Himmel över Alaska handlar om Leni som är tretton år och lever i en dysfunktionell familj. En dag bestämmer sig hennes impulsive pappa för att familjen ska flytta till Alaska. Det är inte första gången de flyttar. Under Lenis uppväxt har det ständigt varit nya platser, nya skolor och hon har alltid haft känslan av att hon inte riktigt passar in. Nu väntar ett ordentligt äventyr – i en ärvd vildmarksstuga.

Första tiden i Alaska verkar lovande. Familjen får vänner. De är dåligt rustade för vildmarkslivet, men grannar och andra bybor är hjälpsamma. Skolan är liten, men för första gången någonsin får Leni en alldeles speciell vän. Men när vintern och mörkret kommer hårdnar villkoren. Det är vintern som sållar ut de som klarar av att leva i Alaska och de som inte gör det.

Det sägs att det finns hundra sätt att dö på i Alaska. Men det visar sig att i Lenis fall finns det andra faror än vildmarken. Lenis pappa är inte frisk och hennes föräldrar har inget sunt förhållande. Till slut kommer de till en punkt då det står mellan liv och död. Dessa partier är svåra för mig att läsa eftersom jag själv har levt med våld i nära relation. Men boken skildrar också äkta kärlek. Sådan kärlek som är vacker, genuin och starkare än allt annat. Ett annat stort tema är förstås identitet. Hur Leni som känt sig så utanför på alla andra platser hon bott på känner att hon hittar hem när hon kommer till Alaska.

En sak som är bokens stora behållningar är miljöskildringarna. Den vackra, karga, otillgängliga, sköna och samtidigt farliga delstaten Alaska. USA;s sista utpost. Jag gillar också att boken tar så många olika vändningar och att den innehåller så många olika teman. Den dysfunktionella familjen är förstås i centrum, liksom livet i vildmarken, men också hur kriget förändrar människor, identitet, vänskap, gemenskap, lojalitet, kärlek och naturen är andra starka teman. Språket flyter lätt över sidorna och boken är stark, gripande, fängslande och berörande med en unik, fantastisk historia.

Himmel över Alaska är skriven av Kristin Hannah. Den är utgiven av Albert Bonniers förlag och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Efter succén med Små eldar överallt har Celeste Ng skrivit en ny fascinerande roman om familjehemligheter och relationer. Jag tyckte jättemycket om den förra boken, så jag har verkligen längtat tills jag fick läsa denna. Jag blev absolut inte besviken, även om jag nog ändå tycker att Små eldar överallt är snäppet vassare.

Säg inget om Lydia handlar om en kinesisk-amerikansk familj. Sextonåriga Lydia är sina föräldrars ögonsten. Det är hon som förväntas uppfylla alla deras grusade drömmar. Dels mamma Marilyns önskan att bli läkare, en dröm som hon fick ge upp när de tre barnen kom till familjen. Dels pappa James längtan efter att passa in. Med sitt kinesiska utseende har han alltid stuckit ut. Han har saknat vänner och aldrig tillhört något socialt sammanhang. Han hoppas att Lydia ska få slippa uppleva detta utanförskap.

Men en dag kommer Lydia inte ner till frukosten. Uppe i sovrummet är hennes säng tom. När dottern så hittas död i en närbelägen sjö rämnar familjens värld, alla illusioner som familjen byggt upp kraschar och familjehemligheterna kommer upp till ytan.

Boken börjar precis som författarens föregående bok med den stora händelsen, i detta fallet att Lydia dör. Därefter nystas det upp alla bakomliggande orsaker och anledningarna till varför detta skedde. Eller egentligen får vi kanske aldrig veta exakt varför det skedde, för Lydia själv kommer ju inte till tals. Men vi får en bakgrund och framförallt en tydlig bild av familjen. Mysteriet kring Lydias död är egentligen inget mysterium, det finns ingen särskild spänning runt detta. Det här är långt ifrån någon deckare eller krimhistoria. Spänningen sitter istället i psykologin och porträttet av familjen. Handlingen och även slutet är förutsägbart, men det gör liksom ingenting, det är inte i spänningen boken har sin stora behållning.

Boken tar upp intressanta teman som identitet, utanförskap, ursprung, rasism, syskonrivalitet, familjehemligheter, drömmar och vad alltför hårda förväntningar och krav på ett barn kan leda till. Boken porträtterar en dysfunktionell familj, men en familj som inte är dysfunktionell på det sätt vi vanligen tänker oss, med missbruk eller våld inom familjen. Här är det dysfunktionella mer psykologiskt och dessutom är det så starkt kopplat till rasidentitet och det är intressant att läsa om eftersom detta tema så sällan lyfts fram i ljuset. Som förälder är det också förstås intressant att relatera till frågorna kring föräldraskapet. Det här är, precis som författarens förra bok, en utmärkt bokcirkelbok eftersom det finns så mycket att prata om. Jag ser fram emot att läsa kommande böcker av Celeste Ng. Jag gillar verkligen hennes berättarstil och det ska bli spännande att se vilka teman hon tänker gripa sig an härnäst.

Säg inget om Lydia är utgiven av Albert Bonniers förlag. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.