Mizeria är en ungdomsbok som utspelar sig i förortsmiljö med tvillingarna Aicha och Ali som huvudpersoner. Trots att de är födda på samma dag, i samma familj, ser deras liv och förutsättningar vansinnigt olika ut. Bara för att Aicha är tjej och Ali kille. Aicha har precis blivit lämnad av den hon trodde var mannen hon skulle gifta sig med. Hon väntar på att få svar på ett graviditetstest. Hon hamnar i en djup depression. Ali kämpar för att prestera på topp med både sporten och betygen, men på senare tid har det blivit fler begravningar än studentmottagningar. Snart drabbar dödsskjutningarna honom på ett mycket nära håll. Boken skildrar två gymnasieungdomars liv i en miljonprogramsförort till Stockholm. Den är skriven av ståupp-komikern och förortskämpen Melody Farshin, vilket märks i det rappa språket, den träffsäkra dialogen, slangen och humorn. Men här finns också mycket svärta och allvar. Och jag tror boken ger stor igenkänning till de många ungdomar som växer upp med liknande förutsättningar som Ali och Aicha. Mizeria ger förorten ett ansikte och vi som bara läst om förorterna, dödsskjutningarna och miljonprogrammens höghusområden i tidningsrubrikerna får nu ett helt annat perspektiv som sällan annars skildras i ungdomsböcker. Dessutom är det inte bara tvillingarna Ali och Aischa som får komma till tals, utan också fler personer, som deras mamma och pappa, och flera av deras kompisar. På så sätt får jag som läsare ett brett och mångfacetterat perspektiv och jag tvingas under läsningens gång tänka till på att saker och ting inte alltid är som de vid en första anblick ser ut att vara. Boken är tunn, lättläst, har korta kapitel, mycket luft på sidorna och mycket dialog, vilket gör att även de som annars sällan läser böcker kan bli lockad att läsa. Jag tror också att den här boken skulle passa utmärkt att diskutera kring, varför inte som högläsnings- eller bokcirkelbok. Trots att den är tunn finns det väldigt många olika teman och trådar att prata om. Själv hade jag gärna diskuterat slutet till exempel. Det var oväntat abrupt. Kommer det en fortsättning på Mizeria tro? Jag hade gärna velat hänga mer med Aicha och Ali och fått läsa mer om vad som händer dem.
Mizeria är utgiven av Bonnier Carlsen och finns bland annat på Adlibris och på Bokus.
När man bor i Norrland är det inte helt ovanligt att man ser skogsmaskiner efter vägarna eller att barnen i skolan och förskolan har föräldrar som jobbar som maskinförare i skogen eller med att köra timmerbil. Detta skildras dock sällan i barnlitteraturen. Därför blev jag glad när jag såg att Visto förlag skulle ge ut en bilderbok med titeln Johan & Johanna & skogsmaskinerna. Författare och illustratör är Nina Egnor som under de senaste åtta åren jobbat just som maskinförare i skogen, vilket innebär att hon kan sin sak. Boken handlar om tvillingarna Johan och Johanna. De älskar att fantisera om hur det är att vara vuxen och ha ett riktigt jobb. Idag behöver de dock inte låtsas, för idag ska de få följa med sin moster Karin på hennes alldeles riktiga jobb i skogen och få se alla skogsmaskinerna. De får se skördaren som är maskinen som hugger ner träden, tar bort kvistarna och kapar upp det som är kvar till stockar. De får se skotaren som är maskinen som samlar ihop stockarna och kör ut dem till närmaste väg där man lägger upp stockarna i vältor. De får också se timmerbilen, som är den lastbil som kör virket till fabrikerna där stockarna görs om till brädor, papper och annat. Vi får också se hur man flyttar maskiner och vad en maskintrailer och en markberedare är. Dessutom berättas det om varför man egentligen hugger ner träden, vad som händer med dem efteråt och varför man planterar nya plantor efter att man huggit ner de gamla.
Vad får man om man blandar ett piggsvin med en kameleont? En piggeleont såklart! En apa med en myrslok då? En apslok såklart!
Ovanstående är baksidestexten till Gangsterälgarna. Det som är kul i den här boken är att Ibbe är en helt vanlig pojke, medan Gangsterälgarna faktiskt är älgar – fastän man förstås kan leva sig in i att det hade kunnat vara pojkar det med. Älgarna heter Jossan, Brorsan och Morsan, vilket för tankarna till Bockarna Bruse. Men de här älgarna är inga snälla små getter. Tvärtom. De är hårda, tuffa och kräver respekt. Ibbe har ett äpple i fickan, men älgarna kräver att få det. Sen vill de ha fler äpplen. Men de hotar Ibbe att han inte får berätta för någon. Skvallrar han blir det synd om honom. Och en golare har inga polare. Ibbe mår dåligt. Han kan inte sova och han hör inte vad fröken säger i skolan. Det enda han tänker på är hur han ska få tag i äpplen. Han löser det genom att palla äpplen i en tants trädgård. Men älgarna ger sig inte. Han måste ha lika många äpplen till nästa dag. Då snattar han äpplen i affären. Men det känns inte bra i magen. Och hur ska han kunna skaffa fler äpplen till ännu nästa dag? Och nästa dag igen? Så småningom får förstås Ibbes föräldrar veta vad som hänt och de kallar till möte i skogen med butikschefen, tanten med trädgården och en skogsvaktare. Tanten med trädgården och butikschefen lovar att lägga ut äpplen i skogen så älgarna slipper tigga äpplen av barn. Och skogsvaktaren hotar med att älgarna får flytta till djurparken om de inte är snälla. Allt slutar bra, älgarna ber skamset om ursäkt och Ibbe konstaterar att golare ändå är coolare.
I Jag och alla möter läsaren tio olika barn på tio olika platser. Ett barn susar fram längs motorvägen i sin pappas lastbil, ett annat har vuxit upp på en plats där det är krig och ett tredje är på utflykt i en skog. Hur skulle det kännas att vara någon annan? När boken inleds träffar vi Olivia. Hon sitter bakom sin mamma på en moped och de verkar vara på väg till förskolan. I handen håller hon en liten apa av plast som hon ska visa på samlingen när de kommer fram. När hon sitter där bakom mamma tänker hon. Hon tänker på någon som inte är Olivia, någon som sitter någon helt annanstans och tänker helt andra tankar. Kanske tankar Olivia aldrig har tänkt och aldrig kommer att tänka. Sedan presenteras ytterligare nio barn. Alla är sinsemellan olika, bor på olika platser, lever olika liv och har helt olika förutsättningar. Varje uppslag är fristående, men varje uppslag avslutas med en tanke som leder över till nästa sida och ett nytt barn, och det barnets funderingar. Det innebär också att alla barn hänger ihop i en slags kedja, precis som i Sanna Borells bilderbok 
Tina Frennstedt är en av Sveriges främsta kriminalreportrar med ett förflutet på flera av landets största tidningar och tv-produktioner. Hon har specialiserat sig på kalla fall. Tidigare har hon gett ut dokumentärromanen Diplomatdottern. Nu är hon också aktuell med första delen i en ny deckarserie som heter Cold Case. Första boken i serien heter Försvunnen. I skrivandet av denna bok har Tina Frennstedt inspirerats av ett verkligt försvinnande, nämligen Helena Anderssons försvinnande i Mariestad 1992.
Ninjanörden är den första boken i en ny serie av Anh Do som heter Ninja Kid. Boken handlar om Nelson. Han är så ocool som man bara kan bli. Men på sin tioårsdag upptäcker han att han en ninja! Och inte vilken ninja som helst heller, utan den sista ninjan på jorden! Men det är lite problematiskt att just han visar sig vara en ninja – hur ska han lyckas rädda mänskligheten från faror och otäckheter när han inte ens kan sätta på sig sina egna kalsonger rättvänt eller få skolans rikaste kille att sluta driva med honom? Så småningom får han veta att hans pappa, som Nelson aldrig träffat, minsann var världens bästa ninja. Inte blir det bättre av att han får värsta prestationsångesten när han får veta det. Men under en skolutflykt blir det ändå Nelson som måste rädda sin klass från en gigantisk muterad monsterspindel. Som tur är får han stor hjälp av sina sinnen som mystiskt nog blivit förstärkta till supersinnen just på tioårsdagen. Men trots att han lyckas förinta spindeln tar det inte slut där. Det visar sig nämligen att spindeln är utskickad av en väldigt farlig man som lever för att skapa muterade monster och leta efter en speciell lila sten. En sten som bara finns i staden där Nelson bor. En sten som är väldigt, väldigt kraftfull. Boken avslutas med en rejäl cliffhanger och troligen dyker det upp fler böcker i serien om inte alltför länge.
Stina Wirsén har skapat en serie som kallas för Bebisbrokiga. Tanken är nog att de allra yngsta i pekboksform ska få lära känna de karaktärer som senare återkommer i bilderböckerna om liten Skär och de brokiga som Stina och Carin Wirsén har skapat och som handlar om allt från siffror och bokstäver till ruskiga saker. Jag har tidigare skrivit om 
