Bära leggings i januari

bara-leggings-i-januariBära leggings i januari läste jag för ett par månader sedan, men har glömt att recensera den. Nu passar det ju bra eftersom veckans tema hos bloggkollektivet Kulturkollo är just verkliga/sanna/realistiska böcker.

Sara är bara 13 år gammal och har trassliga hemförhållanden. Hon söker sin tillflykt hos Jesper som är en gammal vän till familjen. Där finner hon trygghet och upplever för första gången att någon bryr sig om henne och lyssnar på henne. Åtminstone tills en natt då hon vaknar utan kläder, med honom över sig.

På denna enda natt förstörs allt. Hon försöker se det som en engångsföreteelse, eller ett misstag. Men det händer igen, och igen, och igen. Sara har kluvna känslor. Hon skäms och mår dåligt. Hon hatar Jesper, men känner samtidigt en lojalitet mot honom för allt stöd han gav henne tidigare. Det går fyra år, varav två år av upprepade övergrepp utan att hon säger något till någon. Till slut rämnar hon inombords på grund av den mörka hemligheten och då blir hon fast besluten att anmäla honom. En ny kamp börjar, denna gång mot rättssystemet.

När den här boken kom ut var författaren Sara Stille 20 år och läste juridik på universitetet i Örebro. Hon valde att berätta sin egen historia eftersom hon vill göra skillnad och stå upp för alla andra tysta offer.

Bära leggings i januari är en oerhört gripande bok. Sara berättar om allt som hände, hur hon upplevde det och hur hon kände. Det är stundtals jobbigt att läsa boken, det går inte att värja för det jobbiga, det är närgånget och naket skildrat. Samtidigt är det så viktigt att boken blir läst. Tystnaden hade varit en seger för förövaren. Att det är jobbigt och känslosamt att läsa boken går dessutom inte ens att jämföra med för hur jobbigt det har varit för Sara att genomleva allt detta.

Man blir inte bara berörd när man läser boken utan också irriterad och förbannad stundvis. Under rättegången till exempel så ställer Jespers försvarare frågor till Sara om vilka kläder hon hade på sig under övergreppen. Vad ska det spela för roll? Samtidigt läser vi ju rätt ofta i media att sådana frågor anses viktiga. Jag blir också arg på Saras familj och de andra i hennes närhet. Hon har visserligen en trasslig familj och få som hon litar på. Men under fyra års tid måste folk ha anat att allt inte står rätt till. Varför reagerar dem inte?

Sara Stille har själv berättat att skrivandet har fungerat som en terapi för henne samtidigt som hon ville få fram sin historia. Och det är också så jag har läst boken. I en skönlitterär bok fokuserar jag mer på berättarteknik och språk, men i sådana här böcker fokuserar jag mest på berättelsen. Det är en oerhört stark och viktig bok. Läs den!

Hamstern är borta

hamstern-ar-bortaStoffe är en av världens smartaste hamstrar. Och han är bara Elliots. Men när Elliot bor hos pappa måste mamma ta hand om hamstern under tiden. Elliot skriver en lång lista med förhållningsorder om hur Stoffe ska skötas på bästa sätt. Så blir det söndag och snart är Elliot tillbaka hos mamma och Stoffe igen. Mamma fixar så det blir fint i buren, sedan går hon och handlar. Men precis då försvinner Stoffe spårlöst.

Hamstern är borta är en härlig bilderbok som handlar om det första husdjuret och om vådan av att låta en vuxen ta hand om det man älskar allra mest – sitt husdjur. Men den handlar också om ett så viktigt tema som att vuxna faktiskt också kan göra fel, men vilja göra rätt för sig och få förlåtelse. Hamstern är borta är en rapp och roligt berättad historia som bygger på en sann historia. Igenkänningsfaktorn är nog stor både hos barn och vuxna. Illustrationerna är färgglada och uttrycksfulla. Boken är skriven av Andreas Palmaer och illustrerad av Ingela P Arrhenius.

Det som är sant

Jag har precis hittat till Kulturkollo, ett bloggkollektiv som drivs av sju bokbloggare och som har olika temaveckor, bokcirklar och intressanta samtal kring litteratur och läsning. De har precis avslutat en vecka där de har fördjupat sig i arbetarlitteratur och böcker som utspelar sig på arbetsplatser. Temat för den kommande veckan är det som är sant och verkligt, nämligen fakta, biografier, dokumentärer och allt annat som äger ett uns av sanning. Det låter intressant och jag ser fram emot att ta del av den kommande veckan på Kulturkollo.

 

Barna Hedenhös

9789163809118Den stora boken om Barna Hedenhös är en samlingsvolym som innehåller fem av böckerna om familjen Hedenhös (Barna Hedenhös, Barna Hedenhös reser till Egyten, Barna Hedenhös upptäcker Amerika, Barna Hedenhös åker bananbåt till Kanarieöarna och Barna Hedenhös reser till Paris).

Familjen Hedenhös är en fiktiv familj skapad av Bertil Almqvist. De bodde för nära fyra tusen år sedan på den lilla ön Stockholmen mitt i sjön Mälaren. Familjen bestod av pappa Ben, mamma Knota, barnen Sten och Flisa, hunden Urax, hästen Hårfagre och kossan Mura. I böckerna om familjen Hedenhös kan man läsa om deras vardagsliv. Men familjen tyckte också om att resa och upptäcka, så de gav sig ofta iväg på både ur-spännande och ur-roliga äventyr.

Böckerna om familjen Hedenhös är roliga och spännande. Det är inga faktaböcker utan fiktiva äventyrsberättelser. Trots det får man en hel del kunskap på köpet eftersom böckerna utspelar sig med stenåldern som utgångspunkt.

urkul-med-barna-hedenhos-pyssel-och-lekarUrkul med Barna Hedenhös är en bok fylld med pyssel och lekar. Barna Hedenhös var årets julkalender 2013 och då kom denna pysselbok där man får möta Sten och Flisa. De levde visserligen långt innan Jesus födelse, men tack vare en tidsmaskin kunde de åka till våra dagar och fira sin första jul. Denna bok innehåller pyssel, knep, knåp, rolig fakta och så berättar förstås Sten och Flisa om sina liv på stenåldern. Bokens illustrationer är gjorda av Johan Andreasson. Boken vänder sig till barn från 5 år, men jag tror man har större behållning av boken om man kan läsa, för det är en hel del text i boken. Båda böckerna är utgivna av Bonnier Carlsen.

 

Stallet på kullen

en-hundvalp-i-stallet      stallet-pa-kullen

Stallet på kullen handlar om Iris som ska börja rida. Hon har länge längtat efter det och nu ska äntligen hennes högsta dröm bli verklighet. Men trots det så är hon nervös och det känns som om vilda föl galopperar omkring i hennes mage när hon äntligen ska få rida för första gången.

Stallet på kullen är en varm och rolig bok om Iris och hennes nya vänner i stallet. Boken passar perfekt till nybörjarläsarna och nybörjarryttarna. Samtidigt som det är en härligt charmig berättelse om livet i stallet så är det samtidigt också en handbok för alla små hästvänner.

En hundvalp i stallet är uppföljaren till Stallet på kullen. Stallet har fått en hundvalp. Iris och hennes vänner får en ny favorit i stallet. Men de inser också att det är mycket som en liten valp måste lära sig. Boken vänder sig till alla hundvänner, med eller utan egen hund, och samtidigt som det är en charmig berättelse om Iris, hennes vänner, livet i stallet och livet med en hundvalp, så är det också en handbok för alla hundvänner.

Båda böckerna är skrivna av Reetta Niemelä och illustrerade av Salla Savolainen. De är utgivna av Bonnier Carlsen.

Bravo bygger monsterhus

bravo-bygger-monsterhusTidigare har jag skrivit om Bravo blir modig. Nu är en ny bok om Bravo här, Bravo bygger monsterhus.

Bravos pappa tycker att det är ganska besvärligt att ha monster hemma. Han är nämligen inte särskilt förtjust i vare sig pruttar eller smuts. Därför måste nu Bravo hitta ett nytt hem till Bravos tre monsterkompisar. Monstren börjar med att rita upp sina drömhem, men det viktigaste är att det är nära till Bravo så de kan träffas varje dag. Bravo tycker att det inte borde vara så svårt att hitta nya hem till monstren, men det visar sig vara betydligt klurigare än Bravo först tänkt sig. Till slut hittar de i alla fall en lösning. De bygger ett eget monsterhus.

Bravo bygger monsterhus är precis som den förra boken om Bravo en bilderbok som är mycket lätt att tycka om. Det är en humoristisk och enkel text med härligt charmiga och färgglada illustrationer. Boken är rolig och fylld av glädje, lek och fantasi. Boken vänder sig till barn mellan 3-6 år. Den är skriven av Maja-Stina Andersson och utgiven av Idus förlag.

Bokbloggsjerka 16-19 januari

Nu är veckans fråga i Bokbloggsjerkan publicerad.

Veckans fråga kommer från Lotten: När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?

Jag började läsa tidigt. Jag var knappt fyllda fem när jag började läsa Pixiböcker. Mamma brukade läsa sådana på kvällen för mig, men det hände att hon somnade ifrån dem och eftersom jag kunde mina favoriter utantill så började jag att stava mig igenom dem och en vacker dag kunde jag läsa. Jag gick inte på dagis när jag var liten, utan var hemma hos min farmor istället. Där var en av mina favoritlekar att leka skola, så jag tror att det säkert också bidrog. När jag började lekis kunde jag både läsa och skriva. Mina föräldrar däremot har aldrig läst (mer än dagstidningen och någon enstaka veckotidning) och inte heller min bror som är nio år äldre. Jag kan aldrig minnas att de tog med mig till biblioteket utan det var först i samband med att skolan besökte biblioteket som jag fick lånekort och inträde till detta himmelrike. Redan i mina första ”mina vänner-böcker” skrev jag att jag ville jobba som journalist, författare, bibliotekarie, lärare, veterinär eller driva ett café. Frilansjournalist och författare kan jag bocka av på listan och bibliotekariedrömmarna är på god väg att infrias. Lärare och veterinär har jag dock skippat planerna på för länge sen och café tror jag inte heller kommer att bli av.

Anledningen till varför jag fortsatte läsa är enkel – jag kunde inte sluta när jag väl börjat. Att skriva och läsa är min passion och det är också mina talanger. En stor del av mina dagar ägnar jag åt detta och det är både mitt yrke och mitt intresse. Om jag inte fick läsa och skriva så skulle jag inte kunna leva, känns det som. Jag läser för att få igenkänning, få en verklighetsflykt, få insyn i andras liv, få lära mig mera, få inspiration, och mycket mer. Som småbarnsförälder tycker jag dock att jag har alldeles för lite tid att läsa. Jag saknar läsandet på kvällen innan jag somnar. Men med små barn i sängen och efter intensiva dagar så somnar jag oftast ovaggad, utan bok. Istället stjäl jag åt mina andra stunder under dagen för att läsa. Jag har alltid läst mycket för mina barn och äldsta dottern gick på bebisbokprat på biblioteket redan när hon var bara några månader gammal. Nu kan hon själv läsa och har sitt eget lånekort på biblioteket, en stor milstolpe i hennes liv.

Alla barnen i kissåbajsåldern

alla-barnen-i-kissabajsaldernDen populära familjen från förra årets julkalender är tillbaka. Eller förrförra årets måste man kanske säga nu när det har passerat ytterligare ett årsskifte. Hur som helst så finns det nog ingen familj med fler barn än familjen Svenneson. Och om en familj med så många barn bor i en liten lägenhet med bara en toalett, ja då blir det väldigt långa köer. Inte blir det bättre av att det blir stopp i avloppet. Eller när alla barnen kommer in i kissåbajsåldern samtidigt…

Det här är den andra kapitelboken om Alla barnen. Alla barnen i kissåbajsåldern är skriven av Måns Gahrton och Johan Unenge, som också är författarna till böckerna om Hotell Gyllene Knorren, böckerna om Eva och Adam. Det är en härligt myllrande knäpp, charmig och lättläst kapitelbok som passar utmärkt för högläsning. I boken finns det många härliga roliga bilder i färg, vilket ger ett stort plus till läsningen. Boken är utgiven av Semic bokförlag.

Första hjälpen för känslor

forsta-hjalpen-for-kanslor-praktiska-rad-nar-livet-gor-ontFörsta hjälpen för känslor – praktiska råd när livet gör ont är en bok som vänder sig till den som har ont i själen. De flesta av oss har en förbandslåda hemma så vi kan behandla oss själva om vi får ont någonstans på kroppen. Men vad har vi för verktyg att hjälpa oss själva om vi får ont i själen? Denna bok är tänkt att vara en slags förbandslåda för många av de själsblessyrer som man kan råka ut för till vardags. Som författaren skriver ”Det är på tiden att vi börjar söta om vår psykiska hälsa på samma sätt som vi sköter om kroppen och tänderna. Det är på tiden att vi skaffar varsin förbandslåda med den själsliga motsvarigheten till plåster, sårsprit, kompresser och febernedsättande”.

Kanske har man misslyckats med något, kanske har man fått nej av någon man ville vara tillsammans med, kanske kan man inte låta bli att älta, kanske känner man sig utanför eller ensam, kanske har man helt enkelt ett dåligt självförtroende. Sådana situationer och känslor är väldigt vanliga, men hur många vet egentligen hur man ska göra för att behandla dessa situationer?

I boken berättar författaren Guy Winch om olika situationer man kan råka ut för och om olika lösningar. Han lär också ut hur man på bästa sätt behandlar olika blessyrer på själen och hur man får dem att läka utan onödiga komplikationer. Det finns sju kapitel i boken och varje kapitel beskriver en vanligt förekommande psykisk skada och de olika första-hjälpen-metoder som vi kan ta till för att lindra smärtan och förhindra att problemet förvärras. Man kan läsa kapitlen fristående, men författaren råder till att man läser hela boken, om inte annat för att vara mer rustad om man drabbas av något längre fram i livet.

I boken blandas forskningsrön med anekdoter och berättelser rakt ur det verkliga livet och dessutom med praktiska råd, tips och övningar. Dessutom får man veta när det är dags att söka hjälp eller vård. Boken är både bredd och djup och framförallt relevant och användbar. Den är lättläst, lättillgänglig och faktiskt också rolig. En läsvärd bok helt enkelt. Första hjälpen för känslor utges av bokförlaget Libris.

Fjädern har tappat en fågel

9789187707056_200_fjadern-har-tappat-en-fagel_kartonnageFjädern har tappat en fågel. Munnen har tappat en napp. Skon har tappat en fot. Och Felix har tappat en hand – en mammahand.

Fjädern har tappat en fågel är en bok för de allra minsta barnen, skriven ur barnets perspektiv. I boken får vi följa lilla Felix och hans iakttagelser under en dag i livet. Boken har ett annorlunda perspektiv, man är inte alls van vid att läsa böcker som har ett sådant totalt barnperspektiv. Som förälder känns det jättebra, för man blir så medveten om att världen faktiskt inte enbart har vårat vuxenperspektiv. Jag tror att barnen blir väldigt glada av att få en bok skriven ur deras perspektiv och jag gissar att igenkänningsfaktorn är stor. Boken är i klassiskt pekboksformat med hårda tjocka kartongsidor med rundade hörn som barnet lätt kan greppa själv. Det är ett enkelt bildspråk som passar bokens målgrupp ypperligt och teckningarna är också enkla, men otroligt uttrycksfulla.

Fjädern har tappat en fågel är skriven av Moni Nilsson som främst är känd för sina böcker om Tsatsiki. Hon har skrivit boken tillsammans med sin son, Jonatan Brännström som också skriver böcker samt arbetar inom skola och barnomsorg. Illustratör till boken är Marianne Dubuc, en hyllad kanadensisk författare och illustratör. Boken är utgiven av Lilla Piratförlaget.