Temaläsning – jul och nostalgi

Sent omsider kommer äntligen en sammanfattning på december månads läsning i Temaläsning 2016. Temat var jul och nostalgi och dessa böcker läste vi på detta tema:

Djuren i skogen – Vinterboken (Barnboksbloggen)

Nu är det äntligen jul (Barnboksbloggen)

Titta Madicken det snöar (Barnboksbloggen)

Småtomtar (Barnboksbloggen)

Uppdrag rädda julen (Barnboksbloggen)

En förtrollad jul (Barnboksbloggen)

Tomtemaskinen (Sofies bokblogg)

Juldagboken (Sofies bokblogg)

Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden (Stories from the city)

God jul (Stories from the city)

Skärp dig, Lotta (Stories from the city)

Lotta slår till (Stories from the city)

Lotta är sig lik (Stories from the city)

Det är Lotta förstås (Stories from the city)

Ja se Lotta (Stories from the city)

 

Vad är lättläst?

Det finns flera sätt varpå man kan mäta läsbarhet och hur lättläst en text är. Läsbarhetsindex, LIX, är ett vanligt mått som används för att ange texters svårighetsgrad. För att räkna ut LIX-värdet utgår man från textens genomsnittliga meningslängd och andelen långa ord i texten. Enklast är att använda en LIX-räknare som räknar ut detta automatiskt. Det finns en tabell som man kan titta i när man har fått fram LIX-värdet, för att se hur svår texten anses vara utifrån LIX-värdet.

Läsbarhetsindex
< 30 Mycket lättläst, barnböcker
30 – 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
40 – 50 Medelsvår, normal tidningstext
50 – 60 Svår, normalt värde för officiella texter
> 60 Mycket svår, byråkratsvenska

 

Lix har blivit kritiserat bland annat utifrån att ord kan vara svåra, även om de är korta. Ordet ”julafton” anses vara svårt, eftersom det är långt (sju bokstäver) medan ordet ”ria”, alltså ett gammalt torkhus, är kort. Men faktum är att en text som består av kortare meningar och enklare ord är mer lättläst än det motsatta. Långa meningar är ofta svårare att tolka än korta, och långa ord är ofta svårare att förstå än korta. Sedan finns det givetvis alltid undantag. (infon hämtad från Nypon förlag).

Det finns också något som heter Ordvariationsindex och OVIX-värde. Dessutom brukar förlagen dela in sina böcker i olika nivåer för att kategorisera hur lättlästa de lättlästa böckerna är. Dessa kategorier heter olika hos olika förlag.

Vilka behöver lättlästa böcker?

En PIAAC-studie från 2013 visade att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning eller cirka 800 000 personer har en läsförmåga som innebär att de har ett behov av lättillgängliga texter. Dessa grupper anses kunna ha behov av lättlästa böcker:

  • Personer med intellektuell funktionsnedsättning
  • Ovana eller ointresserade läsare
  • Äldre och demenssjuka
  • Barn och unga som håller på att lära sig läsa
  • Personer med svenska som andraspråk
  • Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • Personer med dyslexi
  • Personer med koncentrationssvårigheter
  • Personer med språkstörning eller hörselnedsättning

Krav på lättlästa böcker

Att skriva lättlästa böcker är nog inte så lätt.

Bokförlaget Hegas har tagit fram fem kriterier för lättlästa böcker:

1. Handlingen ska vara rak och tydlig. Läsaren ska på ett enkelt sätt kunna följa med i händelseutvecklingen.
2. Antalet medverkande ska vara begränsat. Ett persongalleri likt de ryska klassikerna är inte att tänka på.
3. Det får inte förekomma parallellhandlingar som förvirrar och försvårar läsningen.
4. Språket ska vara enkelt och korrekt. En lättläst bok ska innehålla lätta ord och korta meningar.
5. Den litterära kvaliteten ska vara hög och handlingen fängslande. Det måste vara kul och spännande att läsa!

Det är dock inte bara själva ordmängden och innehållet i böckerna som ska anpassas till målgruppen, även utformningen av boken kan behöva anpassas.

Förlaget Argasso skriver att deras böcker har en anpassad utformning för att ge en tydlig och lättläst text. Deras böcker har:

  • Läsvänligt och speciellt utformat typsnitt
  • Vänsterställd text med ojämn högerkant
  • Väl avgränsade stycken och korta kapitel.

Specialpedagogiska myndigheten skriver att följande punkter kännetecknar en lättläst text:

  • De är inte särskilt långa
  • De har ett personligt tilltal, dvs en författarröst
  • De innehåller omväxlande korta och långa meningar
  • De innehåller ord som får meningar att hänga ihop
  • De undviker långa substantiv
  • De undviker främmande ord
  • De innehåller tydligt förklarade orsakssamband
  • De undviker passiv form
  • De undviker abstrakta begrepp
  • De använder praktiska exempel

Många av de lättlästa böckerna har speciella lärarhandledningar, läsnycklar, läsförståelsefrågor och liknande, antingen längst bak i boken eller så finns det att ladda ner eller beställa från förlagens webbplatser. Tanken är att man kan behöva jobba med böckerna under och efter läsningen och då finns det underlag för detta.

Är du intresserad av det här med lättlästa böcker rekommenderar jag att kolla på förlagens hemsidor, men också på dessa länkar:

https://www.spsm.se/

https://webbshop.spsm.se/globalassets/pdfer/vad-ar-lattlast.pdf/

http://www.mtm.se/

Temaläsning januari – Lättläst & lättsmält

Januari månads tema i min utmaning Temaläsning 2017 är Lättläst & Lättsmält. Jag är väldigt generös i tolkningen av de teman som finns i utmaningen och därför tänker jag att denna månad kan rymma allt ifrån lättlästa böcker för nybörjarläsare till lättlästa böcker för nyanlända och personer som behöver lästräning, likväl som lättsmälta böcker i form av exempelvis feelgood. Vad som är lättläst och lättsmält kan nog vara lite upp till en själv också, beroende på vilken nivå man är i sin läsning.

Det jag tänker fokusera på denna månad är dock lättlästa böcker för barn och vuxna, alltså de förlag, böcker och bokserier som vänder sig till de som av någon anledning behöver extra lättlästa böcker, till exempel med kort, enkel text, versaler, många bilder och så vidare. Det finns flera förlag som har specialiserat sig på just lättlästa böcker och dessa förlag vill jag gärna presentera. Det finns också flera olika sätt att kategorisera lättlästa böcker på, vilket jag tänkte skriva lite om. Dessutom tänker jag förstås recensera massor av lättlästa böcker. Låter det bra? Finns det något ni skulle vilja läsa mera om när det gäller temat lättläst & lättsmält?

Bättre sent än aldrig – fyra julböcker

Sent omsider skriver jag om fyra julböcker, som jag egentligen hade tänkt att skriva om före jul såklart, men som det inte hanns med tyvärr.

   

Småtomtar av Margareta Rudbo och med illustrationer av Erica Nilsson är en saga i ett litet bilderboksformat för barn mellan 3 och 6 år. Boken handlar om de olika slags småtomtar som finns, gårdstomtar, hustomtar, skogstomtar och bergstomtar och deras liv och leverne i en fin sagoform och med charmiga och humoristiska illustrationer. Boken är utgiven av Whip Media.

Titta Madicken, det snöar, är en nyutgivning av Astrid Lindgrens underbara klassiker om Lisabet och Madicken. Perfekt för den som vill uppleva lite nostalgi och drömma sig tillbaka till barndomens jular, samtidigt som en ny generation barn förstås får introduceras till Astrid Lindgrens fantastiska värld och Ilon Wiklands magiska illustrationer. Boken är utgiven av Rabén & Sjögren.

Djuren i skogen – Vinterboken – är en fortsättning på den populära boken Djuren i skogen där vi fick möta djurens alla djur och lära oss om djuren, skogen och naturen. I denna bok är skogen klädd i vinterskrud, men den är fortfarande hem för miljoners miljoner djur av alla de slag. Många barn undrar nog hur djuren kan skaffa sig mat när snön är djup och det inte finns några löv och liknande att knapra på. För att inte tala om hur djuren klarar kylan, snön och mörkret. Men djuren är fantastiska överlevare och det finns mängder av olika sätt varpå djuren tillbringar vintern. Allt det får vi läsa om i denna härliga faktabok med underbart charmiga illustrationer. Boken är både skriven och illustrerad av Sarah Sheppard och det är Rabén & Sjögren som har gett ut den.

Nu är det äntligen jul är en bok som är proppfylld av sagor, sånger, lekar, ramsor och pyssel. Det finns massor av berättelser där de välkända barnboksfigurerna firar jul, som Babar, Spöket Laban, Kajsa Kavat och Måns och Mari. Förutom berättelserna finns välkända julsånger, som Tre pepparkaksgubbar och Sockerbagaren. Längst bak finns också förslag på lekar och pyssel. En fin samling och charmiga bilder, men jag hade önskat att avsnittet med lekar och pyssel hade varit större. Även denna bok har Rabén & Sjögren gett ut.

Tävling – Vinn paket med Birger-bok och gosedjur!

 

Nu kan du vinna ett paket med nyaste Birger-boken, Birger – det lilla Storsjöodjuret hittar på, (signerad!) och ett Birgergosedjur. Jag har tre sådana paket att lotta ut i samarbete med förlaget Nestorville.
För att vara med och tävla vill jag att du skriver en kommentar där du svarar på följande frågor:

  1. Vad tycker du är det bästa med Barnboksbloggen?
  2. Vad skulle du vilja se mer av här på Barnboksbloggen?
  3. Vem skulle du ge detta paket till om just du vinner?

Du kan också mejla ditt svar till Barnboksbloggen@hotmail.com om du föredrar detta.

Sista tävlingsdag är onsdag 18/1 klockan 23:59. 

 

 

Birger – det lilla Storsjöodjuret hittar på

Storsjöodjuret Birger är tillbaka igen! I november släpptes den sjätte boken om Birger som bor djupt nere i Storsjön i Jämtland tillsammans med sin pappa och sin vän Gula Fisken. Även om han är ett storsjöodjur så är han en glad och snäll varelse, som älskar att gå på skattjakt och som helst äter tårta till frukost.

Den nya boken i serien om Birger heter Birger – det lilla Storsjöodjuret hittar på. Det är vinter och Birger skulle helst av allt vilja gå upp på land och leka, bygga snölyktor, åka skidor och pulka och gräva långa tunnlar i snön. Men det går inte, det är för kallt. Birger har tråkigt. Han frågar pappa vad han ska göra, men pappa kommer bara med dåliga förslag, som att städa Birgers rum, diska och laga mat. Vilken tur att Birger är så påhittig och kommer på att han ju kan göra de tråkiga sakerna på sitt sätt, så blir det ju roligt ändå.

Boken innehåller mycket igenkänning – vem har det inte tråkigt ibland? Men det är ju faktiskt så att det inte behöver vara farligt att ha tråkigt ibland. Tvärtom, oftast är det ju just när man har det tråkigt som man kommer på alla de där uppfinningsrika, fantasifyllda, idérika och påhittiga sakerna, precis som Birger gör.

Jag är ett stort fan av Birgerböckerna. Jag har läst alla de fem tidigare och skrivit om dem här på bloggen. De är roliga, mysiga och spännande. De förmedlar jämställda och moderna värderingar, saknar pekpinnar och passar lika bra för alla barn, oavsett kön eller bakgrund. Dessutom är de läsvärda även för oss vuxna som ju tenderar att få läsa samma böcker om och om igen. Inte nog med det, bilderna är också suveräna med massor av färg och detaljer. De här böckerna sprudlar av glädje och kreativitet och det är verkligen svårt att inte tycka om det charmiga Storsjöodjuret Birger.

Som jag nämnde tidigare så finns det numera alltså sex böcker om Birger, alla utgivna av förlaget Nestorville, som är Birgers egna förlag. Det finns också en pysselbok. Dessutom har förlaget nyss skapat Birger som gosedjur, eller kanske snarare ett goseOdjur! Ett jättegosigt gosedjur tillverkat av Teddykompaniet. Sist men inte minst så har Birger också fått en egen låt. Hans första singel ”Man får göra som man vill” finns tillgänglig bland annat på Spotify. På förlagets hemsida kan man här se en musikvideo. Inte är det så konstigt att författarparet bakom Birgerböckerna och Nestorville fick Östersunds kommuns kulturpris år 2015. Grattis till dem! Själv tycker jag ju också att det är extra kul just att författaren och illustratören bor i Östersund och att Birger bor i Storsjön. Det har bidragit till att sätta Östersund och Jämtland på kartan och det tycker jag är ett stort plus. Jag vurmar ju lite extra för Norrland eftersom jag kommer därifrån och Östersund kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta eftersom jag gifte mig där.

Birger – det lilla Storsjöodjuret hittar på är skriven av Sara Strömberg, illustrerad av Anders Nilsson och utgiven av Nestorville. Boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Temaläsning 2017

Jag kommer att köra utmaningen Temaläsning även under 2017. Varje månad har ett tema och man väljer själv om man läser en eller flera böcker på det temat. Här kommer årets teman:

Januari – Lättläst och lättsmält

Februari – Hjärta och smärta

Mars – Mångfald

April – Mordgåtor och mysterier

Maj – Mamma, pappa, barn

Juni – Landsbygd, glesbygd, hembygd

Juli – Jorden runt på en månad

Augusti – Inspiration och passion

September – Lärorikt

Oktober – Liv och död

November – Läskigt

December – Prisade böcker

Som ni ser kan man tolka dessa teman väldigt fritt och tanken är att det här ska vara en rätt så kravlös utmaning. En del månader kanske man läser många böcker på temat, andra månader blir det färre böcker lästa, kanske ingen bok alls någon annan månad, och det är också helt okej.

Man får också gärna uppmärksamma temat genom andra inlägg på sin blogg, man kanske tipsar om filmer, poddar, resmål, bloggar, länkar eller skriver andra inlägg som kan passa in på det aktuella temat. Här på bloggen tänker jag uppmärksamma respektive tema på olika sätt. Dels genom att recensera de böcker jag själv läser förstås, men förhoppningsvis också på andra sätt: tävlingar, omröstningar, författarintervjuer, författarpresentationer, gästinlägg osv. Förhoppningsvis kommer ni läsare också med förslag på vad ni vill läsa om kring de olika teman.

Sist men inte minst så finns det en facebookgrupp som heter Temaläsning 2017, där vi kan diskutera de böcker vi läser under månaden och ge varandra tips på böcker inom det aktuella temat.

Vad säger ni? Är det någon som vill hänga på? Kommentera här så lägger jag in er i listan. Ansök gärna också om att få bli medlem i Facebookgruppen. Hashtaggen för utmaningen är #Temaläsning2017.

Bladen brinner #1

Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäcks podcast Bladen brinner som de startade i höstas är ju ett måste för den som gillar barn- och ungdomslitteratur. Jag håller på att lyssna ikapp alla avsnitt och tänker skriva några rader om varje avsnitt här. I Bladen brinner #1 intervjuas Barbro Lindgren och Mårten Sandén.

Poddens titel, Bladen brinner, är ju hämtad från den klassiska ungdomsboken med samma namn som Barbro Lindgren skrev redan 1973. Och Barbro Lindgren är verkligen en gigant i barnboksvärlden med exempelvis Max-böckerna, Vilda Bebin, Loranga Mazarin och Dartanjang, Sagan om den lilla farbrorn och böckerna om Benny på meritlistan. Hon har många gånger varit normbildande och nyskapande, i podden berättas det framförallt om hennes självbiografiska dagboksserie med böckerna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner, där man bland annat kan läsa om hennes depression, mötet med kärleken och funderingar kring livsfrågor, något som inte var vanligt att skriva om då.

I detta avsnitt finns också en fin intervju, eller snarare ett samtal, med Mårten Sandén. Visste ni förresten att han har en psykologexamen? Eller att han är låtskrivare och bland annat har skrivit låtar till Darin, Charlotte Perelli, Magnus Carlsson, E.M.D, Bodies without organs och Eddie Meduza? Men för oss bokbloggare är han väl mest känd som författare till exempelvis böckerna om Petrinideckarna, Skorstensjul, Anna d´Arc, Ett hus utan speglar, Sju förtrollade kvällar och Min bror monstret. Samtalet handlade mycket om sorg och svärta i barnböcker. Hur sorgligt får det egentligen bli i barnböcker? Ska man väja för svåra ämnen? Censurera? Vad tycker ni? Det här är något som har diskuterats mycket på kursen jag läser nu, Kreativt skrivande för barn och ungdom, och det har landat i att jag nog tycker att man inte ska väja för svåra ämnen, men däremot har man nog ett ansvar som författare att lämna hopp i slutet av boken. Det kan vara jäkligt jobbigt, ett syskon blir sjukt, en förälder dör, man blir utsatt för mobbing, bästa kompisen flyttar, kärleken tar slut, osv, men det ska ändå finnas hopp om framtiden. Barn lever här och nu, och de har inte heller så stor livserfarenhet ännu, därför kan det vara svårt för dem att hantera böcker med tragiska slut. Det är min upplevelse, vad tror ni?

I avsnittet tipsas förstås också om en massa böcker. Förutom att jag blev sugen på att läsa Anna d´Arc, Ett hus utan speglar och Min bror monstret av Mårten Sandén blev jag också nyfiken på Pudlar och pommes, Veckan före barnbidraget samt En sån dag.

Den sistnämnda boken, En sån dag, är en bilderbok som handlar om ett barn vars mamma troligen är deprimerad/utbränd. Hon är frånvarande, orkeslös och tittar bara ner i sin mobil när barnet vill hitta på saker. Intressant är hur det blir en grej med såna böcker idag, det var ju ingen som tyckte att det var konstigt när Alfons Åbergs pappa satt sådär med sin tidning på 70-talet. Kanske har det med vår tids dåliga samvete att göra? Eller vad tror ni?

Sammanfattningsvis måste jag säga att det var ett superbra premiäravsnitt av podden. Bra bredd från bilderböcker till vuxenböcker, snygga övergångar, intressanta boksamtal, fina intervjuer, peppande boktips, innehåll där alla kan hitta något som passar just dem och väldigt proffsigt gjort.