En bästis, tack handlar om Luna. Hon ska precis fylla 12 år och det enda hon önskar sig i födelsedagspresent är en ny bästis. Hennes gamla bästis har flyttat och nu är hon ensam. Hon går sista terminen i femman och i klassen är det Cleo som bestämmer allt. Klassens drottning Cleo är den som bestämmer över vem som får vara med och vem som är cool. Det kan ändras snabbt. Cleo bestämmer över allt och alla. Eller, inte riktigt alla. Inte om den udda flickan i klassen, Zorona, som har två mammor och som inte har gått så länge i klassen. Dessutom ska det börja ytterligare en ny tjej i klassen, Bella. Kanske kan hon bli Lunas nya bästis?

Att läsa om Luna gör att man slungas tillbaka till mellanstadiet och återupplever mycket av de känslor man hade då. Det är inte lätt att vara 12 år idag och det var det inte heller på min tid. Relationer, skola, kompisar, syskon, föräldrar, att passa in, att bli kär… Allt finns med i boken och allt skildras så autentiskt att jag faktiskt är glad att jag numera är vuxen. Men det är ingen nattsvart skildring, tvärtom, det finns mycket hopp och glädje också i boken. Själva temat är att allt inte alltid är som det verkar och att man ibland behöver ge någon en chans för att den ska visa vem den egentligen är.

En bästis, tack är första delen i en ny serie och del två är också redan här. Den heter Kompisar online och handlar om samma klass, men här är det en pojke som är i huvudrollen, Melvin, han som Luna är kär i i den första boken. Melvin har det ganska trassligt. Hans pappa har precis lämnat familjen. Det har börjat strula i skolan. Han får allt svårare att tygla sina känslor. Och så var det ju det här med Cleo. Melvin är ihop med klassens drottning Cleo, men han har tröttnat. Men hur gör man egentligen slut? Att skriva det på snapchat är alltför fegt, men Melvin pallar inte heller att säga det rakt ut. Inte har han heller någon att prata med om alla sina problem. Då kan det vara lättare att skriva om dem. Till en kompis online…

Även denna andra bok är en härlig skildring av mellanstadietiden och jag tror att det är lätt för många att känna igen sig. Det är egentligen inga stora händelser som händer, utan det är vardagen och dess dilemman som är det centrala, precis som det är för de flesta barn. En fin samtidsskildring. Kul idé att följa olika barn i de olika böckerna, det ökar också möjligheten till identifikation för läsaren. Jag skulle vilja läsa en bok ur Cleos perspektiv och det är väl inte helt osannolikt att det kommer en sådan bok. Böckerna fungerar att läsa fristående och man måste inte nödvändigtvis läsa dem i ordning. De passar också som högläsningsböcker, så jag kommer definitivt att tipsa mellanstadielärarna om dessa böcker när de letar böcker för högläsning.

Jag har också blivit sugen på att läsa mer av Emma Askling, för hon har skrivit fler böcker tidigare och hon kom även ut med en bok för åldern 12-15 år nu i höst som jag ser fram emot att läsa. Jag gillar verkligen hennes språk och det sätt hon lyckas fånga mellanstadiebarnen i deras vardag och skildra dem som om de vore verkliga människor som lever här och nu.

Böckerna är utgivna av Ordalaget. En bästis tack finns att köpa på Adlibris och Bokus (här och här) och detsamma gör Kompisar online (här och här).

The White Fox har jag lånat in till mitt bibliotek några gånger när barnen vill ha lättläst skönlitteratur på engelska och den har varit populär. När jag såg att den skulle ges ut på svenska så köpte jag därför in den direkt.

Den vita räven handlar om Sol. Han känner sig väldigt ensam. Hans pappa jobbar alltid, hans mamma är död och hans mormor och morfar bor i Alaska. De kommer från Alaska och Sol längtar tillbaka dit. Men pappan vill inte gärna återvända eftersom minnena efter Sols mamma är som starkast där. Sol blir mobbad i skolan eftersom han ser annorlunda ut än de andra eleverna och han mår ganska dåligt. Så berättar hans pappa att det har kommit en vit fjällräv till hamnen där han jobbar. Den hör inte heller hemma där, den ska leva uppe i norr. Sol bestämmer sig för att leta rätt på räven och när han väl hittar den inser han att den också är ensam och vilsen. Den vill tillbaka till norr precis som Sol. Kanske kan de hjälpa varandra hem?

Det här är en lättläst bok från Nypon förlag. Den har 92 sidor, men i ett litet format med stor text och mycket luft på sidorna. Dessutom finns det mycket illustrationer i boken och de får ofta breda ut sig över ett helt uppslag. Trots det så rymmer de få textsidorna en alldeles otrolig berättelse som jag blev helt golvad av. Den lille pojken och hans sorg efter mamman. Mobbingen som sker i skolan. Pappan som sörjer sin fru så mycket, men som inte tillåter sig själv att hänge sig åt minnena. De kloka mor- och farföräldrarna. Den vita räven som är en bikaraktär, men som visar sig vara en nyckelkaraktär. Den karga miljön i Alaska. Jackie Morris skriver så berörande. Och illustrationerna är andlöst enastående. Den här boken kommer jag att bokprata mycket om. Hoppas att många, många, läser och blir lika berörd av den som jag. Den passar även som högläsningsbok och det finns arbetsmaterial på förlagets hemsida.

Den vita räven är skriven och illustrerad av Jackie Morris och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Iskalla skuggor – skräckhistorier för orädda är precis vad det låter som – en samling skräckberättelser. Totalt finns det elva stycken noveller i den här boken och de handlar om allt från clowner till barn med konstiga ögon. Gemensamt för alla noveller är att de utspelar sig i nutid och i miljöer som de flesta läsare kan känna igen sig i. De längre novellerna varvas med små korta skräckhistorier som bara är på några få rader, men som ofta har en läskig, oväntad knorr på slutet.

Boken är skriven av Åsa Anderberg Strollo och Andreas Palmaer. Den sistnämnda är välkänd författare av många andra samlingsböcker, till exempel Superkorta skräckisar för nybörjarläsarna.

Sådana här böcker tycker jag om, inte minst nu i halloweentider när det ofta efterfrågas från skolan att jag som bibliotekarie ska läsa skräckisar för barnen. Det är alltid kul att kunna läsa en ny skräckhistoria vid dessa tillfällen istället för de som redan funnits många år. Att berättelserna utspelar sig i nutid och realistiska miljöer bidrar till att det blir mer skrämmande. Mina favoriter är Spökrundan och Nedräkningen.

Men sådana här böcker är förstås också populära bland barnen i mellanåldern att läsa själva. Novellformatet är bra för de läsovana och ett läskigt tema lockar många läsare. Jag tror att det här är en bok som kommer att bli väldigt populär på skolbiblioteket. Ett plus för att omslaget också är väldigt lockande för målgruppen.

Iskalla skuggor – skräckhistorier för orädda är utgiven av Alfabeta bokförlag och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Det övergivna barnhemmet börjar med att Alvin, hans mamma, hans storasyster Alice och hans lillasyster Alva ska hyra ett gammalt barnhem som semesterboende i två veckor medan mamman och pappan har en paus på grund av något som hänt. Direkt de kommer fram till det övergivna barnhemmet tycker Alvin att det är något konstigt med huset. Det dröjer inte heller länge förrän lillasyster Alva berättar att hon lekt med en liten flicka trots att familjen är ensamma i huset. Dessutom går det rykten om att det spökar i det gamla barnhemmet och att det hänt mystiska saker där. Inte nog med det – polisen letar efter en patient som rymt från ett närbeläget mentalsjukhus och som man tror har kidnappat en liten femårig flicka. Kort sagt kan man säga att det blir en semester som familjen sent kommer att glömma och att ingenting är som man tror att det är…

Det övergivna barnhemmet är både en spännande och fartfylld bok, men också en mysrysare, en lite läskig berättelse om spöken och en gammal historia som än idag är fasansfullt aktuell. Händelserna sker i ett rasande tempo. Det är lite av en transportsträcka från början, men efter halva boken ungefär är det nästan omöjligt att lägga ifrån sig den. Alltid kul att läsa böcker där dåtid vävs ihop med nutid och ett gammalt, övergivet barnhem är ju precis rätt miljö för en bok med övernaturligt tema. Handlingen är kanske lite väl komplex för en del barn i målgruppen, medan andra säkert gillar blandningen av deckargåta och spökhistoria. Jag har svårt för språket eftersom berättarrösten och tempus ändras från kapitel till kapitel samt att ord många gånger skrivs såhär: i-n-t-e. Jag vet inte vad syftet är, om det är att göra berättelsen mer varierande, lättläst eller för att understryka vissa ord, men jag finner det irriterande. Dock tror jag målgruppen lättare bortser från sådana detaljer.

I Det sjunde rummet är Alvin och hans familj i Lysekil för att hälsa på sin mormor och morfar som bor i ett gammalt hus. Barnen upptäcker ett gammalt signalsystem som finns bakom en tavla i köket. Dit kan man ringa från alla rum i hela huset, alla de sex olika rummen. Men plötsligt ringer det från rum nummer sju… Dessutom visar det sig att både morfar och hunden Iggy blivit förgiftade. Allt verkar hänga ihop med en gammal släkthistoria som nu uppdagas.

Återigen en mysryslig bok fylld av oförklarliga händelser, mystiska detaljer och skrämmande, spännande saker som händer i ett snabbt tempo som gör boken till en sträckläsningsbok. Kvalitetsmässigt tycker jag att Det sjunde rummet känns bättre än sin föregångare. Det finns en hel del märkliga avstavningar och stavfel att irritera sig på, för att inte tala om några ordentliga korrfel, men kan man bortse från dem så är det en spännande bok. Historien är mer trovärdig och mindre komplex än i föregångaren och det finns många intressanta ingredienser som fördjupar berättelsen. Dessutom gillar jag verkligen karaktärerna och det fina sätt som syskonrelationen skildras på. Jag tror att barn i lässlukaråldern som gillar övernaturliga berättelser lätt kommer att tycka om båda dessa böcker.

Både Det övergivna barnhemmet och Det sjunde rummet är skrivna av Erika Svernström och utgivna av Idus förlag. De finns bland annat att köpa på Adlibris här och här och på Bokus här och här.