare min utmaning Temaläsning 2016 där vi under augusti månad skulle läsa ungdomsböcker så har jag läst (M)Ornitologen av Johanna Thydell. Jag gillar Johanna Thydells språk och har därför sett fram emot att läsa den här boken. Jag blev inte direkt besviken, men kanske är det här inte hennes bästa bok.

Den ”konstiga” titeln (M)ornitologen syftar på en ornitolog, alltså en person som studerar fåglar. Men huvudpersonen i denna bok studerar inte bara fåglar, eller rättare sagt, hon studerar egentligen inte fåglar alls. Istället är det hennes egen biologiska mor som hon studerar, men under täckmanteln som ornitolog, därav är hon alltså en (m)ornitolog.

Boken handlar om Moa, 17 år, vars mamma Hedvig stack från familjen när Moa var ungefär 2 år. Efter det har Moa fått en bonusmamma och en lillebror. Men det har alltid skavt lite i henne att mamman lämnade familjen av okänd anledning, även om Moa gör sitt bästa för att låtsas att hon inte bryr sig. När Moas mamma plötsligt hör av sig efter 15 år blir det därför inget självklart beslut att träffa henne. Så småningom bestämmer sig Moa ändå för att åka till skogen där mamman numera bor, med förevän
dningen att hon ska göra ett skolarbete om fåglar.

Bokens centrala tema är förstås föräldraskap, men det är skildrat ur Moas synvinkel, inte ur mammans synvinkel. Ett annat viktigt tema är förstås utveckling eftersom 17-åriga Moa befinner sig i den åldern där väldigt mycket händer, både inom henne och runtomkring henne. Det är inte bara den (frånvarande) mamman som pockar på uppmärksamhet utan också killkompisar och före detta pojkvänner.

Johanna Thydell har som sagt ett härligt språk, och trots att boken egentligen handlar om ett rätt så tungt ämne så upplever man det inte så under läsningen. Moa är en trevlig bekantskap, dråplig ibland och charmigt sympatisk. Även bifigurerna, som hennes pappa och bästa kompisen Otto, verkar vara mysiga människor. Dock är det svårt att få grepp om mamman som gärna glider iväg och undviker konfrontationer och att ta tag i sina känslor. Jag gillar däremot att det i det här fallet är mamman som har lämnat familjen, litteraturen (och verkligheten) är ju annars fylld av frånvarande pappor, men här är det alltså mamman som är frånvarande.

Mornitologen är utgiven av Alfabeta bokförlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.