Närmar du dig mjukt

- carola

Närmar du dig mjuktJacqueline Woodson tilldelades litteraturpriset Astrid Lindgren Memorial Award 2018. Sedan dess har flera av hennes böcker kommit på svenska. Nu i mars kom Närmar du dig mjukt som Woodson skrev redan 1998, men som alltså kommit på svenska först nu. Jag läste den under två dagar och blev golvad!

Boken handlar om Jeremiah och Elisha, eller Miah och Ellie som de också kallas. De är femton år och börjar båda i en ny skola, i en privatskola där mestadels vita elever går. De möter varandra redan första skoldagen och det dröjer inte länge förrän de blir drabbade av den första stora förälskelsen. Ljuvligt och svårt på samma gång. Starka känslor som kastar omkull dem totalt och som förändrar dem i grunden. Men Ellie är en vit judinna och Miah är svart. Omgivningen ser därför på deras kärlek genom ett filter av fördomar. De tror att det är annorlunda nu för tiden, de hoppas att världen nått så långt att det ska vara okej att vara kär i den man vill. Men de når snart insikten att så är inte fallet. Fördomarna finns till och med i deras egna familjer.

Jag hade alltid tänkt att det inte spelade någon roll – att alla i vår värld hade samma möjligheter, måste kämpa lika mycket. Om man tänker att det föddes två bebisar – den ena vit och den andra svart. Deras mammor kanske delade rum på sjukhuset och pratade med låg röst – när alla uppspelta besökare har gått hem och hela sjukhuset sov – om framtiden. Låg och pratade om vad de hoppades att deras barn skulle få uppleva, långt efter att bebisarna vaknat och velat ha mat klockan två på natten. Förr tänkte jag alltid att det enda de där barnen behövde var någon sorts möjlighet – och att mammorna hoppades på dem. Jag var så … dum på den tiden. Naiv. Jag trodde verkligen på det där. Bara för att ingen i vår familj någonsin hade sagt någonting hatiskt om svarta.

– Alla människor, brukade Marion säga. Alla människor har upplevt lidande. Varför skulle då några av oss anse sig bättre eller sämre än andra?

Men var fanns de i så fall, alla dessa svarta människor som var precis som oss, som var våra jämlikar? Varför var de aldrig ute och spelade golf med pappa på lördagarna eller sydde lapptäcken med Marion på torsdagskvällarna? Varför fanns de inte i vår värld, runtomkring oss, som en del av oss?

Närmar du dig mjukt är en bok som berör på djupet. En stark ungdomsroman om den första kärleken, där känslorna skildras ömt och innerligt. Men denna moderna Romeo- och Julia-roman handlar också om rasism, om identitet, om att få älska den man vill och få vara den man är. Boken har också flera andra teman. Som jämlikhet, orättvisor, polisvåld, att ha kända föräldrar, frånvarande föräldrar och föräldrar man helt enkelt inte kan lita på eftersom de en gång svikit:

När man är liten och ens mamma försvinner är det något inombords som blir alldeles tjockt av tomrummet efter henne. Det är svårt att förklara. En lång tid kändes det som om jag hade ett rum inom mig där det borde ha funnits en kärlek till Marion, men det var bara tomt.

Språket är poetiskt, lyriskt och brännande. Under läsningen skrev jag upp massor av citat som jag var tvungen att läsa flera gånger bara för språkets och gestaltningens skull. Som bokens starka inledning:

Jeremiah var svart. Han kände det. Hur solen tryckte sig hårt och vart in i huden om sommaren. Ibland kändes det som om han svettade ur sig svarta oljepärlor. Han kände sig varm innanför huden, skyddad. Och i Fort Greene i Brooklyn – där alla verkade ha olika nyanser av svart hud – trivdes han med sig själv när han gick runt i kvarteret.

Men tog han ett steg där utanför. På bara ett steg var det som om huden fick en annan vikt. Den blev tyngre.

Berättarperspektivet är intressant. Vartannat kapitel berättas utifrån Jeremiahs perspektiv och vartannat utifrån Ellies. De kapitel som handlar om Ellie är skrivna i jag-form och Miahs är skrivna i tredje person. Det finns så mycket att säga om den här boken, så mycket att diskutera kring den och dess teman. Jag hoppas att den når många läsare, både ungdomar och vuxna, och även att den används som bokcirkelbok eller i undervisningen i skolan.

Närmar du dig mjukt är utgiven av Natur och Kultur. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Den vita boken

- carola

Den koreanska författaren Han Kang befinner sig i Warszawa för att arbeta. Den snötäckta europeiska staden långt hemifrån visar sig öppna upp tomrummet efter en syster som dog efter bara några timmar i livet. Den syster som omedvetet har präglat författarens liv. Den syster vars död till och med gav förutsättningen för hennes eget liv.

Året efter att min mor förlorade sitt första barn hade hon en ny för tidig födsel. Det var en pojke den här gången. Man berättade för mig att han föddes ännu tidigare och att han omedelbart hade dött utan att han ens öppnat ögonen. Hade de två liven klarat sig över tröskeln, igenom krisen, skulle jag nog inte fötts till jorden tre år senare, och inte heller min bror fyra år efter mig. Min mor skulle inte för resten av livet ha burit på de minnesspillrorna, skulle inte ha tagit fram dem för att försiktigt dra med fingret över deras vassa kanter.

Så hade du levt vidare efter de där första timmarna, skulle jag inte leva nu.

Mitt liv innebär att ditt är omöjligt.

Det är endast i glipan mellan mörker och ljus, i den blåaktiga springan, som vi kan komma v

arandras ansikten nära.

Den vita boken

I Den vita boken utgör Warszawa fonden för författarens stramt poetiska undersökning av liv och död genom en ovanlig prisma – färgen vit. Stadens och naturens vita – snön, saltet, månen, en vit fågel – öppnar rum mot en sorg som har med en spädbarnsskjorta och en svepning att göra.

Han Kang minns, beskriver och berättar i korta textfragment, om systern, om familjens sorg, om smärta och hopp, om liv och död, om mörker och ljus. Hon skriver om och till systern, utifrån olika, konkreta, vita fenomen. Boken har endast drygt 120 sidor och på dessa sidor är texten luftig. Här och var bryts den dessutom av med svartvita foton. Så det är ingen tung bok rent textmässigt, men de teman som texten rör sig kring är djupa och berörande. Han Kangs poetiska språk och metaforerna gör också att man tvingas läsa sakta, stilla och verkligen reflektera medan man läser, något som känns välkommet i dagens stressiga samhälle. Det är en annorlunda och speciell läsupplevelse!

Den vita boken är utgiven av Natur och Kultur. Boken finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Efter skandalen

- carola

Efter skandalenEfter skandalen är till lika delar äktenskapsdrama och rättegångsthriller. Den handlar om sex, maktmissbruk och samhällselitens tystnad. Men den handlar också om utsatthet, lojalitet, upprättelse och rättsskipning.

I huvudrollen står Kate Woodcraft, en erfaren brottsmålsadvokat, specialist på sexualbrott. Hon får i uppdrag att driva ett fall där en ung kvinna anklagar en av ministrarna i den brittiska regeringen för ett fruktansvärt brott. Den misstänkta är James Whitehouse som är en framgångsrik och omtyckt minister med nära band till premiärministern. För hans fru Sophie kommer anklagelserna som en chock. Hon är fast besluten att skydda sin familj och de privilegierade liv de lever. Till varje pris. Eller?

I centrum står brottet som James Whitehouse är anklagad för och hur Kate Woodcraft förbereder sig inför rättegången. Men boken handlar också om så mycket mer. Om hur det är att stå vid sin mans sida när han är anklagad för något så fruktansvärt. Om hur samhället dömer – eller blundar – när det är en känd och respekterad person som är anklagad. Om män som tror att de har rätt att göra vad de vill bara för att de har rätt börd och mycket pengar på kontot. Om hur kvinnor blir ansatta i domstolarna trots att det är de som är brottsoffren. Och om hur en handling som våldtäkt kan påverka en kvinnas hela framtida liv, även när det är ett ögonblicks verk från mannens sida.

Jag upplevde boken som lite seg, det var ingen bok som jag kunde sträckläsa. Ändå grep den tag i mig och jag kände ett starkt driv att läsa vidare för att se vad som skulle hända. Den är inte spännande som en deckare, men som relationsdrama är den väldigt intressant. Jag gillar framförallt att boken belyser olika perspektiv och låter oss se flera personers syn på samma händelse. Jag tror denna bok skulle passa ypperligt som bokcirkelbok.

Efter skandalen är skriven av Sara Vaughan och utgiven av Albert Bonniers förlag. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vänta, Sickan

- carola

Vänta, SickanVänta, Sickan är den tredje boken om lilla Sickan. De två första böckerna var Kom nu, Sickan och Dela med dig, Sickan. I denna bok regnar det och Sickan vill gå till parken och plaska i vattenpölar. Sickan tar på sig stövlar och regnhatt och är redo att gå iväg. Men det tycker inte pappa. Pappa tycker att Sickan ska ta på sig tröja och byxor, galonbyxor och jacka. När Sickan till slut är klar ska pappa bara gå iväg och hämta kaffe. Men när han kommer tillbaka är Sickan borta. Pappa letar i alla vrår, men hittar inget spår. Sickan vill inte längre ta en promenad, nu vill Sickan istället ta ett bad!

Jag tror att alla föräldrar känner igen sig i Sickan. Barnets iver i att få gå iväg, att allt ska ske nu nu nu, bristen på tålamod och så att Sickan vips har ändrat sig och vill göra något annat precis när de är redo att gå. Jag tror att igenkänningen är lika stor även för barnen, de vardagliga situationerna och miljön, påklädningsdramat och de stora känslorna. Här finns också humor och boken är skriven med glimten i ögat. Boken har ett fint barnperspektiv, men också ett härligt mångfaldsperspektiv. Det är pappa och Sickan som skildras, någon mamma talar aldrig texten om. Sickan och pappan har inte vit hudfärg som annars är det mest vanligt förekommande i barnböcker. Dessutom benämns aldrig Sickan vare sig som hon eller han, vilket gör att tolkningsutrymmet och möjligheten till identifikation är stor.

Boken vänder sig till de allra yngsta barnen. Texten är kort och enkel med endast två meningar per uppslag. Texten är dessutom skriven på rytmiskt rim, perfekt för högläsning. Illustrationerna är stora, två på varje uppslag, i milda, varma färger, rikt detaljerade och med barnet i centrum. Jag har fallit för böckerna om Sickan och rekommenderar dem varmt till alla som har små barn, upp till tre-fyra år, i sin närhet. Jag hoppas också att serien om Sickan berikas med många fler böcker framöver.

Vänta, Sickan är skriven och illustrerad av Sofia Rådström och utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Lisbet och Sambakungen

- carola

Lisbet och SambakungenÄnda sedan jag läste Tusen stjärnors ö av Emma Karinsdotter har jag velat läsa hennes barnboksdebut, Lisbet och Sambakungen, som hyllats oändligt av barnboksrecensenter. Den har kallats för ”En Loranga, Mazarin och Dartanjang för 2010-talet” och för mig går tankarna också till Pippi Långstrump när jag läser.

Boken handlar om sjuåriga Lisbet som bor hos sin farmor sedan hon blivit övergiven av sina föräldrar. De är ute på bröllopsresa för åttonde året i rad. Farmor vill inte kallas för farmor, utan för Sambakungen. Farmor älskar geléhallon, att vinna internationella cykeltävlingar, glassagne, hemliga agentuppdrag och att tantsnuska med sin gamla flickvän, agenten Agatha Fox. Lisbet älskar att rita. Helst saker som inte finns. För det mesta har hon hur kul som helst med farmor. Men ibland blir farmor lite för mycket. Då skulle det vara skönt med någon som var lite mer som hon själv.

En dag kommer ett vykort. Där hälsas Lisbet välkommen till första klass. Farmor beter sig som om någon har dött: ”Sommaren har dött, Lisbet. För i höst börjar skolan. Efter det blir det aldrig mer några somrar. Då blir det sommarlov istället, och dom går jättesnabbt.” Tillsammans bestämmer sig Lisbet och farmor att göra så mycket det bara går av den sista sommaren i hela världen. Men egentligen tycker Lisbet att det ska bli ganska spännande att börja skolan. Hon kanske till och med får en kompis som mest är hennes …

Ja, det blir en sommar fylld med galna upptåg, precis som vanligt när farmor är i farten. Det är humoristiskt och skruvat, en hyllning till leken och fantasin. Men det finns också ett allvarligt stråk där frågor om identitet kommer fram. Har man rätt att få vara den man vill, även om man allra helst bara vill vara vanlig? Och kan man bli omtyckt även om man inte är bäst? Boken förmedlar att det är okej att vara den man är – det är okej att vara olika, och det är också okej att vara lika. Man ska vara sig själv helt enkelt. Farmor har en rad gamla flickvänner, några av dem får vi möta i den här boken. Det är inget som problematiseras på något sätt och därför är boken också härligt normkreativ. Lisbets saknad efter sina frånvarande föräldrar är ett annat tema som emellanåt kommer fram i berättelsen. Jag gillar den fina skildringen av en farmor-barnbarn-relation, även om jag som vuxen och förälder stundvis kan irritera mig på Sambakungens oförmåga att ta ansvar hon raljerar över att Lisbets föräldrar övergav henne, men frågan är om hon själv är så lämplig vårdnadshavare… . Men jag antar att barnen, som ju är den primära målgruppen för boken, kanske inte bryr sig om detta, utan det är ju mina egna tankar som vuxen som dyker upp under min läsning.

Lisbet och Sambakungen är en mysig sommarlovsbok, en högläsningspärla, en bok som passar alla barn i lågstadieåldern och som även lär tilltala många vuxna med sin blandning av tokrolig humor, sorg och allvar. Det finns också utrymme att diskutera kring bokens teman i samband med läsningen ifall man vill. Lisbet är en mysig karaktär som tänker och funderar mycket, och som går sin egen väg. Boken är rikt illustrerad med humoristiska och charmiga illustrationer av Hanna Gustavsson. Senare i år kommer en uppföljare som kommer att heta Livets hårda skola. I den kommer det att hända det som farmor fasat för – Lisbet ska börja skolan!

Lisbet och Sambakungen är utgiven av Bonnier Carlsen. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Där rosor faktiskt dör

- carola

Där rosor faktiskt dörDär rosor faktiskt dör är första delen i serien Begravningsbyrån Tranan av Ewa Klingberg. Jag har länge hört så mycket gott om den serien, både av låntagare och i bokbloggar, så jag har haft den här boken på min att-läsa-lista länge. Häromdagen började jag dock äntligen att läsa den – och jag kunde verkligen inte lägga bort boken! Jag sträckläste den och bara några timmar senare var den slut. Sån tur att det är en serie så jag kan läsa fler böcker om denna härliga miljö!

Boken handlar om Sandra som planerar en roadtrip genom ett somrigt Sverige, men hon blir kvar på sin första anhalt hos sin moster Majken. Majkens make dör nämligen och lämnar efter sig en begravningsbyrå som är på ruinens brant och som gör att mostern hotas av personlig konkurs. Hon ber Sandra om hjälp och det dröjer inte länge förrän Sandra är fast i Tranås. Hon blir inkastad i en värld av avlidna personer, kistor och bouppteckningar, men också kräftskivor, vänskap och pirrande kärlek.

Med värme och humor skildrar boken vardagen på en begravningsbyrå och livet i en svensk småstad. Det är ett gäng härliga karaktärer som känns så levande att man gärna skulle vilja umgås med dem på riktigt. Miljön i det somriga Tranås är också fint skildrad. Jag har ingen större inblick i hur en begravningsbyrå egentligen fungerar, men jag har ju varit på en bland annat när mina föräldrar dog, så jag känner igen mycket. Boken är så mysig, charmig och varm. Dessutom utspelar den sig i en miljö som jag blir helt uppslukad av – feelgood när det är som bäst!

Där rosor faktiskt dör är utgiven av Historiska media. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

Syskonvecka

- carola

SyskonveckaSyskonvecka är en av de bilderböcker jag varit mest nyfiken på nu i vår. Den är skriven och illustrerad av Matilda Ruta som tidigare bland annat har gett ut Ninna och stormskolan, Världen utanför och Åka buss.

Syskonvecka handlar om varannanveckasliv och om den starka känslan av att längta efter någon. Boken berättar om Russin som längtar efter storasyster Kaninis så mycket att hon nästan går sönder. Men Kaninis har mammavecka denna vecka, de ses först igen när Kaninis får pappavecka. Men det struntar Russin i, hon vill ha syskonvecka nu! För Kaninis är stor och söt och mjuk och farlig, och de ska ju fiska och köra dansstopp! Hon vill bara ha Kaninis, alla andra som inte är Kaninis kan faktiskt gå hem, för de är inget att ha. Kanske kan hon helt enkelt hämta hem Kaninis, fastän det inte är syskonvecka än?

Man känner igen Matilda Rutas härliga illustrationer där karaktärerna är så levande och uttrycksfulla. Här har hon dessutom valt att kombinera sitt vanliga bilderboksskapande med det landskapsmåleri som varit ett annat spår som hon ägnat sig åt. Illustrationerna är magiska konstverk där detaljer får stort utrymme och stämningar också får ta stor plats. Även i bilderna finns flera berättelser att se och upptäcka och drömma sig bort i. Denna bok är första delen i en tänkt serie som heter Strandskogen och jag ser verkligen fram emot kommande titlar.

Jag gillar att boken verkligen tar barnets känslor på allvar. Författaren har ett så fint barnperspektiv där hon till exempel inte använder ordet ”halvsyskon”. Jag har aldrig riktigt förstått det där varför man ska kalla det för helsyskon respektive halvsyskon, för barnen skiljer ju inte på det, man är bara syskon helt enkelt. Begreppet ”syskonvecka” är ju också så fint. Jag gillar också att varannanveckasliv och bonusfamiljer inte problematiseras i sig, utan det är barnets längtan som är i fokus, inte de vuxnas relationer.

Matilda Ruta är författare och illustratör och hon är själv van vid att leva i en bonusfamilj där hennes eget bonusbarn kommer och går varannan vecka. Det märks i texten att hon har upplevt känslorna på nära håll, det känns trovärdigt och igenkänningen är stor hos alla som någonsin har saknat och längtat efter en annan person. Matilda berättar i en intervju med förlaget att småsyskonen jublar och slänger sig i famnen på bonusbarnet varje gång hon kommer till dem. Det är många som har en sådan vardag och hon ville skildra att det också kan vara fint att få längta efter varandra och få tillfälle att sakna. Boken är dessutom än mer aktuell i dessa tider i och med att så många lever i karantän eller isolerade och förstås saknar att träffa sina nära och kära. Därför kan boken bjuda in till samtal om detta att längta och sakna, men såklart också om glädjen att få återförenas.

Syskonvecka är utgiven av Rabén & Sjögren. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

En smakebit på søndag

- carola 11 Comments

Närmar du dig mjuktPå söndagarna kan man som bokbloggare dela med sig av ett smakprov från boken man läser i just nu i utmaningen En smakebit på søndag. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i trådarna, och varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Det finns bara en regel – inga spoilers!

Just nu läser jag Närmar du dig mjukt som är skriven av ALMA-pristagaren Jacqueline Woodson. En brännande stark ungdomsroman om den första kärleken, en bok som verkligen berör på djupet och som har ett vackert, poetiskt och lyriskt språk:

Miah tittade upp och kisade, och sedan log han.
– Känns som om jag snurrar runt, sa han mjukt. Eller som om hela världen snurrar och jag är det enda som inte rör på sig.
Jag kände hans hand sluta sig om min och svalde. Den kändes varm och mjuk och bra.
Jag blundade och ville bli kvar i det här för alltid, med solen mot ansiktet och Miahs hand om min.
– Det finns en dikt, sa han, som mamma brukade läsa för mig. ”Närmar du dig mjukt / som vinden i trädets gren / kanske du hör det jag hör / ser det sorgen ser. / Närmar du dig lätt / som daggens trådverk / tar jag med glädje emot dig / och begär ingenting mer”. Jag tänkte på den när du berättade det där om Marion. Hur folk och saker bara kommer och går.
– Jättefin dikt.
Jag blundade. Kanske att folk alltid närmade sig varandra – ända från livets början. Kanske att Miah alltid hade kommit närmare mig, ända fram till den här stunden, när vi skulle sitta i Central Park och hålla varandra i handen. Närmat sig mjukt.
– Kan du någonsin önska att du var liten igen, Ellie? Att du fortfarande blev nattad på kvällen och fick sagor och dikter lästa för dig?
Jag vände på handen och flätade ihop mina fingrar med hans. Hans hand var så mjuk och varm. Ovanför oss fladdrade löven och solens strimmor forsade ned som guld mellan dem. Jag svalde.
– Jämt, viskade jag.
– Jag med. Tänker du låta mig kyssa dig, Ellie?
Jag nickade och kände hur det vände sig i magen, och så igen, tills Miahs läppar mötte mina, lika mjuka och varma som hans hand.
Sedan blev allt tyst och stilla och perfekt.

Men det handlar inte bara om mysig kärlek och ljuvliga känslor. Eftersom Jeremiah är svart och Ellie en vit judinna, drabbas de snart av omgivningens fördomar och boken handlar också mycket om identitet och frågor kring orättvisor, jämlikhet och rasism.

Han önskade att hans farmor varit i livet så att han hade kunnat berätta att det inte var något dåligt. Man kunde inte bli alltför svart. Han kom ihåg en gång när pappa hade tagit med honom på bio och de hade sett en film om Svarta pantrarna – alla de där afrofrisyrerna och knytnävarna i luften. Jeremiah log. Han önskade att hans farmor hade fått göra dem ropa Black is beautiful – svart är vackert. Men det hade hon inte. Hon hade verkligen trott på det hon sa – att man kunde bli alltför svart. Liksom hans pappa verkligen trodde på det han sa: Miah, du är en svart man. Du är en krigare. Men i vilken strid? Undrade han alltid. Var fanns kriget? Sedan var det den gången när han fick syn på en serieteckning med en apa som spelade basket och skämdes, som om den där apan på något vis var han. Och då insåg han att kriget pågick överallt omkring honom. Överallt fanns människor och reklampelare som försökte få honom att känna att han inte räknades, försökte få honom att känna att det var något fel med att vara svart.

En längre recension kommer på bloggen nästa vecka. Men egentligen kan allt sammanfattas i två ord: läs den!

Ellinor, Leo och Viktor

- carola

Ellinor     Leo      Viktor

Katarina von Bredow är en av mina favoritförfattare för barn och unga. Hon har en lång utgivning bakom sig. Senaste åren har hon bland annat skrivit en serie böcker om en sjätteklass. Böckerna heter Ellinor, Leo och Viktor. De går att läsas fristående, men de hör ihop och bygger på varandra, så allra bäst är att läsa dem i ordning.

Ellinor är den första boken i serien. I den boken är Ellinor i fokus. På hennes födelsedag börjar en ny kille i klassen. Snygga, roliga Viktor som snabbt tar plats i klassen. När Ellinor tittar på honom hettar kinderna och det blir fladdrigt i magen så fort han ler mot henne. Men Ellinors bästa kompis Leo verkar bli svartsjuk och sur för att Viktor tar all uppmärksamhet. Ellinors andra bästis Meja verkar också kär i Viktor. Vågar verkligen Ellinor berätta för Viktor vad hon känner?

Leo känner sig utanför när Ellinor blir kär i Viktor. Dessutom är det bråkigt hemma hos Leo. Storebror Markus skolkar och festar och deras föräldrar bråkar mycket. Leo gömmer sig i sitt rum med hörlurarna på. I skolan går han ofta för sig själv. Det finns egentligen bara en enda person han vill vara med: Ellinor. Leo och Ellinor har varit bästa vänner ända sedan lågstadiet. Men när Viktor började i klassen förändrades allt. Ellinor är starstrucked av Viktor, precis som om han vore en rockstjärna. Hon verkar inte förstå det som Leo märkte nästan direkt: att det är något skumt med Viktor. Saker han berättar stämmer inte, men varför blir Ellinor bara arg när Leo försöker varna henne?

Mitt i allt trassel inträffar den stora katastrofen. Livet stannar upp och det som nyss var så viktigt blir plötsligt ganska obetydligt. Men i mörkret visar människor oväntade sidor. Hjälp och tröst kan komma från den man minst anar…

Viktor har det också tufft hemma. Ingen vet sanningen om det och så ska det förbli om han får bestämma. Hans familj bodde tidigare femtio mil bort, men tvingades flytta på grund av Viktors mamma. Nu ska han börja om på nytt. Ett helt nytt liv där ingen vet vad som hänt. Men det är inte så lätt. Kompisarna vill följa med hem och Ellinor ställer många frågor. Han börjar ljuga. Han säger att mamma har cancer och behöver lugn och ro för att bli frisk. Men lögnen känns inte bra och snart är han insnärjd i ännu fler lögner. Måste han göra slut med Ellinor för att inte sanningen ska komma fram?

Böckerna utspelar sig under ganska kort tid, under några månader på vårterminen i sexan. En tid då det händer otroligt mycket med puberteten, känslorna, betyg, men också att lämna det trygga mellanstadiet där man i sexan är äldst för att efter sommaren hamna som yngst på det främmande högstadiet. Det är mycket tankar, funderingar, känslor och frågor i omlopp och det finns inte ens alltid något rätt eller fel. Jag gillar de här böckerna för att de tar upp så många av alla dessa känslor. Det är verkligen en brytningstid i sexan när man både är stor och liten på samma gång och allt är nytt och främmande. Att då få läsa om andra barn som upplever samma saker innebär både igenkänning och en stor tröst tänker jag.

Böckerna tar också upp olika dilemman. Dels kring vänskap och kärlek som många kan känna igen sig i, men dels också kring tyngre ämnen som missbruk, sorg och liknande. Ämnen som kan behöva lyftas fram i ljuset och uppmärksammas. Katarina von Bredow gör detta briljant. I och med att böckerna fokuserar på varsitt barn tar aldrig något fokus eller ämne över eller blir för tungt, Detta berättargrepp gör också att vi får ta del av flera olika perspektiv på samma händelser, vilket berikar läsningen och gör att man får ett större perspektiv på helheten.

Böckerna är välskrivna och har ett starkt driv, vilket gör att det är svårt att lägga bort dem när man börjat läsa. De innehåller många referenser till dataspel, musik och liknande så de känns väldigt aktuella, även om de ämnen som böckerna handlar om i sig är tidlösa. Jag gillar att det två killar för stå i fokus i böckerna, det kanske även lockar många killar att läsa dem. Jag gillar också att barnen har en annan dynamik mellan varandra än de flesta andra liknande böcker. Leo och Viktor som inte ens tycker om varandra, men som båda tycker väldigt mycket om Ellinor. Detta är en serie att varmt rekommendera till alla mellanstadiebarn, framförallt de som går i sexan.

Böckerna är utgivna av Natur & Kultur. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här, här och här) eller på Bokus (här, här och här).

 

 

 

 

Kvinnohuset

- carola

Kvinnohuset : roman – SmakprovKvinnohuset är Camilla Lagerqvists debutroman, ni vet hon som numera kanske mest är känd för sina barnböcker, till exempel Spetälskesjukhuset, Pojken i graven, Mordön och serien Svarta rosorna.  Kvinnohuset är en vuxenroman, en roman som kanske inte är något mästerverk språkligt sett, men som jag sträckläste på en enda dag eftersom den berörde mig så djupt och jag bara var tvungen att få veta hur det skulle sluta.

Kvinnohuset handlar om flera generationer kvinnor i en släkt. Det börjar med Alva som blivit misshandlad av sin man och därför bestämt sig för att öppna sitt hus för behövande, utsatta, kvinnor. Det sågs inte med blida ögon på 1920-talet och det kom även att kosta hennes liv. Men innan dess födde hon två barn, systrarna Stina och Kerstin.

I nutid kommer Kerstins dotterdotter Jessica för att söka skydd hos sin mormor och hennes syster efter att Jessica blivit misshandlad av sin man. Detta gör att minnen och känslor väcks till liv hos systrarna. Till slut kommer också sanningen om Alvas öde fram och cirkeln sluts.

Det är som sagt en gripande roman och jag som själv varit utsatt och som är engagerad i kvinnojouren blir förstås extra berörd. Jag tycker om att dessa frågor lyfts fram. Extra intressant blev det eftersom man här i boken får flera olika dimensioner. Dels får man ta del av vardagslivet förr, dels får man ta del av mäns våld mot kvinnor under flera olika tidsperioder och dels får man inblick i flera olika kvinnoöden.

Kvinnohuset är utgiven på Isaberg förlag och den finns att låna på biblioteket.