Dödskallen är Jon Klassens egna version av en folksaga från Tyrolen. Han hittade sagan i en bok på ett bibliotek i Alaska där han var för att hålla ett föredrag, senare skrev han sin egen version av den och nu är den här som en spännande bildroman. Förlaget beskriver den som på samma gång en spökhistoria och en frigörelseberättelse, ett konstverk som bjuder på en mängd tolkningsmöjligheter och som stannar kvar hos läsaren och det kan jag hålla med om. Boken är svår att klassificera och man kan tolka den på många sätt. Den är annorlunda, intressant och konstnärlig.
Dödskallen handlar om Otilla som är på flykt. Vi får aldrig veta från vad, men hon springer genom en skog mitt i natten. Så kommer hon fram till ett hus där en dödskalle bor. Hon får komma in och dödskallen visar honom runt. Hon får sova där en natt, bara hon är beredd på att varje natt kommer ett skelett och jagar dödskallen. Otilla besegrar skelettet och blir kvar i huset hos dödskallen.
Det är en kort sammanfattning av handlingen, men så mycket mer ryms i boken. Frågor väcks hos mig som läsare. Alla får inte svar, men som sagt, man kan tolka händelserna och karaktärerna precis som man vill i den här berättelsen. Jag tror detta är en bok man ska läsa tillsammans och prata om, inte låta barnen bli lämnade själva med sina tankar kring det som händer. Klassen tar i slutet upp hur berättelsen kom till och berättar också lite om folksagornas karaktärsdrag, att de är tänkta att berättas, återberättas, förändras och utvecklas från generation till generation. Därför skulle också denna bok passa ypperligt i skolan när man pratar om folksagor.
Jon Klassen är en kanadensisk bilderboksskapare som belönats med flertalet priser för sina böcker. Den här boken vänder sig till lite äldre barn, från sex år och uppåt, även om jag skulle säga att det är en allåldersbok snarare än en bok enbart för lågstadiet. Texten är kortfattad, sparsmakad och utelämnar mycket. Berättelsen bärs istället fram till stor del av bilderna som är mörka, suggestiva och uttrycksfulla. Tankarna går till gotiken när jag läser den här berättelsen. Det är vackert, dramatiskt och originellt. Jag blir otroligt nyfiken på hur den här boken kommer att tas emot av läsarna, och då framförallt barnen i målgruppen.