Hemliga busklubben är en ny serie spännande och roliga böcker som vänder sig till lågstadiebarnen. De är lättlästa och passar därför nybörjarläsarna. Boken är skriven av Camilla Linde. Den har fina, färgglada illustrationer av Jenny Lindqvist. Denna första bok heter Chilitårtan. Tidigare i år kom bok nummer två i serien Hemliga busklubben och fler delar kommer säkert så småningom.
Den mystiska besökaren är första delen i Spökarkivet, en ny serie av skräckmästaren Dan Höjer och med illustrationer av Mattias Andersson. Boken handlar om kompisarna Sally och Räven, och när de möter den skumma granntanten Casata förändras allt. Då blir de indragna i en helt ny värld fylld av olösta gåtor och mysterier. Casata är före detta polis som fått en ögonsjukdom och behöver därför barnens hjälp vid sin privatspaning. Första fallet handlar om en försvunnen pojke som kommit hem igen, men utan att vara sig själv. De behöver ta reda på vad som hänt honom. Vips dras de in i mysteriet bland utomjordingar och spöken, kloner och kidnappningar.
Boken är spännande och actionfylld med ett driv som gör den svår att släppa. Förutom spänning finns det också humor och en massa knasigheter. Mattias Anderssons svartvita och häftiga illustrationer passar fint till berättelsen och bidrar starkt till stämningen. En rafflande och fartfylld bok för mellanåldern som kombinerar ufon och mysterier på ett intressant sätt.
Alla borde ha en Ruben är en mysig vardagsberättelse om att leva varannan veckas-liv med skilda föräldrar. Sedan föräldrarna skilde sig är allt annorlunda för Ruben. Det enda som är som vanligt är morbror Anders som älskar kanelbullar och bygga med Lego. Han är Rubens bästa kompis och de tillbringar mycket tid ihop. Men så berättar Anders att han ska resa iväg och vara borta jättelänge. Flera månader! Hur tråkigt kan det bli? Vad ska Ruben göra nu? Dessutom är det något lurigt med mamma. Det verkar som att hon har en hemlighet. Plötsligt händer det lite väl mycket i Rubens liv. Tur att Ruben är en kille med många kloka tankar, eller som mamma brukar säga ”alla borde ha en Ruben”.
Det här är en barnnära berättelse som många kommer att kunna känna igen sig i och kunna prata kring. Den passar ypperligt som högläsningsbok att läsa tillsammans, kanske om man själv är i samma situation som Ruben. Men det handlar också om vänskap och det finns mycket humor och annat i boken som gör att den förstås också tilltalar andra än de som lever med skilda föräldrar. Jag gillar verkligen också hur fint vänskap över generationsgränserna skildras. Texten av Katja Tydén är underfundig, språket flyter lätt och ledigt på boksidorna och det finns dessutom fina svartvita illustrationer av Klara Nordin Stensö.
Dödskallen är Jon Klassens egna version av en folksaga från Tyrolen. Han hittade sagan i en bok på ett bibliotek i Alaska där han var för att hålla ett föredrag, senare skrev han sin egen version av den och nu är den här som en spännande bildroman. Förlaget beskriver den som på samma gång en spökhistoria och en frigörelseberättelse, ett konstverk som bjuder på en mängd tolkningsmöjligheter och som stannar kvar hos läsaren och det kan jag hålla med om. Boken är svår att klassificera och man kan tolka den på många sätt. Den är annorlunda, intressant och konstnärlig.
Dödskallen handlar om Otilla som är på flykt. Vi får aldrig veta från vad, men hon springer genom en skog mitt i natten. Så kommer hon fram till ett hus där en dödskalle bor. Hon får komma in och dödskallen visar honom runt. Hon får sova där en natt, bara hon är beredd på att varje natt kommer ett skelett och jagar dödskallen. Otilla besegrar skelettet och blir kvar i huset hos dödskallen.
Det är en kort sammanfattning av handlingen, men så mycket mer ryms i boken. Frågor väcks hos mig som läsare. Alla får inte svar, men som sagt, man kan tolka händelserna och karaktärerna precis som man vill i den här berättelsen. Jag tror detta är en bok man ska läsa tillsammans och prata om, inte låta barnen bli lämnade själva med sina tankar kring det som händer. Klassen tar i slutet upp hur berättelsen kom till och berättar också lite om folksagornas karaktärsdrag, att de är tänkta att berättas, återberättas, förändras och utvecklas från generation till generation. Därför skulle också denna bok passa ypperligt i skolan när man pratar om folksagor.
Jon Klassen är en kanadensisk bilderboksskapare som belönats med flertalet priser för sina böcker. Den här boken vänder sig till lite äldre barn, från sex år och uppåt, även om jag skulle säga att det är en allåldersbok snarare än en bok enbart för lågstadiet. Texten är kortfattad, sparsmakad och utelämnar mycket. Berättelsen bärs istället fram till stor del av bilderna som är mörka, suggestiva och uttrycksfulla. Tankarna går till gotiken när jag läser den här berättelsen. Det är vackert, dramatiskt och originellt. Jag blir otroligt nyfiken på hur den här boken kommer att tas emot av läsarna, och då framförallt barnen i målgruppen.
Den femte delen i serien Vilde och käpphästarna heter Den stora käpphästtävlingen. Vilde får veta att det ska hållas en jättestor käpphästtävling på Ryttargalan och strax är det kvaltävling på KöpCentret där de bor. Men mammas bebis ska ju komma samtidigt som finalen hålls, kommer Vilde att kunna vara med? Varför måste allt hända samtidigt?
Det här var inte den starkaste boken i serien, men det är ändå härligt att återse Vilde och åter få vara i hennes värld för en stund. Böckerna om Vilde och käpphästarna passar fint för barn i lågstadieåldern och de funkar lika bra att läsa själv som att läsa högt tillsammans. Texten är stor och enkel passande för den som knäckt läskoden och börjat läsa kapitelböcker. Boken är fylld av färggranna, glada illustrationer. Det här är charmiga böcker som handlar om kärleken till käpphästar, vänskap, familjerelationer och till och med lite kärlek. Jag gillar framförallt hur barnen levandegör käpphästarna och hur författaren verkligen tar käpphästsporten på allvar. Böckerna är skrivna av Jenny Bicho och illustrerade av Andrea Femerstrand.
Mira & Månen är en serie hästböcker skrivna av deckarförfattaren Sofie Sarenbrant. Hittills har det kommit två böcker i serien, En vän för livet och Ett hjärta av guld. Böckerna handlar om Mira som älskar hästar. Hon är ofta utanför, både i skolan och i stallet. Hon har svårt att få vänner och svårt för många andra saker också. Det är till och med så att ridningen inte längre känns lika kul – det börjar bli för svårt. Mamma tjatar om utredning och i ridskolan tvingas hon rida sega, tråkiga och stora Lilleman. Men på ridskolan finns också Månen, den pigga, vackra ponnyn som verkar ty sig till just Mira. Men som hon inte får rida eller ens röra, för hon är inte tillräckligt duktig. Så en dag skadas han och då är han inte längre lika populär. Han lämnas åt sitt öde – om det inte vore för Mira! Hon sköter om honom och deras band växer sig allt starkare.
I den andra boken om Mira och Månen har Mira fått chansen att rida och tävla med Månen. Men det är nu eller aldrig, för snart är hon för stor för honom. Så en dag är olyckan framme och Mira bestämmer sig tvärt för att sluta rida. Kommer hon någonsin att kunna hitta tillbaka till sin bästa vän igen?
Böckerna vänder sig till barn i mellanstadieåldern och de passar förstås bra för den som gillar hästar. Men det handlar också om utanförskap och svårigheterna med att passa in, och de känslorna kan man känna igen sig i oavsett om man är hästälskare eller inte. Det är viktigt att barn med NPF också får synas i barnlitteraturen och det finns en hel del tänkvärt, vilket gör att böckerna passar bra som högläsningsböcker också. Det handlar också om hästarnas läkande kraft och hur viktigt det är att hitta just sin grej. Om hur det kan vara att vara barn till en ensamstående förälder som inte alltid har råd med det man vill. Och förstås kärleken till hästar och stallivet. Böckerna är välskrivna, kapitlen är lagom långa och det finns ett driv som gör det svårt att sluta läsa. Jag tror många skulle tycka väldigt mycket om de här böckerna och att det finns många läsare som kan relatera till Mira. Jag hoppas det kommer fler böcker i serien om Mira & Månen, för de behövs!
För några månader sedan var det en pojke som frågade efter skönlitterära böcker som handlade om tennis på bibblan där jag jobbar. Åh vad jag önskar att han kom tillbaka nu när jag hade kunnat visa honom den här boken, för barnböcker om tennis finns det verkligen inte gott om.
Bäst på tennis är skriven av Frida Ejderstedt som själv har spelat tennis på elitnivå och varit en del av det svenska juniorlandslaget. Detta är hennes debut och boken handlar om tvillingarna Linus och Lukas som älskar tennis. Tennisturneringen MasterSpelen närmar sig och mycket står på spel för tvillingarna. Vem ska vinna pokalen? Vem ska spela dubbel? Och kommer någon av dem att bli ihop med Sasha?
Lukas har blivit kompis med nyinflyttade Rasmus och vill inte längre vara med sin töntiga och duktiga tvillingbror. Men med Rasmus blir han någon annan. Någon han egentligen inte vill bli. Han tänker mycket på Sasha som han gärna vill bli ihop med. Men mest tänker han på tennis, för han brinner verkligen för att bli bäst på tennis.
Linus känner ofta att han står i skuggan av sin tvillingbror. Sedan Rasmus flyttade dit känner han också att något har ändrats mellan syskonen. Det Lukas inte vet är att även Linus tänker mycket på Sasha. Dessutom älskar även han tennis och han blir bättre och bättre på att spela.
När tennisklubben åker iväg för att spela MasterSpelen ställs tvillingarnas relation på prov och saker och ting ställs på sin spets.
Boken handlar om tennis, syskonskap, vänskap och den första förälskelsen. Den handlar en hel del om tennis, förstås, men lika mycket om livet utanför planen, så man kan absolut läsa den även om man inte alls är intresserad av tennis. Det finns många teman att relatera till för den som är i mellanstadieåldern, kring allt ifrån snatteri och grupptryck till ilska och pirrande kärlek. Och för den som älskar tennis finns det mycket att känna igen sig i.
Bokens svaga sida är att det finns så många teman att många av dem endast berörs på ytan. Det gör tyvärr att den stundtals inte känns så engagerande. Men i gengäld är den lättläst och har ändå ett driv som gör att det är svårt att lägga bort den. Tennis-temat känns nytt och spännande och även tvillingskapet är intressant, det får författaren gärna bygga vidare på i eventuella kommande böcker. Att försöka bli bäst i samma sport som sin tvilling måste vara en speciell utmaning. Det här är en mellanåldersbok som jag kommer garanterat kommer rekommendera till många barn.
I baksidestexten till Mitt liv som King står det såhär om boken:
Livet som mellanstadiekille är för det mesta ganska soft. Man åker snowboard med familjen, hjälper vänner i nöd och råkar hålla en hel presentation i skolan på engelska. Och när våren kommer blir man visst kär, för sånt händer mycket oftare på våren. Eller?
Det är en rätt bra sammanfattning av boken. Den handlar om en kille på mellanstadiet och varje kapitel handlar om en episod ur hans liv och vardag. Det är fristående kapitel, nästan som i en novellsamling, så även om det handlar om samma karaktärer behöver man inte komma ihåg vad som hände sist man läste, vilket gör att boken passar bra även för den som vill läsa ett kapitel då och då och inte vill ha en lång sammanhängande berättelse.
Den är rolig och fyndig, huvudpersonen är en kille man lätt tycker om, samtidigt som han också lätt hamnar i lite dråpliga situationer. Dock utan att det går överstyr. Den behandlar också mer allvarligare ämnen, som en död farfar, en bruten fot och en endast eventuellt besvarad kärlek. Kapitlen är korta och boken i sig är rätt tunn. Dessutom finns illustrationer i färg av Levente Peterffy mellan varje kapitel. Det är fartfyllt, rappt, lättsamt och roligt. Jag tror detta är en bok som skulle kunna tilltala väldigt många mellanstadieelever, killar framförallt, men inte bara. Mitt liv som King är skriven av Annelis Johansson som jobbar som skolbibliotekarie och har skrivit boken för de killar som driver runt på biblioteket och inte riktigt vet vad de vill läsa.
Ett citat ur boken, som också finns angivet på baksidan, utgör en bra beskrivning av såväl huvudpersonen som tonen i boken:
Jag böjde knäna. Gjorde mig mjuk. Drog upp benen, och … flög! Mitt hjärta bultade som att jag inte hade några andra kroppsdelar. Det här var det coolaste, coolaste jag varit med om i hela mitt liv! Jag flög! Jag var i luften och jag var KING!
Dogstars är en ny serie skriven av Mårten Sandén och med illustrationer av Lisa Medin. Hittills har det kommit ut två delar: Ett nytt hopp och Uppdrag i Gasklockorna. Del 3 kommer i september och den avslutande fjärde delen kommer i vår.
Böckerna handlar om Anna, en tjej som alltid haft svårt att passa in, men hon har aldrig kunnat ana exakt hur annorlunda hon är. Hon bor i ett familjehem och går i skolan där hon har en resursperson. Men plötsligt en dag upptäcker hon att hon kan flyga och efter det blir inget sig likt. Hon får reda på att hon är den fjärde medlemmen i Dogstars, ett hjältegäng utvalt av världens hundar. Hundarna ska försöka rädda jorden, men de behöver Dogstars hjälp. Endast de fyra vännerna med superkrafter kan sätta stopp för den läskiga Rimfrosts plan att värma upp hela planeten.
Det är högt tempo, det händer mycket och det är spännande mest hela tiden. Samtidigt tas flera intressanta ämnen upp, varav klimathotet förstås är ett av de viktigaste. Det handlar också om syskonskap och vänskap. Dessutom finns mycket humor i böckerna. Illustrationerna är skapade av illustratören och serietecknaren Lisa Medin, vars stil passar utmärkt ihop med den fantasifulla och actionfyllda texten. Böckerna vänder sig till barn i mellanstadieåldern och de passar lika bra som högläsningsböcker som att läsa själv.