Johanna Nilsson är en av mina absoluta favortförfattare och jag har läst allt hon skrivit. För några veckor sedan hörde jag att hon hade skrivit en ny bok, men under pseudonym. Francys evangelium heter boken och den är skriven av Amanda Lind (Damm förlag). Boken är den första delen i en serie som heter Sthlms red och tanken är att det ska komma fler delar i serien så småningom.

Francy är något så ovanligt som hustru, småbarnsmamma och maffiaboss. Hon pendlar mellan att amma nyfödda dottern Belle och avrätta personer som har tabbat sig. Pappan var ledare för Firman och Francy uppfostrades från det hon var liten till att bli den som skulle ta över familjens brottsimperium. Boken utspelar sig i en genuin Stockholmsmiljö.

Anledningen till varför Johanna Lind valt att skriva bakom pseudonym är för att hon vill ta ett nytt steg i sitt författarskap. Den här boken är helt olik de andra i hennes författarskap och hon vill inte jämföra den här boken med tidigare böcker och hennes ”vanliga” sätt att skriva. En klok idé tycker jag.

Vad tycker jag om boken då? Ja, jag måste säga att jag hade höga förväntningar innan jag läste boken. Jag hade den på min vill-läsa-lista redan innan jag fick veta vem som låg bakom boken. När jag sedan fick veta att det var Johanna Nilsson kunde jag knappt vänta tills boken kom hem till mig. Den innebar ingen besvikelse, men den var inte heller riktigt så bra som jag hade trott. (Betänk då att jag hade VÄLDIGT höga förväntningar). Hon är ju suverän på att skriva och behärskar språket till fulländning och de delarna finns med i denna bok också. Sedan så är det en blandning mellan humor och rått våld. En ganska svår blandning, men Johanna lyckas. Persongalleriet är lite tunt, men ändå bra. Det är lite för lite action i boken. Med tanke på genren så borde det hända mer. Men jag gillar skarpt själva storyn, det är verkligen en unik idé.

Lilla hjärtat (Bra böcker) är skriven av Sophie Hannah. Det är en ganska läskig bok, även om det inte är någon deckare eller skräckroman egentligen. Det är en mer psykologisk thriller. Boken inleds med att Alice lämnar sin två veckor gamla dotter Florence hemma för att få en stunds välbehövlig avkoppling på spa. När hon kommer hem inser hon att det inte är Florence som ligger i sängen utan ett helt annat barn. Var är Florence? Problemet är att ingen tror henne, varken maken David eller polisen. Tiden rinner iväg och Alice blir mer och mer desperat. Men allt är inte som man kan tro…

Jag läste ut den här boken ganska snabbt. Det är ingen bok som stannar kvar eller gör mig berörd. Karaktärerna känns inte särskilt levande och jag är inte så imponerad av språket. Men själva storyn är väldigt bra och boken är väldigt underhållande och läsvärd ändå.

De senaste kvällarna har ägnats åt att sträckläsa Marie Jungstedts senaste deckare Den farliga leken. Det är bok nummer åtta i kriminalserien som utspelar sig på Gotland. Den här gången är det en modefotograf som hittas svårt misshandlad under en modefotografering på Gotland. Den som hittar honom är Jenny, en vanlig gotländsk tjej som har hittats av en modellagentur och hoppat av gymnasiet för att jobba som modell. I periferin finns också Agnes, en annan ung tjej som drömde om att vara modell, men som var för tjock. Hon bantade sig till anorexia. Jennys och Agnes liv sammanflätas på ett liv som de aldrig kunde tro. Precis som vanligt är det Anders Knutas och hans gäng som ska lösa fallet.

Jag har läst alla Marie Jungstedts böcker som utkommit hittills och tyckt om dem. Jag gillar att de utspelar sig på Gotland. Jag gillar också persongalleriet, framförallt har jag fattat tycke för Emma och Johan som tyvärr fick lite för lite utrymme i den här boken. Jag hade också önskat att få följa polisarbetet lite mer noggrannt och även polisernas privata relationer lite mer. Fokus i den här boken låg på modebranschen och framförallt Jenny och Agnes upplevelser. Slutet tycker jag var lite för hastigt – alla trådar knöts inte ihop. Annars så var det en spännande bok, ett annorlunda slut och på det stora hela en helt okej, underhållande deckare.

Nu har jag då läst den tredje delen av Viveca Stens serie av deckare som utspelar sig på Sandhamn. Boken heter I grunden utan skydd och utges av Forum. Precis som i de förra böckerna får vi möta kriminalinspektör Thomas Andreason och hans barndomskompis, juristen Nora. En sak som jag verkligen gillar med böckerna är att man får följa huvudpersonernas utveckling. De är också väldigt realistiskt skildrade. Det skulle kunna vara vilken person som helst som man möter på stan. Både Nora och Thomas har bra egenskaper och dåliga egenskaper, man beundrar dem ibland och irriterar sig på dem ibland. Precis som vilken person som helst som man umgås med. Som jag skrivit tidigare så är Viveca Sten också väldigt bra på att skildra miljöer och Sandhamn med sin skärgårdsmiljö är ju lite speciell och spännande att läsa om.

I den innersta kretsen är bok nummer två i deckarserien från Sandhamn, skriven av Viveca Sten. Jag tyckte inte att den var lika bra som den förra boken, men ändå en mycket bra deckare. I inledningen av boken får vi följa med under starten till Gotland runt, norra Europas största havskappsegling som startar utanför Sandhamn. En stor Swan-båt ligger längst fram när startskottet avfyras, men plötsligt blir skepparen på båten skjuten, mitt på öppet hav. Offret är Oscar Juliander, advokat, pappa och ordförande i Kungliga Svenska Segelsällskapet. Kriminalinspektör Thomas Andreason och hans kollegor får fullt upp med att försöka hitta mördaren, vilket inte är så lätt när det till synes helt saknas motiv. Det visar sig senare bli Nora som kommer med en avgörande ledtråd. Man får också följa Nora och Thomas i deras privatliv som är mer eller mindre stormigt.

Jag har precis börjat läsa Viveca Stens deckare från Sandhamn. Mycket bra och välskrivna böcker! Härliga miljöskildringar, bra persongalleri, mycket spänning och ett bra språk.

I de lugnaste vatten är den första boken i serien. Där introduceras huvudpersonerna, Thomas som jobbar som kriminalinspektör (frånskild, nyss förlorat en dotter) och Nora, jurist och barndomskompis med Thomas. En dag hittas en död manskropp inlindad i ett fiskenät. Man tror att det är en olycka, ända tills hans kusin hittas brutalt mördad inte långt därifrån. Dags att ta reda på vad de båda kusinerna har för anknytning till skärgårdsidyllen Sandhamn och varför en mördare plötsligt går lös. Boken är mycket bra och jag har inte den minsta aning om vem mördaren är förrän på de allra sista sidorna av boken. Spänningen byggs upp hela tiden och i slutet är tempot mycket högt. Det enda jag har att anmärka på är att slutet känns lite för avklippt och lämnar för många lösa trådar. Men å andra sidan är det ju en cliffhanger inför bok nummer två.

Thomas Bodström, jurist och före detta justitieminister, har skrivit ett par böcker som handlar om kriminalitet och juridik. Tanken är väl att de ska vara deckare eller någon slags spännings-thrillers.

Katerina Janouch är en välkänd författare här i Sverige. Hon har släppt böcker inom flera olika områden, men jag har faktiskt inte läst någon bok av henne tidigare. Nu har jag dock läst en bok av henne, Bedragen (Piratförlaget). Den handlar om barnmorskan Cecilia Lund, en fyrbarnsmamma som njuter av familjeliv och jobb. Hon lever med John, hennes make sedan 13 år tillbaka och deras fyra barn. Hon tror att hon lever i en familj med starka band och hon är lycklig i det liv hon lever. Men en kväll ringer det på dörren och utanför står en pojke, Simon, som hävdar att John är hans pappa. Simon ska vara frukten av en passionerad tonårsförälskelse. Det kunde inte ha kommit mer olägligt, John ska precis resa till USA på jobbresa. Hemma får Cecilia ta hand om hus, hem, barn och samtidigt konfronteras med den hemlighetsfulle Simon. Snart börjar hon också misstänka att John är otrogen mot henne….

Äntligen har tredje boken i Carin Gerhardsens Hammarbyserien kommit. Hon har tidigare skrivit Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn som jag har recenserat här. Den nyaste boken i serien heter Vyssan lull och är precis som de andra böckerna utgivna på Ordfront.