Väktarinnan är den första delen i en blivande trilogi som heter Viskornas dal. Boken handlar om Iza som flyttar från Stockholm till Tornedalen tillsammans med sin mamma, pappa och tvillingbrorsan Enok. De ska bo i mormors gamla stuga i väntan på att bygga ett eget hus. Iza förväntar sig en tillvaro lika trist som mormors stuga. Men så träffar hon Virva som hon trodde var en låtsaskompis hon hade när hon var liten. Virva säger att hon är en viska. Och att familjen absolut inte får bygga sitt hus där de tänkt, för det är viskornas mark. Den enda som kan stoppa bygget är Iza. Men hur ska hon lyckas med det när ingen annan i familjen tror på att viskorna finns?

Jag sträckläste den här boken. Jag fastnade helt i den och kunde inte alls sluta läsa när jag väl börjat. Den var så himla bra. En perfekt blandning av vardag, skola, kompisar och tonårsliv och så fantasyinslagen med folktro, väsen och uråldrig magi i Tornedalens magnifika miljöer. Det är spännande hela tiden och samtidigt en hissnande läsupplevelse. Jag gillar verkligen bokens språk. Dels så är det välskrivet och dels så har författaren Åsa Rosén verkligen hittat rätt ton för mellanåldern med ett rappt språk kryddat med modeord, sarkasm och humor. Jag är säker på att det här kommer vara en bok som många i mellanstadiet kommer att tycka om. Eftersom det var en så väl avvägd blandning mellan fantasy och realism så tror jag att boken passar även för de som annars inte brukar läsa fantasyböcker. Boken funkar både att läsa själv och som högläsningsbok. Jag ser fram emot att få läsa de kommande två delarna, hoppas det inte dröjer alltför länge innan de kommer.

Väktarinnan är utgiven av Rabén & Sjögren.