Under mattan är Sara Lövestams bilderboksdebut. Dock är hon ju ingen nybörjare när det gäller att skriva eller som författare, hon har ju gett ut en rad vuxenböcker och även skrivit för mellanåldern. Därför hade jag höga förväntningar på hennes bilderboksdebut. Och det bästa av allt är att hon infriade dem. Under mattan är en rolig bilderbok med ett intressant tema som det skulle vara riktigt roligt att ha boksamtal kring.
Det började med ett ganska litet monster. En morgon satt det bara där på diskbänken när pappa skulle rosta bröd. Men pappa blev inte förvånad, han tog bara tag i monstret och gick ut i vardagsrummet där han slängde monstret under mattan. Efter det börjar allt möjligt skräp att samlas under mattan. Till slut är högen under mattan stinkande, morrande och stor som en flodhäst. De tvingas gå omvägar runt mattan. Men ändå låtsas mamma och pappa som ingenting. Vad skulle egentligen hända om någon lyfte på mattan?
Det går ganska snabbt upp för en under läsningen att monstret under mattan förstås handlar om helt andra saker. Sådant man inte talar om, som man stoppar undan, gömmer, skäms för och inte låtsas om. Exakt vad det handlar om är dock upp till läsaren. Man kan tolka in de flesta familjehemligheter i monstret under mattan. Jag tror säkert många barn känner igen sig och då kan boken vara en bra ingång för att börja prata om det. Jag skulle kunna tänka mig att boken fungerar lika bra på förskolan och lågstadiet som i socialtjänstens barngrupper för barn som har skilda föräldrar, eller föräldrar med missbruksproblem eller psykisk ohälsa. Men det bästa med boken är att den har olika lager. Om man inte alls har sådana problem hemma så behöver man inte tolka in någonting alls. Då fungerar det precis lika bra att läsa boken som en humoristisk bok om monster. Och det är ju just det som gör boken så bra, att det finns utrymme för flera olika tolkare och att varje läsare har chans till sin egen tolkning.
Under mattan är illustrerad av skickliga Per Gustavsson. Han jobbar mycket med perspektiven, vilket gör att huvudpersonens oro och vuxenvärldens förmåga att låtsas som ingenting verkligen skildras tydligt i bilderna. Sådana känslor kan vara svåra att skildra annars, men han gör det väldigt. I slutet av boken, när föräldrarna tagit itu med monstren/problemen och det inte längre finns någon stinkande hög under mattan så syns det också tydligt i bilderna som blir ljusare, lugnare och gladare. Ett plus också för att boken skildrar karaktärer ur ett icke-stereotypiskt sätt med avseende på exempelvis hudfärg och etnicitet, men utan att det problematiseras.
Så kul att två proffsiga personer valt att samarbeta kring det intressanta uttrycket ”sopa under mattan” och så kul att resultatet blev såhär bra. Jag hoppas vi får se mer av samarbetet mellan Sara Lövestam och Per Gustavsson. Under mattan är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.
Sedan jag lyssnat klart på Midnattsflickor har jag väntat och väntat tills Jonas Moström ska komma ut med en ny bok och nu har jag äntligen fått lyssna på den senaste i serien om psykiatrikern Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg. Boken heter Skuggorna ruva och det är juletider nu när profileringsgruppen får sitt nya fall. En flicka har försvunnit i Svartviken, ett litet, litet samhälle i Jämtland, alldeles intill den norska gränsen. Ebba, som är 16 år, har blivit vald till byns lucia, men hon dyker inte upp på sin egen kröning. Efter fem dagar lägger polisen i Östersund ner sökandet efter henne. Dagen därpå hittas hennes lärare brutalt knivhuggen till döds i sitt kök. Dagarna går, men den lokala polisen kommer inte vidare och därför kallas alltså Johan, Nathalie och de övriga i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp in. Tidpunkten var väldigt dålig vald för Johans skull, hans fru Carolina är gravid med andra barnet och deras lilla familj skulle fira sin första jul i sitt nya hus tillsammans med släkten när Johan tvingas avvika för fallet. För Nathalie som står inför en jul som frånskild utan att ha barnen hos sig var det lite enklare att lämna allt och bara åka. Men hon har desto mer tvivel sedan när hon är på plats och har Johan som sin närmaste kollega. De har haft en natt tillsammans tidigare och hon vill mer, men han är alldeles för sval mot henne tycker hon.
Det är inledningen till Mio min Mio som handlar om Bosse som bor med sina fosterföräldrar, tant Edla och farbror Sixten, som hämtade honom på ett barnhem då han bara var ett år gammal. Trots att de hämtat honom på barnhemmet verkar de inte så förtjusta över att ha honom som sitt barn och han tillbringar därför mycket tid hos sin bästa kompis Benka. Han drömmer om att ha en så snäll pappa som Benkas pappa, men han vet inte ens vem hans pappa är. Bosses mamma dog vid förlossningen och tant Edla tror att hans pappa var en slusk. Men Bosse visste att hans pappa inte var någon slusk och han grät ofta efter pappan.
Nu är det äntligen dags att få börja läsa julböcker. Det är inte många veckor kvar till jullovet nu och det är ett lov som jag alltid har förknippat med läsning. Sommarlov i all ära, men då vill man gärna vara ute och hitta på en massa saker. Jullov är så härliga när man kan krypa ihop under en filt och läsa, gärna till skenet av en sprakande brasa och så ska det förstås vara en massa snö utanför fönstret.
I år är det sjunde året som Rabén & Sjögren ger ut en adventsbok, alltså en bok med 24 kapitel lämplig som högläsning med ett kapitel om dagen under december månad fram till julafton. Årets bok är skriven av den populära författaren Ingelin Angerborn och illustrationerna är skapade av välkända Per Gustavsson. Med två så erkända barnboksskapare kan väl årets adventsbok inte bli något annat än en succé?
Anders Holmer låter oss följa med jorden runt i sin Augustprisnominerade bilderbok Regn. Det är en oerhört vacker bok, både till text och till bild. Texten är kortfattad – varje uppslag består av en eller ett par haikudikter. Textens form gör att det blir en speciell rytm i läsningen, men versmåttet bidrar också till den poetiska stämningen som genomsyrar boken. De naturinspirerade bilderna är också speciella. Man skulle kunna ta vilken bild som helst ur boken, rama in och hänga på väggen. Varje uppslag är som en tavla. Varje uppslag skildrar också sin värld, sin dimension, vilket gör att boken känns rik. Den öppnar för samtal, diskussioner, vidare tolkningar, funderingar, helt enkelt en berättelse som fortsätter bortom boksidorna. Det är en allåldersbok som kan tilltala allt från små barn till gamlingar, en typisk bok som överlåter till läsaren att göra tolkningarna, vilka de än må vara. Det här är en bilderbok som utmanar fantasin och som låter läsaren vara med och skapa sina egna historier. Kanske är det ingen typisk barnbok, men varför ska inte barn få möjlighet att möta olika sorters stilar, texter, illustrationer och världar? Dessutom är det en bok att samlas kring, oavsett ålder, och låta tolkningar och funderingar mötas.
Julias jul är en bilderbok, men också en så kallad julkalendersaga med 24 luckor. Den är tillverkad i hård kartong med rundade hörn, som pekböcker, fast den har ett större format, mer som ett bilderboksformat. Den har totalt sex uppslag. Illustrationerna breder ut sig över hela de båda sidorna och på varje uppslag finns också text på vers insprängd. Dessutom finns det fyra luckor per uppslag som man kan öppna likt en julkalender.
Fons är klarvaken. Han vill ut i natten och väcker sin pappa för att han ska följa med. ”Varför vill du ut i natten? På natten sover man”, säger pappan. Men han följer ändå med sin pojke och medan de går runt, runt i staden följer en lång monolog där pappan berättar att på natten sover alla och det är bara mörkt. Det händer absolut ingenting. Men det är just vad det gör. Medan pappan bara tittar rakt fram och inte ser någonting speciellt så upplever pojken ett riktigt äventyr.
Innan Ulf Stark avled förra året hann han slutföra manuset till Rymlingarna, men han hann tyvärr inte se det färdiga resultatet. Boken med dess illustrationer av Kitty Crowther utgavs postumt och nu såhär i efterhand känns det som ett väldigt värdigt avslut på hans långa barnbokskarriär.