En läskig resa från A till Ö

En läskig resa från A till Ö är en minst agt annorlunda ABC-bok. Det vittnar redan baksidestexten om:

A som i andar,

B som i blod.

För att läsa den här boken

krävs en del mod.

en-laskig-resa-fran-a-till-oEn läskig resa från A till Ö är skriven av Anna Hansson och Jennie Elverstig och den innehåller bilder av Jonas Olsson. Varje uppslag i den här ABC-boken behandlar en bokstav. På vänstra sidan finns en vers och på högra sidan en bild. På B hittar vi till exempel B som i blod. Versen lyder:

Daggmask, spindelben och blod, då blir häxans soppa god

Och intill versen finns en bild på en häxa som har kokat en god, grön soppa i sin häxkittel. Hela alfabetet presenteras på samma sätt, till exempel H som i huggtänder, J som i jätte, M som i mumie och T som i troll. Vissa bokstäver var förstås extra svåra att hitta på läskiga saker till, som Q och X, men författarna har då istället lyckats hitta på rätt så fyndiga ord till de bokstäverna, men utan att för den sakens skull tappa bokens tema.

Jag tycker nog att bokens största behållning är att den är så mångsidig. Visst är det en ABC-bok, men det är också en rolig bok bara att läsa rakt upp och ner. Boken vänder sig till barn mellan 3-6 år, men jag skulle rekommendera den även till 6-9 år. Det läskiga temat och de roliga rimmen och illustrationerna fungerar i alla åldrar. Boken har dessutom stor text och mycket luft, så den fungerar både som högläsningsbok och att läsa själv. Rekommenderas varmt för alla som tycker om spöken, häxor, troll, vampyrer och andra läskiga saker och som vill läsa på vers och kanske lära sig alfabetet samtidigt.

En läskig resa från A till Ö är utgiven av Idus förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Liten

litenLiten är en liten, sorglig men hoppfull berättelse om att vara just Liten. Tanken är att barn och vuxna ska läsa den tillsammans. För en del av de små kan boken bli en aha-upplevelse och igenkänning, och för de vuxna kan den vara en tankeställare. Boken handlar nämligen om Liten. Liten tycker om när alla är glada, dagar utan bråk. Men det är tyvärr ofta bråk hemma hos Liten. Bråken blir så stora, alldeles för stora. Då blir Liten rädd. Det är skönt att förskolan och Fröken finns.

När det är de ledsna dagarna hemma hos Liten så klagar Andra på Liten och säger att hen gör fel. Sedan går Ena. Bort från sin Liten, igen. Och Liten blir ensam kvar med Andra. Andra är ledsen, men Liten får inte trösta Andra. Andra föser bara bort Liten, som i sin tur då blir ledsen och ingen tröstar Liten. Ingen nattar Liten heller. Som tur är finns det Någon som bor nära. Och så finns ju Fröken på förskolan. När Liten berättar att det är många arga dagar och inte glada dagar så hjälper Fröken Liten.

Den här boken är utgiven i samarbete med Brottsoffermyndigheten. Men det innebär inte alls att boken känns tillrättalagd på något sätt. Tvärtom så är detta en riktigt bra skildring av hur många barn trots allt har det hemma. Boken vänder sig inte enbart till de barn som är drabbade, utan den är minst lika viktig för alla andra barn också, som behöver få veta att alla barn inte har det bra hemma. Kanske har någon en kompis som är drabbad, och med mer medvetande och kunskap så är det också lättare att kunna hjälpa.  Jag gillar att Litens föräldrar heter just Liten och föräldrarna heter Ena och Andra. Ingen fokus på kön, vilket också ger mer möjligheter till igenkänning. I slutet av boken berättas det att det finns fler små som har det som Liten och om man berättar så finns det stora som hjälper till. För de som är stora ska ju faktiskt ta hand om de som är små. Jag gillar detta uppslag väldigt mycket. Det förmedlar en känsla av att inte vara ensam för den som är drabbad och en självförtroendeboost när man får höra att det ju egentligen ska vara föräldern som ska vara vuxen och ta hand om sitt barn, inte tvärtom som många barn tvingas uppleva. Dessutom ger detta uppslag också en konkret uppmaning till dem, oss, som står vid sidan av och kanske möter ett barn som är drabbat.

Liten är en stark och gripande bok, men samtidigt en väldigt fin berättelse. Det är Stina Wirsén som skrivit och illustrerat, och få kan väl skildra känslor för de yngsta barnen så som hon gör det. Man känner igen hennes enkla, men ack så uttrycksfulla illustrationer från Vem-böckerna. Boken handlar om ett enormt viktigt ämne och samtidigt ett ämne som så sällan skildras i barnlitteraturen. Jag hoppas verkligen att alla förskolor och bibliotek köper in den här boken, för det är definitivt den viktigaste boken som jag läst i år.

Boken är utgiven av Bonnier Carlsen i samarbete med Brottsoffermyndigheten. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Den blå traktorn

den-bla-traktornDen blå traktorn är en bilderbok om en traktor. Men mest är det en bilderbok om Olle, vars mamma sitter i fängelse. På lördagarna åker han för att hälsa på henne. Men han vill inte alltid göra det. När han åker dit så pratar mamma och pappa mycket, om det som händer, därute, och därinne. Ibland finns det andra barn där också som hälsar på sina föräldrar och då kan Olle leka med dem. Ibland pratar han med vakterna. I skolan har de slutat fråga. Det var jobbigt i början. Innan alla visste. I början var Olle också arg på mamma, och på det som hon gjorde. Snart ska mamma få komma hem på permis och det kommer att kännas lite konstigt tycker Olle. För sen måste ju mamma tillbaka. När han och pappa åker bil till fängelset för att hälsa på mamma åker de ofta förbi ett ställe med en blå traktor. Ibland, när Olle har svårt att sova så tänker han på att han sitter i traktorn, att det är hans alldeles egna plats.

Den blå traktorn är en annorlunda bilderbok. Det finns inget tydligt händelseförlopp. Det händer inget spännande  äventyr och det byggs inte upp någon förväntan över vad som ska komma sedan. Tvärtom så är detta en finstämd berättelse om en pojke som har världens bästa pappa och en mamma som sitter i fängelse. Inga större värderingar, utan det är bara självklart att det är så hans familj ser ut. Mamma har fortfarande ett år kvar på sitt fängelsestraff och ett år är en väldigt lång tid om man är en pojke på sju år. Man förstår att Olle har mycket att tänka på och grubbla över, och att han ibland skulle vilja släppa allt och komma till en alldeles egen lugn plats. Det här är en jättefin berättelse som inte kan låta bli att beröra, och som handlar om barns erfarenheter av något som man sällan brukar prata om.

Boken är skriven av Joar Tiberg, illustrerad av Anna-Clara Tidholm, utgiven av Alfabeta bokförlag och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Nusse-kudden

nussekuddenNusse-kudden är en klassiker som nu kommit i nyutgåva. Det var redan 1984 som Nusse-kudden av Håkan Jaensson och Arne Norlin, med illustrationer av Gunna Grähs, kom ut för första gången. Den blev en försäljningssuccé på många språk och fick även kultstatus. Den räknas som sinnebilden för den nya svenska bilderboken.

Nusse-kudden handlar om Kalle och hans Nusse-kudde. Kudden som han bara inte kan vara utan. Som liten fick Kalle sin Nusse-kudde som han älskade och som fick följa med honom överallt. Han sov med den och tog med den till dagis. Men en dag hände det förskräckliga – Nusse-kudden glömdes på dagis. Han var helt otröstlig och till slut tvingades hans pappa försöka ta sig in på dagis för att hämta kudden, varpå polisen kom. Kalle fortsatte ta med sin kudde. Han tog med den till skolan i sin ryggsäck, han grät sig till sömns i kudden när han hade kärleksbekymmer, den fick följa med till lumpen utifall det skulle bli kuddkrig och till Kalles jobb som kock. Till slut gifte han sig och en vacker dag sa hans fru att han skulle välja mellan henne och kudden. Han försökte glömma sin Nusse-kudde, men det var omöjligt. Han var arg hela tiden och så småningom tappade han både jobb och fru. Då stod han inte ut längre, han måste bara ha sin Nusse-kudde tillbaka. Men vart fanns den nu? Han började leta och letandet ledde till slut till Hemliga Nusse-klubben!

Nusse-kudden är en annorlunda bilderbok, där väldigt mycket händer på relativt få sidor. Boken visar också med kärleksfullt allvar hur betydelsefull en kudde, ett gosedjur eller en snuttefilt kan vara för en människa. Boken är humoristisk, inte minst för oss vuxna, men hela tiden med insiktsfullt och tänkvärt allvar bakom. När boken kom ut 1984 hyllades den som nyskapande och den bröt många tabun om vad som kunde berättas i en bilderbok på den tiden. Idag är vi betydligt mer generösa och få tabun existerar i bilderboksvärlden, men det är ändå lätt att föreställa sig hur boken togs emot på den tiden. Nusse-kudden följdes av tre böcker till om Kalle och hans kudde, där den sista boken heter Nusse-kuddens sista strid och utspelar sig på äldreboende där den gamle Kalle återigen tvingas försvara sin älskade Nusse-kudde.

Boken har som sagt en hel del år på nacken nu och det märks förstås i texten. Få av dagens barn vet väl vad lumpen är till exempel. Men det spelar ingen större roll, för bokens tema är tidlöst och ständigt aktuellt.

Nusse-kudden utges av Alfabeta och den finns att köpa bland annat på Adlibris och på Bokus.

Åse och grodan

Åse och grodan är en rolig bilderbok med hög igenkänningsfaktor. Boken handlar om Åse som hittar en död groda på vägen. Den vill hon genast visa för bästa kompisen Malte, men mamma säger att det får hon göra sen, först ska de äta.

Sen. Ett ord man vill sparka på! Hoppa, slå och banka på.

ase-och-grodanÅse blir arg. Jättearg! Och väldigt frustrerad. Först försöker hon smita iväg till Malte själv, men hon hittar inte vägen. Sedan går hon in igen, hittar mammas sysax och klipper i ett av hennes finaste tyger. Mamma blir förstås arg på Åse, men när hon förstår varför Åse blev så arg så blir de vänner igen. Och då kommer också Malte och hans pappa och hälsar på.

Boken visar på ett väldigt fint sätt hur arg man kan bli och hur viktigt det är att kunna visa sin ilska och få förståelse. Igenkänningsfaktorn är stor, både för barn och vuxen. Boken är överhuvudtaget väldigt nära det lilla barnet, allting i boken skildras med stor inlevelse och det känns både trovärdigt och realistiskt. Jag gillar att boken har så många saker att prata kring. Dels förstås det här med ilska och stora känslor, men det finns annat också, döden till exempel, varför grodan var platt när Åse hittade den lär ju många barn fundera på. Relationen mellan barn och föräldrar, och även vänskap är andra teman. Jag tror att detta är en bok som kommer att räcka länge. Boken vänder sig till barn mellan 3-6 år, och både min tvååring och min nästan-fyraåring lyssnade med stort intresse. Illustrationerna är väldigt uttrycksfulla och samspelar fint med texten. Jag gillar också den lilla knorr som finns på slutet, när relationen mellan Åse och mamman blir omvänd. Klockrent!

Åse och grodan är skriven av Ingrid Olsson, illustrerad av Charlotte Ramel och utgiven av Lilla Piratförlaget. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Pelle Svanslös börjar skolan

pelle-svanslos-borjar-skolanFörra året, i samband med att det då var 75 år sedan den första boken om Pelle Svanslös kom ut, så släpptes flera böcker om katten och hans vänner och ovänner. Våga vara snäll och Berättelser om Pelle Svanslös var två av de som vände sig till förskolebarnen, och det gavs även ut flera pekböcker för de yngre barnen. (Se länkarna för mina recensioner av dessa böcker). I serien för förskolebarn så har det i år också tillkommit en bok, nämligen Pelle Svanslös börjar skolan.

Boken vänder sig alltså till barn i åldern 3-6 år och den är nyskriven i Gösta Knutssons anda. Berättelsen bygger på Gösta Knutssons klassiska berättelser och Jan Gissbergs välbekanta illustrationer. Det är den elaka Måns som ska starta kattskola och alla Uppsalas katter blir snabbt intresserade. Måns kusin Konrad får bli lärare eftersom han är sträng och bra på att hålla ordning. Men det visar sig att han är sämre på stavning och matematik. Skolan blir en riktig kattastrof. Berättelsen är rolig och spännande, och den präglas förstås av Gösta Knutssons klassiska budskap, nämligen att våga vara snäll. Trots att Måns och Konrad gör sitt bästa för att mobba Pelle Svanslös, bland annat får han från första dagen höra att svansen är kattens bästa prydnad, så visar Pelle att den som är snäll alltid vinner i längden.

Den här boken ingår i samlingsvolymen Berättelser om Pelle Svanslös, så om man redan har den så blir denna förstås överflödig. Men annars så är det här en fin bok och det känns roligt att kunna introducera den välbekanta katten för en ny generation med barn.

Pelle Svanslös börjar skolan är skriven av Åsa och Michael Rönn samt illustrerad av Ingrid Flygare. Det är Bonnier Carlsen som utger boken och den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Alla tre

alla-tre-har-fruktstund     alla-tre-klar-pa-sig

Alla tre är en serie böcker för de yngre barnen i förskoleåldern. Serien består av enkla bilderböcker som utspelar sig i en vardagsmiljö som alla förskolebarn kan känna igen sig i. Alla tre gräver en grop och Alla tre vilar?, kom ut våren 2014 och följs nu upp av Alla tre klär på sig och Alla tre har fruktstund.

Alla tre har fruktstund handlar om när barnen på förskolan Ärtan ska sitta ner och ha fruktstund. Kompisarna Valle, Ester och Idde är 2,5 år gamla och alla är viljestarka och självständiga. Alla tre vill ha hela äpplen, men då säger fröken att det får de inte, för då räcker det inte åt alla. De provar att bygga ihop bitarna igen, de byter bitar med varandra och vips så har de ätit upp all frukt.

Alla tre klär på sig handlar om när barnen på förskolan ska ut och leka. Först måste man klä på sig och det är lite krånglig. Vad är bak och vad är fram? Och vilka vantar passar ihop egentligen?

Det här är jättefina skildringar över vardagen på en förskola. Igenkänningsfaktorn är stor för målgruppen. Illustrationerna är oerhört uttrycksfulla och även som vuxen känner man lätt igen sig i situationerna med barnen. Jättefina högläsningsböcker både på förskolan och hemma. Böcker som tål att läsas om och om igen.

Böckerna är skrivna och illustrerade av Maria Nilsson Thore. De är utgivna av Bonnier Carlsen. De finns bland annat att köpa på Adlibris (här och här) och på Bokus (här och här).

Alla dör

alla-dorAlla dör är något så ovanligt som en bilderbok om döden för barn mellan 3-6 år. Boken är skriven av Jesper Lundqvist. När hans pappa dog väcktes många frågor och känslor i hela familjen och detta resulterade så småningom i bilderboken Alla dör. Boken tar på ett enkelt och rättframt sätt upp svåra frågor som både barn och vuxna ofta grubblar över. Dessutom visar boken att det inte alltid finns endast ett svar eller endast ett rätt svar, utan att det finns många olika svar och att inget av svaren är mer rätt än det andra.

Boken är skriven på vers och de kluriga rimmen och de uttrycksfulla illustrationerna gör att boken inte alls känns tung, trots det tunga ämnet, utan tvärtom skänker boken tröst och boken gör det enkelt att närma sig det faktum att alla kommer att dö till slut.

Alla dör vänder sig alltså till barn mellan 3-6 år. Har barnet förlorat någon närstående eller känner någon som har förlorat en närstående, så är detta en suverän bok. Men boken vänder sig till alla, oavsett om man har någon erfarenhet av döden eller inte. I den här åldern grubblar många barn över döden och livet, så det är helt rätt att lyfta dessa frågor och kunna ha ett underlag när barnet vill diskutera dessa frågor.

Boken är väldigt skickligt skriven, med underfundiga rim, en härlig rytm och ett upprepande sätt som brukar tilltala barn. Dessutom är den fylld med färgglada, jättefina illustrationer. Det här är en blivande succé!

Alla dör är skriven av Jesper Lundqvist, illustrerad av Gabi Frödén och utgiven av Olika förlag. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Vem kan det vara?

vem-kan-det-varaDe senaste dagarna har jag skrivit om interaktiva pekböcker, dels Min stora elefant och dels Svansar runt i djungeln. Idag tipsar jag om ytterligare en sådan bok, nämligen Vem kan det vara?

 Vem kan det vara är både en bok och en gissningslek. På varje uppslag möter man ett galleri av knasiga figurer. På varje uppslag ställs också en fråga. Vem av dem har gjort sig illa? Vem försöker skrämmas? Vem är kär? Och vem hann inte till toaletten i tid? Som läsare får man studera bilden och framförallt detaljerna i bilden noggrant för att försöka klura ut vem det kan vara.

Den här boken vänder sig till barn mellan 0-3 år, enligt förlaget. Jag läste boken för mina tre barn. Tvååringen förstod inte alls konceptet, men hon gillade bilderna. Fyraåringen ratade boken direkt och ville inte alls gissa. Men åttaåringen däremot tyckte att boken var rolig. Hon tyckte att vissa uppslag var väldigt lätta och andra väldigt kluriga. Jag tycker att det är alldeles för hög svårighetsgrad för ett barn under tre år. Jag skulle nog hellre sätta ålder 3-6 år på den här boken, eller kanske ännu hellre för nybörjarläsarna. Samtidigt följer den ett rätt typiskt pekbokskoncept, så den är lite svårplacerad. Hur som helst så är det en rolig idé och inte minst då eftersom läsaren själv får vara med och klura på varje uppslag.

Vem kan det vara är skriven och illustrerad av Olivier Tallex och utges av Natur & Kultur. Den finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.

Modingarna och alfabetet

modingarna-och-alfabetetMånga av de gamla ramsorna som används på dagens förskolor är just det: gamla. Många av dem har en förlegad familjesyn (far ror och mor är rar) och när det gäller sånger, böcker och bilder som vänder sig till förskolebarnen är det sällan som de visar på mångfald. Det ville Annelie Salminen ändra på. Resultatet blev den normmedvetna alfabetsramsan Modingarna och alfabetet och förutom ramsan finns ett helt pedagogiskt koncept kring Modingarna. För sitt arbete har Annelie fått flera olika priser och utmärkelser och även boken har fått en rad olika utmärkelser.

Modingarna och alfabetet är en bilderbok som bygger på en normmedveten alfabetsramsa. För att lära sig alfabetet så brukar ofta någon form av ramsa användas, gärna tillsammans med rim och rytm. Men många av de ramsor som tidigare har använts är förlegade och följer inte Skolverkets mål och värderingar. Det kan vara själva ramsorna som inte längre känns fungerande, men det kan också vara rörelserna till ramsorna som inte känns exkluderande, eller bilderna som man ser i många gamla alfabetsböcker, men som inte riktigt känns rätt idag.

Modingarna och alfabetet är tänkt att utmana dessa gamla ramsor och visa på att det är möjligt med en alfabetsramsa som följer Skolverkets mål och värderingar, och som man också kan använda för att arbeta kring frågor om värdegrund, normer, hbtq och jämställdhet. Ramsan är inte endast normmedveten, utan har också inkluderande rörelser som stärker självkänslan och som övar motorik, stavelser, rim och ömsesidighet.

Bilderboken innehåller alltså en alfabetsramsa som inleds:

ABCD – Huvudet på sned – Vill du vara med

och sedan fortsätter:

EFGH – Peka på min tå – Till himlen kan vi NÅ!

Boken innehåller förutom ramsan också fantasifulla och färgglada, men samtidigt varma och milda illustrationer. Det finns mycket detaljer att se och upptäcka i bilderna. Illustrationerna är skapade av Ida Rosén Branzell. Modingarna är ett slags könslösa figurer som ser väldigt olika ut, men där alla ändå får vara med och ha samma värde. En del är små, andra stora, en del tar mycket plats, andra gömmer sig, en har sex tår, en rullar på hjul. Med boken följer det med en cd-skiva där ramsan är tonsatt av Magda Andersson. På cd-skivan finns två spår. Dessutom finns det några bilder på Modingarna som man kan skriva ut och färglägga.

Det stora minuset med boken, enligt mig, är att alfabetssidorna stoppar upp läsningen. Det är nämligen fyra bokstäver i taget som presenteras. Först presenteras själva bokstäverna på ett uppslag och därefter kommer ramsan om dessa fyra bokstäver. Sedan presenteras fyra bokstäver till och så följer ramsan för dessa fyra bokstäver, och så fortsätter det. Jag hade hellre sett att hela ramsan kunde läsas i ett svep, för att ge ramsan ett bättre flyt. Nu stoppas ju läsningen upp när nya bokstäver presenteras.

Boken vänder sig till de yngre barnen i förskoleåldern och jag tror att det är just barnen som precis har börjat intressera sig för alfabetet som får störst behållning av Modingarna. De lite äldre förskolebarnen tröttnar nog snabbare på konceptet. Men jag tror också att det är just i förskolan som Modingarna kommer absolut bäst till sin rätt, snarare än hemma. Jag kan tänka mig att Modingarna lyfter många sagostunder och samlingar genom sitt härliga, nytänkande och normmedvetna perspektiv. Jag känner också på mig att det här inte lär vara det sista vi ser av Modingarna. Kanske kommer det så småningom en bok med samma tänk där barnen får lära sig siffrorna? Eller kanske färger och former?

Det är svårt att skriva om själva boken utan att skriva om resten av konceptet, och det är också det som jag tycker är Modingarnas stora behållning, nämligen just det att det hela är ett genomtänkt, välarbetat, pedagogiskt koncept som bildar en helhet. Modingarna och alfabetet finns nämligen också som app, sång, musikvideo med rörelser, målarbilder, affischer och ramsan finns dessutom även på teckenspråk. Dessutom finns det ett pedagogiskt material att använda sig av i förskolan. Jag har inte tagit del av detta material, utan enbart läst boken och lyssnat på cd-skivans sånger. Tyvärr verkar appen också bara finnas till iPad och iPhone än så länge.

Modingarna och alfabetet är utgiven av AS förlag. Boken finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.