Veckans bokbloggsfråga – Vecka 34

Veckans bokbloggsfragaDen här Veckans bokbloggsfråga är en spinoff på förra veckans bokbloggsfråga som handlade om huruvida bloggen som fenomen är död. Bokbloggaren Bokblomma skrev i sitt inlägg Är bloggen död? att hon inte anser att bloggen är död, men att det däremot finns en sak som inte längre existerar på bloggar och det är kommentarsfältet. Återigen en intressant aspekt på bokbloggandet alltså, som jag förstås gärna vill höra era åsikter och erfarenheter om.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga:

Vad anser du, är bokbloggskommentarer idag ett minne blott? Får du fortfarande kommentarer? Skriver du själv kommentarer? Vilket forum är det som du numera håller kontakten med dina läsare och ni kan diskutera det du och andra bokbloggare har skrivit i dina inlägg? 

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 33

Veckans bokbloggsfragaHos Bokblomma häromdagen läste jag ett intressant inlägg med titeln Är bloggen död? Diskussionen i inlägget utgick från en intervju där Bokblomma fick frågan ifall hon tycker att bloggen som fenomen är död och huruvida de sociala medierna har tagit över, så att idag kanske hellre föredrar att instagramma, twittra och facebooka istället för att blogga. Jag tycker att frågeställningen är väldigt intressant och därför har den fått inspirera Veckans bokbloggsfråga.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga:

Vad anser du – är bloggen död som fenomen? Har de sociala medierna tagit över eller är det snarare så att de sociala medierna bara är ett komplement till bloggen? Vilka är dina upplevelser och erfarenheter av att vara bokbloggare och att läsa bokbloggar? 

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 32

Veckans bokbloggsfragaBiblioterapi, eller litteraturterapi, är ett relativt nytt begrepp som man hör talas om då och då. Man kan säga att det handlar om att läsa litteratur för att främja den mentala hälsan och där samtal kring boken är en viktig del. Eftersom vår familj har förlorat en nära anhörig på sistone har detta begrepp blivit extra aktuellt för mig just nu och därför får får det också prägla Veckans bokbloggsfråga.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga:

Har du någon erfarenhet av att böcker har hjälpt dig må bättre i vissa skeenden i livet? Finns det några speciella böcker, författare eller genrer som du återkommer till när du har drabbats av sorg, känner dig ledsen/arg/glad/förvirrad eller någon annan känsla? Kan du tipsa om några sådana böcker som har betytt extra mycket för dig i olika känslostämningar och situationer i livet? 

Temaläsning 2016 – Historiska böcker

Temat för min utmaning Temaläsning 2016 var i juli månad Historiska böcker. Själv började jag läsa Än finns det hopp av Karin Wahlberg, men vid det tillfället då jag läste den (när jag låg inlagd på sjukhuset med mellantjejen) var jag inte alls sugen på sådan läsning, så jag har inte läst ut den. I bilen lyssnar jag på Liv till varje pris som är den avslutande boken i triologin om Maj av Kristina Sandberg. Jag gillar alla tre böckerna väldigt mycket, men det har inte blivit så mycket bilåkande under juli eftersom jag haft semester, så det kommer att ta ett tag tills den är färdiglyssnad. De andra tjejerna som deltar i utmaningen har läst lite historiska böcker i alla fall:

 

The Girls (Stories from the City)

Ring av rosor (Sofies bokblogg)

Tusen strålande solar (Sofies bokblogg)

Wolf Hall (Bokmumriken)

Livet går vidare (Theresans bokblogg)

 

Bokmumriken har också skrivit ett inlägg här där hon tipsar om fler historiska böcker. Kolla gärna in det.

Nu i augusti månad är temat ungdomsböcker. Det ser jag fram emot!

Slut på högläsningsprojektet

Nu är juli månad över och därmed är också mitt litteraturförmedlingsprojekt om högläsning slut. Det har varit en intressant månad för mig som har fått läsa mycket om barns språkutveckling och hur bra högläsning är för främjandet av skriv- och läsutveckling. Jag har lärt mig mycket på vägen och jag hoppas att ni också har gjort det från mina inlägg. Har ni några tankar och tips kring hur jag har lagt upp projektet så får ni gärna kommentera eller skicka ett mejl till barnboksbloggen@hotmail.com

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 31

Veckans bokbloggsfragaRedan augusti. Redan nu börjar det bli mörkt ute om kvällarna och det dröjer inte länge förrän semestern är slut, skolorna börjar igen och vardagen kommer ikapp oss på nytt. Men först en ny Veckans bokbloggsfråga.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga:

Handen på hjärtat nu: hur ser det ut med dina hyllvärmare? Har du många olästa böcker i din bokhylla som du har dåligt samvete över, eller tillhör du de som faktiskt hinner läsa i samma takt som nytillskotten dyker upp i bokhyllorna? 

Boktips för dig som vill veta mer om högläsning

Jag lägger ut delar av min referenslista här, eftersom det kanske finns någon mer som blivit intresserad av högläsning och vill läsa mer om det. Det här är alltså böcker som jag använt mig av till detta lilla litteraturförmedlingsprojekt och som jag varmt kan rekommendera.

Den meningsfulla högläsningen – Anne-Marie Körling

Berätta: Inspiration och teknik – Carina Fast

Böcker inom och omkring oss – Aidan Chambers

Bilderbokens mångfald och möjligheter – Agneta Edwards

Boken om läsning: En handbok om barns språk- och läsutveckling 0-8 år – Viveka Ljungström, Catharina Hansson

Läslust i hemmet: Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling – Carina Fast

Leonards plåster: Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund – Pia Borrman, Åse Hedemark

Baby på bibblan: Inspirationsbok för bibliotek och öppen förskola – Lena Molin

Bebis+bok=glädje: Det underbara i att läsa högt för de allra minsta – Annette Kohkoinen

Magiska fingrar: Sagostunder för dagens barn – Anna Falk, Christina Möller

Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan – Mem Fox

Språkglädje:  Språklekar i förskola och skola – Ann-Katrin Svensson

 

Här nedan är böcker som också handlar om högläsning, men som jag själv inte har läst. Jag har dock sett att de rekommenderas i den litteratur jag läst, så jag förutsätter att de är läsvärda de också:

Läsa, skriva, tala: barnet erövrar språket – Ragnhild Söderbergh

Språkets värld – Johan Althoff

Språklådan – Johan Althoff

Småbarns sagostund – Ann Granberg

Det gränslösaste äventyret: Om böcker, läsning och att skriva för barn – Astrid Lindgren

Snick och snack: En praktisk bok om muntligt berättande – Hilde Eskild och Benedicte Hambro

Sagor att berätta och leka – Per Gustavsson

Nya berättarboken – Ulf Ärnström

Sagoskolan: Praktiska tips att arbeta med sagor i skolan – Rigmor Lindö

Högläsning för äldre

Att läsa högt för äldre och/eller dementa kan väcka minnen till liv och skapa ett lugn. Det har blivit väldigt populärt att pensionärer och andra frivilliga åker till äldreboenden för att läsa högt för de äldre. Många gånger kan högläsningen vara den enda möjligheten för de äldre att exempelvis ta del av dagens tidning eller av böcker och kultur rent generellt. Högläsningen skapar också gemenskap och samhörighet. Det är också en demokratisk rättighet att få ta del av information, nyheter och skönlitteratur, även om man inte kan läsa själv.

På många äldreboenden finns i dag läsombud och högläsare. Det finns både boendepersonal som har högläsning som en del av sitt yrke och frivilliga medhjälpare som kommer enbart för att högläsa för de boende. Om man är anställd som omsorgspersonal kallas man läsombud, och om man är volontär kallas man högläsare. Högläsning för äldre har blivit en folkrörelse. Det finns idag nästan 7 000 läsombud och frivilliga högläsare för äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läsombuden och högläsarna ordnar lässtunder med högläsning. Läsombuden kan även berätta och tipsa om lättlästa böcker som passar för äldre och kan även arrangera biblioteksbesök. Genom projektet Läskraft! har även frivilliga och anhöriga över hela landet blivit högläsare för personer med demens. Många bibliotek och studieförbund hjälper till att ordna träffar och cirklar för blivande läsombud och för de personer som redan har börjat att läsa högt på äldreboenden.

Myndigheten för tillgängliga medier har kommit ut med en informativ och bra broschyr om just  läsombud och högläsare. Däri kan man bland annat läsa en bra text om hur man skapar en bra lässituation:

Läs igenom texten före du läser den högt. Då är du bättre förberedd på frågor du kan få.

Om du läser för någon du inte känner väl, ta reda på vad personerna du läser för har för intressen. Då är det enklare att välja bok och att få igång en pratstund.

Hitta en avskild plats att läsa på så att ni slipper bli störda av buller, telefoner, prat eller folk som kommer och går.

Om du läser för en grupp, försök se hela gruppen, också de som är tystlåtna.

Gör avbrott i läsningen, se till att alla verkar hänga med.

Om läsestunden övergår i ett samtal där alla är med, ja då har du lyckats. Lägg undan boken en stund och låt deltagarna prata.

Vilka böcker passar då för högläsning för äldre och/eller demenssjuka? Ja, generellt kan man ju säga att böcker som handlar om livet förr ofta väcker minnen till liv. Många känner igen sig och kan  relatera till berättelsen. Böcker av exempelvis Elsa Beskow, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Per Anders Fogelström, Vilhelm Moberg, August Strindberg och Moa Martinson kan därför vara bra val.

För de äldre som gärna vill muntras upp och diskutera böckerna som man läser kanske lite roliga böcker passar. De senaste åren har det faktiskt kommit ett antal roliga böcker med pensionärer i huvudrollerna. Några exempel på författare är Karin Brunk-Holmqvist, Catharina Ingelman-Sundberg, Johan Werkmäster och Jonas Jonasson. Noveller och dikter kan vara bra att läsa för de som inte orkar koncentrera sig på någon längre läsning. Även bilderböcker kan vara bra för dessa äldre. Temaläsning fungerar ofta bra på äldreboenden, till exempel böcker som relaterar till julen i juletider. Självklart fungerar också modern litteratur bra, så som deckare, biografier och romaner. Men också böcker som handlar om orten man bor i eller annan intressant historia. Klassiker kan också vara ett alternativ, inte minst för igenkänningens skull. Hur som helst är det bra om det är korta, lättlästa historier, gärna lokalt förankrade eller med ett innehåll som lyssnarna kan känna igen. Det får gärna vara roliga, händelserika berättelser, eller dikter, sagor och sägner från trakten.

Här hittar du böckerna

Om du inte själv läser så mycket så kanske det kan kännas svårt att hitta och botanisera bland böcker och få tips på vilka böcker som passar till olika åldrar. Men som tur är så finns det många bra sätt.

Bloggar

Som bokbloggare måste jag förstås börja med att tipsa om alla de härliga bokbloggar som finns på nätet, där allt från lärare och bibliotekarier till vanliga bokälskare tipsar om böcker för alla åldrar. Där kan du få inspiration, tips om nyheter, tips inför temaläsning och mycket mer. Idag finns också flertalet bokpoddar om du brukar lyssna på podcasts.

Bokhandlar

Fortfarande finns det en hel del bokhandlar kvar ute i städerna där man kan vandra omkring för att botanisera bland utbudet. De brukar vara duktiga på att skylta med nyheter och många gånger så är de som jobbar i bokhandeln själva också bokälskare så man kan få mycket tips och råd av dem. Bokhandlarna på internet är inte heller dumma att titta runt i för att få inspiration och lästips. Där är böckerna också ofta kategoriserade under olika teman, så att man enkelt kan hitta böcker som exempelvis är anpassade för en viss ålderskategori.

Bokklubbar

När jag växte upp var jag med i flera bokklubbar och jag tyckte att det var jätteroligt att få ett paket hem i brevlådan med månadens bok/böcker, lite pyssel och en tidning där man fick tips om ännu fler böcker. Minns ni också Pollux och Läslusen? Idag är det ju lite enklare och billigare att få tag på böcker så bokklubbar är inte lika hett, men det finns bokklubbar för såväl barn som vuxna än idag. Bonniers bokklubb, Böckernas klubb, Ordfront och Lyssnarklubben är några exempel för vuxna. För barn finns bland annat Barnens bokklubb, Twinsy, Goboken och Kråkes bokklubb.

Biblioteken

Självklart måste jag ju som blivande bibliotekarie slå ett slag för biblioteken. Där kan du inte bara få tag på böcker att låna hem helt gratis, utan också få mängder av inspiration. Bibliotekarierna brukar vara superbra inspirationskällor, och dessutom är de duktiga på att skylta sina böcker. Många bibliotek anordnar också intressanta arrangemang, så som författarbesök, boktips, sagostunder och mycket annat roligt och bokrelaterat.

Boktips för högläsning tonår/ungdom

De flesta slutar läsa högt för barnen när de själva kan läsa. Både i skolan och hemma. Men det finns egentligen ingen anledning att sluta med högläsningen. Tvärtom kan en högläsningsstund göra att ni får en mysig stund tillsammans i ett annars hektiskt liv där man kanske inte har så mycket tid tillsammans. Ni får nya upplevelser att dela tillsammans och böckerna kan också ge upphov till samtalsämnen där ni får nya infallsvinklar att diskutera.

Egentligen funkar de flesta böcker bra som högläsning, men när det gäller att läsa högt för tonåringar kan det vara bra att tänka till lite extra vid valet av bok. Till en början bör det kanske vara en så pass spännande bok så att högläsningen verkligen lockar och engagerar, så att man kommer igång med högläsningen. När det sedan är en rutin med högläsning kan ni gå vidare och välja mer utmanande böcker om ni vill. Vilken bok man väljer kan också bero på om den/de tonåringar man läser för själva är läsare eller inte. Det kan vara lite svårare att hitta rätt böcker för tonåringar som själva läser mycket, eftersom ens bokval då konkurrerar med deras egna bokval. Då kan det vara smart att fokusera på böcker som ger mycket att prata om och diskutera. Det kan också vara roligt att läsa en bok som även finns som film, så kan ni även se filmen tillsammans och prata om skillnaderna mellan de båda medierna.

De senaste åren har det kommit många spännande böcker att välja bland. Sagan om ringen är ju en klassiker som även har filmatiserats, liksom Hungerspelen, Harry Potter, Cirkeln, Maze Runner och liknande böcker.

Hungerspelen  Maze runner. I dödens stad  Hobbiten  Cirkeln  Harry Potter och De vises sten ill

Det finns också en underbar utgivning med realistiska ungdomsböcker som speglar tonåringarnas vardag och som kan vara superbra för igenkänning, men också som diskussionsunderlag om allt som händer under denna tid. Då tänker jag på till exempel böcker av Johanna Lindbäck, Lisa Bjärbo, Sarah Dessen och alla andra underbara ungdomsförfattare.

Det är så logiskt alla fattar utom du Det handlar om dig  Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag  Sommar för evigt  Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket  Du är aldrig ensam

Tonårstiden kan också vara en tid att upptäcka många av de klassiker som riktar sig till unga vuxna. De behöver inte alls vara så ”dammiga” som man kan tro att klassiker är, och för dig som är vuxen men som missat att läsa dem tidigare kan det vara roligt att få denna läsupplevelse tillsammans med barnen. Testa Skattkammarön, Tom Sawyers äventyr, Unga kvinnor, En världsomsegling under havet, De tre musketörerna, Robinson Crusoe, Oliwer Twist, Illiaden, Jorden runt på 80 dagar, Skriet från vildmarken, Den hemlighetsfulla ön, Röda nejlikan, Dracula, Frankenstein, En julsaga, Pappa Långben, Gökboet, Djungelboken, Ivanhoe och Varghunden.

Skattkammarön  De tre musketörerna  Den hemlighetsfulla ön  En julsaga  Gökboet Frankenstein

Jag tycker också att man kan slå ett slag för vuxenböcker, som kan vara utmärkta att introducera som just högläsningsböcker. Det finns många vuxenböcker, både klassiker och nyare böcker, som också passar till tonåringar och unga vuxna. Några exempel är Liftarens guide till galaxen, Sherlock Holmes: En studie i rött, Stjärnor utan svindel, En vampyrs bekännelse, En komikers uppväxt, Hon går genom tavlan ut ur bilden, Flugornas herre, Möss och människor, Tärningsspelaren, Boktjuven, 1984 och Djurfarmen. Deckare och chick litt är också två genrer som knappt finns representerade bland ungdomsböckerna, men desto mer på vuxenavdelningen och det är många unga som gillar att läsa dessa böcker.

Liftarens guide till galaxen  Complete Sherlock Holmes  Stjärnor utan svindel En komikers uppväxt  Tärningsspelaren  Hon går genom tavlan ut ur bilden