Ishavspirater

Ishavspirater har vi också, precis som Ordbrodösen, läst i Barnbokscirkeln på Facebook, men jag är lite sen med att skriva om den här på bloggen. Boken vänder sig till barn mellan 6-9 år och den har nominerats till Augustpriset 2015, vilket jag inte tycker är konstigt, för det är en läsvärd bok.

Ishavspirater handlar om Siri och hennes lillasyster Miki som blir tillfångatagen av den mytomspunna piraten Vithuvud. Siri bestämmer sig för att ta upp kampen mot honom och åka för att ta tillbaka sin lillasyster. Något som ingen vuxen någonsin har vågat sig på. Visserligen är Siri fruktansvärd rädd, men hon ger sig ändå iväg, för Mikis skull, för hur rädd ska inte hon vara ensam i piraternas våld! Siri beger sig ut på en farlig resa, en resa där hon närapå mister livet, men också vinner flera vänner och till slut lyckas hon också med sitt mål.

Den här boken har det mesta man kan önska sig av en bok för den här målgruppen. Ett svindlande äventyr, en modig tjej, pirater och vargar, spänning, känslor, humor och dramatiska miljöskildringar i en karg övärld. Författaren Frida Nilsson är makalös på att bygga upp en stämning som sedan håller i sig genom hela boken, vilket skapar en känsla av att vilja läsa mera och inte kunna slita sig om man inte får reda på vad som händer. Det här är en pärla att sjunka in i för sträckläsarna. Men också en magiskt bra högläsningsbok så fler får ta del av denna härliga äventyrssaga.

Ishavspirater är utgiven av Natur & Kultur och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

 

Ordbrodösen

Ordbrodösen var den bok som vi läste förra gången i Barnbokscirkeln på Facebook. Men jag har inte skrivit om den än. Det är ju en otroligt hypad bok som har skrivits om många gånger på massor av olika bloggar. Själv kan jag nog inte göra annat än att instämma med hyllningskören. Jag gillade verkligen boken. För er som mot förmodan inte har läst om Ordbrodösen kan jag börja med att nämna handlingen lite kortfattat.

Boken handlar om Alba som tillhör en säregen släkt i Värmland. Släkten har levt i den lilla bruksorten i urminnes tider och det som är så speciellt med släkten är att dess kvinnor är ordbrodöser. En ordbrodös kan styra andras tankar och handlingar med sina skrivna ord. Man får kraften den dagen man fyller 18 år vid en särskild ceremoni och nu är det Albas tur. Ingen ordbrodös har någonsin misslyckats med sitt inträdesprov och Alba har rätt så bra koll på hur hennes framtid kommer att se ut. Trodde hon ja…

Det är svårt att berätta så mycket mer om handlingen utan att avslöja vad som händer sedan, men boken tar i alla fall en lite oväntad vändning och blir till en berättelse som jag inte direkt förväntade mig. Nu menar jag inte att boken är dålig eller så, men jag trodde att det skulle vara en annan slags bok, att den skulle ha en annan slags handling.

Det är helt klart en läsvärd bok och inte minst så är det en otroligt häftig idé med ordbrodöserna. Själva titeln lockade också mig mycket, den låter mystisk och spännande utan att avslöja för mycket. Språket överhuvudtaget gillade jag jättemycket. Författaren är bra på att bygga stämningar. Karaktärerna är härliga, men jag hade nog önskat att komma dem ännu närmare. Jag hade också önskat sig att större delen av boken utspelade sig i Värmland, i bruksorten, för det verkar vara en spännande plats med många saker att bygga vidare på. Jag hade också gärna haft mer läsning om själva ordbrodöserna och vad de kan åstadkomma, och hur det är att vara ordbrodös. Utforska mer om det där nya som ju ordbrodöser är. Jag hoppas därför att det här var första boken i en kommande serie eller triologi, för jag vill läsa mer om ordbrodöserna och jag vill läsa mer av Anna Arvidsson.

Ordbrodösen är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Barnboksfemman – Vecka 17

Barnboksfemman fungerar så att jag varje vecka presenterar ett tema , t ex sorg eller kärlek, och sedan är tanken att du ska skriva om fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema. Skriv så lite eller mycket du vill om varje bok (men självklart är det alltid intressant att få läsa någon liten motivering till varför du valde just dessa titlar). Skulle du inte komma på precis fem titlar får du såklart skriva de du kommer på.

I denna barnboksfemma är temat syskon, så därför skulle jag vilja att ni tipsar om barn- eller ungdomsböcker som innehåller fina syskonskildringar. 

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 17

När man hittat en författare som man verkligen gillar och har läst alla dennes böcker så kan det lätt uppstå ett tomrum. Har man tur så lever författaren och fortsätter skriva böcker så man har något att se fram emot, men värre är det förstås om författaren är död och man vet att det aldrig mer kommer några böcker från denne. Det är temat för Veckans bokbloggsfråga.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Har du någon fråga du vill att jag ska ställa i Veckans bokbloggsfråga framöver får du gärna kommentera eller mejla mig på barnboksbloggen@hotmail.com.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga

Vilken ej längre levande författares författarskap saknar du allra mest? Skulle du vilja att någon fortsätter skriva böcker i dennes anda, så som sker med till exempel Gösta Knutsson (det ges ut nya bilderböcker om Pelle Svanslös lite nu och då) eller som i fallet med Stieg Larssons milleniumserie som ju David Lagercrantz skrev en fjärde del till?

Barnboksfemman – Vecka 16

Barnboksfemman fungerar så att jag varje vecka presenterar ett tema , t ex sorg eller kärlek, och sedan är tanken att du ska skriva om fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema. Skriv så lite eller mycket du vill om varje bok (men självklart är det alltid intressant att få läsa någon liten motivering till varför du valde just dessa titlar). Skulle du inte komma på precis fem titlar får du såklart skriva de du kommer på.

I denna barnboksfemma är temat nostalgi, så därför skulle jag vilja att ni tipsar om barn- eller ungdomsböcker som du minns från din egen barndom och som du önskar att en ny generation barn skulle få läsa och uppleva. 

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 16

I denna Veckas bokbloggsfråga bygger jag vidare på temat från förra veckan angående avslutade författarskap. För något år sedan kom Johanna Nilsson ut på en bok som bygger på Karin Boyes Kallocain, fast i Johannas bok är det Leos fru Linda som är berättaren.

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Har du någon fråga du vill att jag ska ställa i Veckans bokbloggsfråga framöver får du gärna kommentera eller mejla mig på barnboksbloggen@hotmail.com.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga

Vilken bok eller vilka böcker skulle du vilja läsa en fortsättning på skriven av en annan författare? Vilken författare tycker du i så fall skulle få äran att skriva denna fortsättning? Skulle du då vilja att boken skrevs som en uppföljare för att få veta vad som hände sedan, eller skulle du hellre vilja läsa samma historia fast ur någon av de andra karaktärernas perspektiv? 

Barnboksfemman – Vecka 15

Barnboksfemman fungerar så att jag varje vecka presenterar ett tema , t ex sorg eller kärlek, och sedan är tanken att du ska skriva om fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema. Skriv så lite eller mycket du vill om varje bok (men självklart är det alltid intressant att få läsa någon liten motivering till varför du valde just dessa titlar). Skulle du inte komma på precis fem titlar får du såklart skriva de du kommer på.

I denna barnboksfemma är temat påskekrim, så därför skulle jag vilja att ni tipsar om deckare för barn eller ungdomar.  

Kanel och Kanin och alla känslorna

Igår kväll läste jag Kanel och Kanin och alla känslorna för barnen. Det är en bilderbok som handlar om kompisarna Kanel och Kanin som är ganska olika, men ändå väldigt bra vänner. Det finns flera böcker om dem. I just den här boken utforskar de världen tillsammans och utgår från de många olika känslor man kan uppleva, som ilska, ånger, avundsjuka, sorg, glädje, ensamhet och oro. Boken fungerar bra som en ingång för den som vill prata om känslor tillsammans med barn. Men den fungerar också att läsa som en helt vanlig bilderbok. Texten är skriven på rim och bilderna är väldigt uttrycksfulla och samspelar bra med texten.

Jag frågade barnen efteråt vad de tyckte om boken och jag fick blandade reaktioner. Nioåringen gillade den inte alls. Femåringen tyckte om den och fyraåringen visste inte riktigt vad hon skulle tycka, ”den var både bra och dålig” sa hon. Det tycker jag också sammanfattar rätt bra vad jag själv tyckte om boken. Den var bra, men ändå fanns det något där, något jag inte riktigt kan sätta fingret på, som gör att den inte tilltalade mig. Rimmen hade jag svårt för, jag har inte detaljstuderat dem för att se om de var inkonsekventa, men det kändes så under läsningen, jag fick inte till någon riktig rytm och det kändes hackigt att läsa. Boken är inte heller riktigt upplagd som en vanlig bilderbok med en historia som har en början och ett slut, utan här finns det istället ett antal mindre kapitel där olika känslor är i fokus i de olika avsnitten och det tycker jag också gjorde boken svårläst. Tanken är att även om de olika avsnitten är fristående så bildar de tillsammans en helhet och det gör de ju, i teorin, men det blir svårläst i praktiken. Åtminstone om man utgår från att man vill ha en bok att sträckläsa. Berättarperspektivet växlar också mellan huvudpersonerna och det kan också göra det hela lite förvirrande, samtidigt som det ju är bra ur en pedagogisk synpunkt att få ta del av båda personernas upplevelser av känslorna.

Jag har sett att den Kanel och Kanin och alla känslorna har dramatiserats flertalet gånger och det tror jag att texten passar ypperligt till. Men också att läsa om och om igen och diskutera innehållet, för med diskussion kommer man långt och känslor är ju ett tema som är ständigt aktuellt och ständigt lika viktigt.

Kanel och Kanin och alla känslorna är skriven av Ulf Stark, illustrerad av Charlotte Ramel och utgiven av En bok för alla. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Veckans bokbloggsfråga – Vecka 15

Påsk är det ju denna vecka och såklart inspireras jag då av vårt grannland Norge med sin tradition påskekrim!

Såhär fungerar det:

  1. Jag lägger ut en ny fråga varje vecka (företrädesvis på måndagar).
  2. Du svarar på frågan i din egen blogg.
  3. Du länkar till ditt svar i kommentarerna till mitt frågeinlägg.

Har du någon fråga du vill att jag ska ställa i Veckans bokbloggsfråga framöver får du gärna kommentera eller mejla mig på barnboksbloggen@hotmail.com.

Här kommer Veckans bokbloggsfråga

Har du läst några läsvärda deckare den senaste tiden? Eller finns det några deckare som du ser fram emot att läsa, kanske redan nu i påsk? Vad är det förresten som utmärker en bra deckare, enligt dig? 

Barnboksfemman – Vecka 14

Barnboksfemman fungerar så att jag varje vecka presenterar ett tema , t ex sorg eller kärlek, och sedan är tanken att du ska skriva om fem barn- eller ungdomsböcker som du förknippar med detta tema. Skriv så lite eller mycket du vill om varje bok (men självklart är det alltid intressant att få läsa någon liten motivering till varför du valde just dessa titlar). Skulle du inte komma på precis fem titlar får du såklart skriva de du kommer på.

I denna barnboksfemma är temat miljö, så därför skulle jag vilja att ni tipsar om barn- eller ungdomsböcker som utspelar sig i en miljö som du tycker om.