Sagan

SaganSanna Borell har tidigare bland annat gett ut bilderböckerna En sån dag, Kedjan, Jakten och Klappa snällt. Nu är hon här med en ny bilderbok som kort och gott heter Sagan. Det är en berättelse i annorlunda tappning av den traditionella sagan. Här finns flera igenkännande referenser till sagor så som Alice i underlandet och Rödluvan och vargen. Det börjar med att vi möter en flicka som i sin röda klänning och korg i handen går ut i skogen. När hon kommit en bit stöter hon på ett problem, en varg, och när hon äntligen verkar ha lyckats ta sig ur knipan hopar sig problemen istället. Till slut kommer en oväntad hjälte in i bilden och allt löser sig. Eller?

Det är en annorlunda och intressant bok utifrån dess uppbyggnad. Det är en slags metaberättelse som driver med hur berättelser är skrivna och uppbyggda. Boken inleds med:

Här börjar sagan. Det där är flickan.

Hon är huvudperson. Nu går hon ut i skogen.

Sedan fortsätter berättelsen med humor, självironi, självdistans, dramatik, spänning och en hel del läskiga inslag. Lite längre fram i berättelsen kommer detta uppslag:

Här når sagan en vändpunkt.

Hjälten kommer in! Det var på tiden.

Va? Är det där hjälten?

Och ska den bara stå där?

Som ni ser vänder sig nog den här bilderboken till lite äldre barn än förskolebarn. Jag tänker lågstadienivå. Gärna efter att man pratat om berättelsers uppbyggnad och i samband med att barnen lär sig skriva egna berättelser. Jag gillar referenserna till de klassiska sagorna och att de är moderniserade. Dessutom med ett oväntat slut. Illustrationerna är också häftiga – enkla, stiliserade men samtidigt med intressanta detaljer och känslouttryck.

Sagan är helt enkelt en läsvärd bilderbok, men inte för de allra yngsta som kan bli skrämda av de lite råa bilderna. Jag skulle säga från 5 år och uppåt.

Boken är skriven och illustrerad av Sanna Borell. Den är utgiven av förlaget Opal. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.

 

Jordens största kalashatare

Det finns barn som har jättemånga kompisar.

En del vill aldrig vara ensamma. När de är ensamma så gråter de, eller har supertråkigt.

Andra har inga kompisar alls.

Och så finns jag.

Jordens största kalashatare handlar om Freja som tycker om att vara ensam. Hon undrar varför man alltid måste jobba två och två på lektionerna och vara med på alla samlingar på fritids. Freja har kompisar. Flera stycken. Som Elsa som bor granne med Freja och Anton på fritids. Det är inte så att hon inte får vara med. Tvärtom, hon blir ofta inkluderad, men hon väljer att vara för sig själv ibland.

Med kompisar kan man göra en massa saker. Man kan leka och prata och skämta med varandra. Det tycker jag om.

Men ibland vill jag bara vara ensam. Vissa saker kan man faktiskt bara göra för sig själv. Ibland finns det sånt jag bara MÅSTE sitta och tänka på en stund. Jag har kommit på kättemånga bra tankar.

Om någon kommer och stör, tappar jag liksom bort mig och måste börja om igen. Det kan vara irriterande faktiskt.

Freja berättar i jag-form om sitt liv och hur hon ser på det där med vänskap. Hon tycker om lugn och ro, precis som sin pappa. Faktum är att pappa är den enda som riktigt förstår Freja. Så en dag börjar Lomi i klassen. Freja tycker ganska bra om honom. Tills den dag han bestämmer sig för att ha kalas. När alla i klassen ska gå på Lomis kalas känner sig Freja också tvungen att gå. Trots att hon egentligen hatar skräniga kalas med massor av barn. Jordens största kalashatare, det är Freja det. Men kalaset blir inte alls som Freja har tänkt sig. Inte alls. Det visar sig att Lomi och Freja är ganska lika varandra. De blir kompisar. Det som är så bra med Lomi är att han inte tycker att det är konstigt att Freja ibland vill vara för sig själv. Det vill han också. Han blir inte heller ledsen när Freja inte känner för att leka. Och hon blir inte ledsen när han inte vill. De är vänner ändå. Och till sist konstaterar Freja:

Vissa lekar kan man bara leka själv. Men det känns bra att inte alltid vara ensam.

Ibland kan man vara för sig själv, fast tillsammans.

Jordens största kalashatare

Jordens största kalashatare är en bok som belyser vänskap på ett annorlunda sätt. Istället för att fokusera på barn som inte får vara med fokuserar Ellen Greider i sin berättelse på ett barn som får vara med, men själv väljer att vara för sig själv. Boken visar att vänskap och lek kan se ut på olika sätt och att alla sätt bör vara lika accepterade. Jag tror det är många barn som faktiskt kan känna igen sig i Frejas självvalda ensamhet. Dessutom kan läsare få ökad förståelse för att man kan se olika på vänskap och att vänskap kan se olika ut. Vi vuxna får också en tankeställare. Det är så lätt att som vuxen vilja inkludera alla barn, att ingen ska behöva känna sig utanför och att alla ska vara med i leken, framförallt inom skolvärlden. I sin iver kan man då lätt glömma att det ju faktiskt också finns de barn som inte alltid vill vara med andra, barn som kan vilja vara med ibland, men som också gärna vill dra sig undan och vara själva andra stunder. Och det måste få vara okej.

Boken är lättläst, det är inte mycket text på varje sida och dessutom är den rikt illustrerad. En bok för lågstadieläsarna att läsa själv eller en högstadiebok för lågstadiebarn och äldre förskolebarn. Jordens största kalashatare är skriven och illustrerad av Ellen Greider, som är serietecknare och illustratör, utbildad vid serieskolan i Malmö. Hennes första bok, den hyllade serieromanen Lunchbox, kom ut 2018. Jordens största kalashatare är utgiven av Alfabeta förlag. Den finns att låna på biblioteket och att köpa på Adlibris och på Bokus.

Allt om familjer och Allt om känslor

Allt om familjer     Allt om känslor

Allt om familjer och Allt om känslor är två relativt nyutkomna bilderböcker som också angränsar mot faktaböcker. Det finns en innehållsförteckning och ett register, och dessutom är böckerna indelade i kapitel. I Allt om familjer är till exempel några av kapitlen Vad är en familj, Olika sorters familjer, Att prata om familjer, Var bor familjer, Familjers språk, Familjers mat, Fira med familjen, Familjer och känslor samt Vad gör familjer. Boken förmedlar framförallt att det finns massor av olika slags familjer och att familjer kan se ut på helt olika sätt, men ändå vara familjer. Boken innehåller massor med intressant läsning om familjer och familjebegreppet. Familjer är minst sagt mångskiftande. En jättebra bok för att börja fundera på sin egen familj eller inleda diskussioner i förskola eller skola om familjer. Uppföljaren Allt om känslor är upplagd på samma sätt med kapitel som Hur mår du, Varför känns det såhär, Känslor ändrar sig, Att prata om känslor, Hjälpa vänner och familj samt Ett virrvarr av känslor. Denna bok fokuserar alltså på känslor och man får läsa att alla har känslor även om sättet vi visar känslorna på ändras i takt med att vi blir äldre. Kroppen kan också visa känslor och känslorna kan vara ledtrådar eller meddelanden som kan berätta för en när ens kropp vill eller behöver något. Återigen en jättebra bok att inleda samtal eller arbete om känslor. Här finns massor av intressant läsning om känslor. Böckerna har massor av fina, färgglada illustrationer som förmedlar mångfald och normkreativitet.

Allt om familjer och Allt om känslor är skrivna av Felicity Brooks och Frankie Allen, illustrerade av Mar Ferrero och utgivna av Lind & co. De finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris (här och här) alternativt på Bokus (här och här).

 

Alla tre får plåster

Alla tre får plåsterAlla tre får plåster är den senaste boken i den långa raden av böcker om barnen på förskolan Ärtan. Valle har ett stort och fint plåster på ena benet, vilket Ester och Idde tycker är väldigt orättvist. Jätteorättvist till och med. Som tur är så vet Ester vart plåsterlådan finns och därmed kan barnen lösa situationen på sitt eget sätt. Ester tar det finaste i pannan och så några på armen. Idde vill också pröva. Och vips, så är plåstren slut. Böckerna om Alla tre har alltid fint barnperspektiv och skapar mysig igenkänning hos barnen. Jag har själv en treåring hemma som älskar plåster, så hon kommer garanterat att älska den här boken. Och jag vet ju att plåster är något som alltid har fascinerat barn, så jag tror den här boken verkligen kommer att gå hem. Precis som de andra böckerna är ju även denna bok så fint tecknad och språket är enkelt för att passa de allra yngsta barnen.

Alla tre får plåster är skriven och illustrerad av Maria Nilsson Thore och utgiven av Bonnier Carlsen. Boken finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Alla tre julbakar

Alla tre julbakarÄven om det känns långt bort idag då jag skriver detta så är det idag luciadagen på förskolan Ärtan. Kompisarna Ester, Idde och Valle ska baka pepparkakor. Fröken kavlar ut deg till dem och pepparkaksmåtten ligger framme att välja bland. Det finns hjärtan, grisar, gubbar, tanter och hästar. Valle väljer hästen, för den ser nästan ut som hans enhörning. Idde väljer grisen, för den ser ut som hans gosedjursgris. Men Ester vet inte vad hon ska välja. Hon vill ha en pepparkaksform som ser ut som en mus, men någon sådan finns inte. Fast sedan får hon en idé… Boken slutar med att alla tre lussar för föräldrarna och sjunger det finaste de kan.

I Alla tre julbakar introduceras vi till traditionerna med pepparkaksbak och luciafirande, vilket i sig kan vara en hel del att prata kring, inte minst för de barn som inte har med sig de traditionerna hemifrån. Dessutom finns ett annat tema, nämligen när man ser fram emot att göra något och det inte blir som man tänkt sig. Hur kan man göra då?

Detta är den elfte fristående bilderboken om barnen på förskolan Ärtan. Alla tre julbakar är fylld av julstämning och boken vänder sig precis som de andra böckerna i serien till de allra yngsta. Den har ett fint barnperspektiv och är mysig att läsa tillsammans. Extra kul är det att se att Valle älskar enhörningar och att luciatåget inte följer normen – Ester är både tärna och lucia samtidigt, Idde är tomte och lucia samtidigt och även Valle är lucia. Detta kommenteras dock inte, utan det ses som självklart att alla får vara det som man vill. Enda som är tråkigt med dessa böcker är att det gärna skulle ha varit större representation när det gäller hudfärger. Nu har alla karaktärer, även pedagogen, vit hudfärg, det hade man ju lätt kunnat ändra på så fler kan känna sig representerade och böckerna kunde spegla samhället bättre. Men det kanske kommer i kommande böcker om Alla tre.

Boken är skriven och illustrerad av Maria Nilsson Thore. Den är utgiven av Bonnier Carlsen och finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris och på Bokus.

Prinsessan och den fasansfulla Björnen

Bildresultat för prinsessan och den fasansfullaNär Prinsessan och den fasansfulla Björnen utkom 2015 hade bilderböckerna om Prinsessan sålt i 150 000 exemplar. Idén till denna bok fick Per Gustavsson efter att några barn på en förskola med barn nästan uteslutande från Somalia hade skrivit till honom om vad de tyckte nästa prinsessbok borde handla om. Bland annat skrev de att Prinsessan borde åka till Somalia och trolla bort kriget.

Boken börjar med att Prinsessan vaknar en morgon och det är alldeles tyst. Inga fåglar som kvittrar, inget knak och brak från bullriga älgar. Alla skogens djur gömmer sig i Prinsessans slott. Älgarna står i garderoben. Det är nämligen en hemsk björn som bråkar och förstör i skogen så inga andra djur vågar vara där längre. Prinsessan rycker ut för att lösa problemet, men det visar sig att inte ens hon rår på björnen själv. Här krävs nämligen samarbete!

Prinsessan och den fasansfulla Björnen är en bok som handlar om så tunga ämnen som krig, flykt, makt och främlingsfientlighet. I alla fall om man som vuxen läser boken. Allt är nämligen skrivet på ett barns nivå, så det blir långtifrån så tungt som man kan tro. Tvärtom förmedlar boken fina värderingar, som att det är viktigt att våga be om hjälp och att man tillsammans får kapacitet att förändra saker som man kanske inte själv kan fixa. Dessutom förmedlar bilderboken vikten av att ta hand om naturen och miljön. Som vanligt så finns det alltså massor av saker att prata om tillsammans ifall man vill. Trots de tunga teman boken tar upp så finns det även i denna prinsessbok massor av humor och värme. Ta bara detta uppslag:

-Släpp mig! vrålar Björnen. Jag ska äta upp er allihop!

Prinsessan och djuren drar och släpar flotten ner till havet.

-Strömmen tar dig bort till ensliga ön. Där kan du sitta och fundera!

I skogen måste alla få plats.

-Era pruttiga pälsdjur! Era fisiga fasaner!

Ni förstår hur roligt det blir att läsa det uppslaget högt!

Boken är skriven och illustrerad av Per Gustavsson och utgiven av Natur & Kultur.

När prinsessor går på zoo

Bildresultat för när prinsessor går på zooI När prinsessor går på zoo ska Prinsessan inviga stadens zoo. Eftersom det dessutom är den stora maskeraddagen gäller det att piffa till sig lite extra. Men något går snett – alla djuren har släppts ut ur sina burar! Nu måste Prinsessan använda allt sitt mod och all sin list för att försöka fånga in dem igen. Men det visar sig snart att ingenting, absolut ingenting, är vad det verkar…

Detta är den sjunde bilderboken om Prinsessan. När den kom ut 2013 var det tio år sedan den första boken om Prinsessan kom ut. Trots det är hon fortfarande lika populär. Det som gör henne så populär tror jag är att hon är helt och hållet sin egen. Hon har rosa kläder och prinsesskrona samtidigt som hon är modig, stark och går sin egen väg. I denna bok får Prinsessan hjälp av en pojke när hon ska fånga in djuren och då bevisas det att tillsammans är man starkare än när man är ensam. Även i denna bok blir det en rolig twist på slutet. Här finns mycket att prata om och diskutera.

När prinsessor går på zoo är skriven och illustrerad av Per Gustavsson och utgiven av Natur & Kultur.

När prinsessor går på äventyr

När prinsessor går på äventyr

Ni som har barn eller jobbar på förskola har knappast undgått att stifta bekantskap med Per Gustavssons serie med normbrytande prinsessböcker. Med titlar som Så gör prinsessor, När prinsessor fyller år, När prinsessor har kalas, När prinsar blir förtrollade och När prinsar stannar hemma utmanade han läsarnas föreställningar om vad en prinsessa är och hur en prinsessa ska vara. Det har ju visat sig att prinsessor kan göra precis som man vill, oavsett om det handlar om att äta tårta eller besegra troll.

När prinsessor går på äventyr är den senaste boken i serien. I den boken har prinsessor från hela världen samlats för att gå på äventyr. Tillsammans bestämmer de sig för att att bege sig till drakens håla och för att komma dit måste de gå genom den mörka, mörka skogen där trollen bor och det stora, stora havet där det är enorma vågor. Hur ska detta farliga äventyr sluta?

Prinsessböckerna är roliga eftersom de skildrar en modern prinsessa som ofta agerar totalt tvärtemot vad vi kanske förväntar oss utifrån normer och konventioner. De har ett otroligt samspel mellan text och bild, där vi ofta får till oss många detaljer till berättelsen även utifrån illustrationerna. Berättelsernas slut har ofta ytterligare en knorr som ofta skruvar till berättelsen och gör att vi får tänka till lite extra. Texten är inte så lång, men det händer mycket i bilderna, vilket gör att man kan titta, läsa och samtala länge tillsammans. Här och var ställs också frågor till läsaren, vilket också öppnar för ett samtal. Till skillnad från traditionella prinsessböcker tilltalar dessa också killar minst lika mycket som tjejer, vilket också är kul.

När prinsessor går på äventyr finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris samt på Bokus, men det finns som sagt massor av böcker om Prinsen och Prinsessan, så botanisera gärna bland dem allihopa, de kommer garanterat att bli storfavoriter hos barnen.

Det röda äpplet

Det röda äppletDet röda äpplet handlar om en hungrig kanin som mest av allt vill ha ett stort, rött äpple som han sett hänga i ett träd. Men han lyckas inte nå det på egen hand. Kanske kan näbbmusen, den rundmagade räven eller den stora björnen hjälpa till?

Detta är en vacker, stämningsfull bilderbok med otroligt fina vinterbilder. Kaninen är ensam från början, men får snart fyra hjälpsamma vänner och tillsammans löser de problemet. En enkel, men fin berättelse för de yngsta barnen där temat är att tillsammans är man allra starkast. En bra bok att samtala kring.

Det röda äpplet är en bilderbok översatt från turkiskan. Den är skriven av Feridun Oral som är en turkisk konstnär och illustratör som skapat många barnböcker och deltagit i en lång rad nationella och internationella utställningar samt erhållit flertalet utmärkelser för sina verk.

Boken är utgiven av förlaget Storge. Den finns att låna på biblioteket eller köpa på Adlibris och på Bokus.

Olivia

OliviaLilla grisen Olivia är det många som tagit till sina hjärtan. Det finns flera böcker om Olivia. Den första heter kort och gott Olivia. Den är återutgiven på nytt nu för några år sedan av Modernista. Några av de andra böckerna i serien är Cirkus Olivia och Olivia stökar till julen. Bilderböckerna är både skrivna och illustrerade av Ian Falconer.

Vad som än händer oavsett om det är hemma, på stranden eller läggdags kan du vara säker på en sak: Olivia är en gris som är överfull av energi! Men det gör inget: Olivia är en underbar gris, som älskar att klä upp sig, sjunga, skrämma sin lillebror, dansa och (åtminstone ibland) sova. Efter dagar fyllda av upptåg är Olivia helt slut. Och vad passar då bättre än att få somna, omsluten av kärlek medan hennes mamma läser en saga (eller tre).

Jag tror det är många som känner igen sig i Olivia, till exempel när hon måste prova alla kläder innan hon kan bestämma vad hon ska ha på sig på morgonen eller när hon inte är det minsta trött när det är dags för att sova middag. Olivia är ju egentligen ett förmänskligat djur. Ett barn i kulting-form. Det är lätt att tycka om Olivia, men också känna med henne, till exempel när omgivningen blir trött på hennes ständigt höga energi, hennes högljudda sång och när hon målar på väggen hemma. Det är roligt att se hur hon, som är en flick-karaktär, tar för sig av livet och vågar ta plats så självklart. Jag gillar också verkligen illustrationerna. De är enkla och går endast i färgerna vitt, svart, grått och rött. Ofta tar illustrationerna bara upp en del av uppslaget, vilket gör att den vita bakgrunden bildar en kuliss där de effektfyllda illustrationerna framträder. Det är mycket rörelse i illustrationerna liksom mycket känsla.

Olivia är en lättläst och lättillgänglig bilderbok som passar förskolebarn från cirka två år. Den finns att låna på biblioteket eller att köpa på Adlibris eller på Bokus.