Året är 1941 och andra världskriget rasar för fullt. Den tyska armén har omringat Leningrad, staden där tioåriga Vera bor med sin mamma, pappa och storasyster Nina. Och katten Binka. I vanliga fall skulle hon ha börjat klass 4 nu till hösten. Men nu är inget som vanligt. Pappa kallas in i kriget och storasyster Nina tvingas gräva skyttegravar. Vera är rädd. Rädd för tyskarna, för bomber och granater. Rädd när flyglarmet tjuter. Rädd när hon sitter i skyddsrummet. Rädd att pappa inte längre lever.

Men värst av allt är att maten i staden börjar ta slut. Hur länge kommer den räcka? Och vad ska de göra den dag det inte längre finns minsta brödbit kvar? Belägringen av Leningrad varade i 872 dagar, från 8 september 1941 till 27 januari 1944. Tyskarnas mål var att inta staden snabbt för att därefter jämna den med marken. Men anfallet gick inte som planerat och därför bestämde sig tyskarna för att omringa staden och låta dess invånare svälta ihjäl. Man tror att mellan 750 000 och 1 000 000 dig i den belägrade staden, närmare 40 procent av stadens befolkning. Några frös ihjäl, men de flesta dog av svält eller svältrelaterade sjukdomar.

Veras krig är en bra titel för denna bok handlar verkligen om hur barnen, i detta fall Vera, upplever ett krig. Vera fundera väldigt mycket på vad som händer, på orättvisa och rättvisa, på framtiden. Hon leker med sin bästa vän Katja, men deras vänskap kommer också att präglas av kriget. En dag försvinner familjens älskade katt Binta. Dagen efter serveras en god och mättande köttgryta… Krigets alla fruktansvärda fasor skildras detaljrikt och realistiskt ur Veras perspektiv. Det är en påhittad berättelse, men om en sann historia. En stark berättelse som kommit att bli ohyggligt aktuell under våren. En bok att läsa tillsammans som svar på barns frågor om krig och flykt.