Rotvälta blev utsedd till Årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin i helgen och passande nog så läste jag den just nu i helgen.

Olof var bara fjorton år när han erkände mordet på en tonårsflicka, Lina Stavred.
Tjugotre år senare svänger han av E4:an i Ångermanland, in på småvägarna som leder till hans barndomshem. I duschen hittar han sin pappa död, mördad med en jaktkniv.
Polisen Eira Sjödin har just återvänt till uppväxtens Kramfors, för att finnas till hands för sin mamma. I undersökningen av mordet på Olofs far kommer hon allt närmare sitt eget liv.
Eira var nio år när Lina mördades.
Olof var pojken i hennes mardrömmar.

Rotvälta handlar alltså om polisassistenten Eira Sjödin som återvänder till Kramfors efter att ha bott i Stockholm. Hon är född och uppvuxen där och flyttar nu in till sin mamma igen eftersom hon har drabbats av demens. När Olofs far hittas mördad får Eira ta sig an fallet. Det blir en resa tillbaka till barndomen eftersom hon behöver gå igenom det som hände då för att få klarhet.

Rotvälta är den första boken i en ny serie som utspelar sig i Ådalen, i det norrländska skogslandet vid Ångermanälvens strand. Tove Alsterdal har själv ett sommarhus där, så hon är väl förtrogen med trakterna. Jag har själv vuxit upp i närheten och bodde runtomkring i Ådalen och Höga kusten tills jag var 20 år, så dessa platser är också mina egna. Därför kändes det extra roligt att läsa den här boken och självklart kommer jag också läsa kommande böcker.

Jag gillar att bokens karaktärer är intressanta och komplexa. Jag gillar också de historiska inslagen i boken där exempelvis sågverksepoken och skotten i Ådalen berörs. Det är spännande, samhällsaktuellt, gripande och handlingen fördjupas med de många, härliga miljöskildringarna över det dramatiska landskapet. Helt enkelt en läsvärd deckare som jag kommer tipsa många låntagare om i vinter.