Sovdags för Lydia

- carola

sovdags-for-lydiaDet är dags att sova, men Lydia vill inte gå och lägga sig i sin säng. Fast varför måste man egentligen ligga i en säng och sova? Hästar står upp och sover, fladdermöss hänger upp och ner… Lydia vill prova något annorlunda, så hon bäddar i badkaret. Men när mammorna har gått och lagt sig blir det lite läskigt i badkaret och då längtar hon tillbaka till sin säng.

Att Lydia lever i en familj med två mammor nämns bara i förbigående utan värderingar. En eloge för det. Däremot blir jag lite förvånad över att Lydia så resolut bäddar åt sig själv i badkaret istället för att överväga alternativet att sova med mammorna. Början av boken bjuder på stor igenkänning, för vilket barn har inte upplevt svårigheterna med att inte kunna somna och att hamna i fantasins värld. Men resten av boken blir svårare att relatera till och där känner jag att jag tappar intresset. Boken var ingen hit hos mina barn heller när jag läste den för dem, men jag ska ge den ett nytt försök senare.

Sovdags för Lydia är skriven av Moa-Lina Croall, illustrerad av Klara Persson och utgiven av Alfabeta bokförlag. Bilderboken vänder sig till barn mellan 3-6 år.

Stjärnklart, Sally

- carola

stjarnklart-sallySally önskar sig en stjärnkikare. Det är faktiskt det enda som står på hennes önskelista inför julen och det är jätteviktigt att hon får en. Men så bestämmer mamma och pappa att de inte ska ha några julklappar i år. Istället ska de satsa på en gemensam upplevelse. Hur ska Sally göra nu? Som tur är så har Sallys bästis Rakel en bra idé: Om Sally är supersnäll så får hon julklappar i alla fall, för snälla barn får alltid julklappar!

Stjärnklart, Sally handlar om när Sally anstränger sig för att vara snäll. Hon tänker gott, men det blir sällan som hon tänkt sig. Hon vill gärna, men det är mycket som kan gå fel.

Sally är en härlig karaktär. Sprallig och en sådan som handlar först och tänker sedan, men med ett oerhört gott hjärta. Det här är en bok man blir glad av. Det är mycket humor i boken, men man får också en varm känsla när man läser den. Språket i boken är fartfyllt och spralligt, precis som Sally. Boken har också ett fartfyllt tempo och det bidrar till att man läser boken snabbt. Det är en lättläst bok med stor text, mycket luft på sidorna och många illustrationer. Rekommenderas varmt till barn mellan 6-9 år. Boken är skriven av Anna Ehn och illustrerad av Mia Öström. Boken utges av Bokförlaget Opal.

Äntligen ett nytt bokbyte

- carola

Minns ni för några år sedan, då En bok om dagen arrangerade olika bokbyten? Jag var med i de flesta och tyckte att det var jättekul. Jag har saknat dem sedan dess och det var därför jättekul nu när jag läste att Boklusen har skapat sitt eget bokbyte. Sista anmälningsdag är nu på söndag, så vill ni vara med så skynda er att anmäla er. Här kan ni läsa mer om bokbytet.

Det var en gång en räv

- carola 1 Comment

det-var-en-gang-en-rav-som-sprang-i-morkretDet var en gång en räv som sprang i mörkret är ett underbart samarbete mellan Anna-Clara och Thomas Tidholm. Författarparet är ett par av våra absolut främsta barnboksmakare och även denna bok är en succé, inte minst för att text och bild samspelar på ett så självklart sätt.

Det var en gång en räv som sprang i mörkret är en rytmisk saga, där bilderna skapar ett spår för läsaren att följa samtidigt som man upptäcker den stora världen och vad som finns där. Det här är en bilderbok för barn mellan 3-6 år, men jag tycker att den även funkar för lite yngre barn. Den poetiska texten, den lugna sagokänslan, den gåtfulla stämningen och bilderna med sina milda färger lockar även de yngsta. Upprepningseffekten och rytmiken lockar också barnen, liksom möjligheten för läsaren att vara interaktiv medan man läser. Trots relativt enkla bilder finns mycket att upptäcka. Det här är en bok man inte tröttnar på i första taget, varken som läsare eller lyssnare.

Villig

- carola

Christina Wahldén är, som jag säkert tidigare har nämnt, en av mina favoritförfattare. Hon har ett underbart språk och är jättebra på att skapa historier som man blir berörd av. Men en annan anledning till varför jag tycker så mycket om henne är för att hon inte väjer för de svåra eller tabubelagda ämnena. Tvärtom så har hon tagit upp många ämnen som kan vara svårt att prata om. Därför är hennes böcker också bra som diskussionsunderlag i skolan. Hennes böcker är också bra för oss vuxna som vill få en förståelse för vad som händer i barnens och ungdomarnas värld, oavsett om vi är föräldrar eller jobbar med barn och unga.

villigVillig är en av hennes senaste böcker och den här boken är inget undantag, den är minst lika bra som övriga böcker. Boken handlar om Nora som går i sjuan och som är ihop med Edvin i nian. En dag våldtar han henne på skoltoaletten och efter dess blir ingenting sig likt. Hon slutar gå till skolan, hon orkar inte träna, inte plugga och knappt äta. Inte nog med att hennes eget liv har krossats – skolan bryr sig inte och knappt ens polisen heller. Dessutom vet alla vad som har hänt, allting sprids snabbt som en löpeld på nätet. Snart skapas en Facebooksida som heter Fria Edvin, där Edvins mamma är väldigt aktiv och kommenterar flera gånger om dagen.

Villig gör ont att läsa. Som våldtäktsoffer är man totalt utlämnad och Nora är bara 13 år. Fruktansvärd vetskap. Dessutom beskriver boken en rå och provocerande verklighet som många ungdomar lever i idag. Det finns hur många viktiga teman som helst i boken: ungdomars syn på sex, näthat, ryktesspridningen på nätet, stödgrupper på Facebook, icke-anonymiteten på nätet, det saknade stödet från vuxenvärlden, det ofungerande rättssystemet, skolans hantering, hur killen hyllas som kung medan tjejen fylls av skam och familjen till slut tvingas flytta…

Christina Wahldén skrev en bok som heter Kort kjol för 16 år sedan. Den handlar också om våldtäkter och är en av hennes mest utlånade böcker. Sedan den boken skrevs har det hänt en hel del. I Kort kjol hade ungdomarna varken mobil eller Facebook. Boken behövde uppdateras, och det var det som fick henne att skriva Villig.

Det här är måste-läsning. Både för alla unga, men också för oss vuxna som finns omkring de unga.

Leka tittut

- carola 1 Comment

leka-tittutLeka tittut är en ny pekbok om lilla Vira som vi känner igen från Vira vaknar. Att leka tittut är en av de första lekarna som bebisen gör tillsammans med en vuxen. Det finns nog inget barn som inte gillar att leka tittut och inte heller Vira.

Annika Thore och Maria Nilsson Thore skildrar denna tittutlek i den här pekboken. Hög igenkänningsfaktor, detaljrika och uttrycksfulla bilder i milda färger och mycket värme kännetecknar denna underbara pekbok. Boken är i klassiskt pekboksformat med stadiga sidor och rundade hörn så att barnet självt enkelt kan bläddra i boken samtidigt som den är hållbar.

Hemliga klubben – Fallet med det sjunkna skeppet

- carola

hemliga-klubben-fallet-med-de-stulna-smyckena   hemliga-klubben-fallet-med-det-sjunkna-skeppet   hemliga-klubben-fallet-med-den-listiga-snattaren

Det finns massor av böcker om Moa och Måns i Hemliga klubben. Jag har läst tre av de senaste.

I Fallet med det sjunkna skeppet kan vi läsa om när ett flera hundra år gammalt skepp som hittats i vattnet ska försöka bärgas. Moa och Måns är förstås på plats när skeppet bärgas. Dykarna hittar då blanka silverföremål vid skeppet, som man tror är en fantastisk silverskatt. Plötsligt stjäls silvret mitt framför åskådarnas ögon. Hemliga klubben måste förstås ta reda på vem som är tjuven.

I Fallet med de stulna smyckena läser Moa och Måns en artikel i tidningen som handlar om Anton Olsson som hittat ett nedgrävt smyckeskrin i sin trädgård. Han lämnar in dem till polisen, men fick tillbaka dem när ingen ägare hörde av sig. Inte långt efteråt får han inbrott och en del av smyckena stjäls. Hemliga klubben griper in för att ta reda på vem som kan ha stulit smyckena.

Fallet med den listige snattaren inleds med att Moa och Måns ser att ett evenemang som heter Storkens dag ska hållas i Alingsås. Där anordnas bland annat en storktävling, då man ska leta rätt på så många storkar som möjligt inne i gallerian. Moa och Måns bestämmer sig för att vara med, de är ju faktiskt experter på att hitta saker. Men det visar sig svårare än de trott. När larmet tjuter i en av butikerna överger de storkjakten och försöker hitta den som har stulit i butiken istället.

Böckerna om Hemliga klubben är spännande, kluriga och roliga pusseldeckare. I boken får vi även ta del av Moas och Måns hemliga skriftspråk, vilket gör boken extra spännande. Böckerna vänder sig inte till de allra nybörjarläsarna, men de är fortfarande lättlästa med stor text, mycket luft på sidorna och många bilder. Böckerna utspelar sig i Alingsås och det är ju alltid roligt med svenska deckare. Böckerna om Hemliga klubben har ett lite lugnare tempo än böckerna om Lasse-Maja och dessutom är de mer realistiska. De vänder sig till barn mellan 6-9 år.

Min pappa

- carola

blogger-image-657423895Min pappa är en stor, färgstark bilderbok för de yngsta barnen. Boken handlar om en pojke som varje dag väntar på att klockan ska bli fem så att pappan kan komma hem från jobbet. Så fort pappan dyker upp så är det lek som gäller.

Boken har ett stort, härligt format med varma, glada illustrationer som förmedlar den starka kärleken mellan far och son. Texten är kort, men bilderna desto mer uttrycksfulla.

Bokbloggsjerka 6-9 mars

- carola 7 Comments

Dagens bokbloggsjerka handlar om dedikeringar:

Brukar du läsa dedikeringarna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda?

Dedikeringar är tyvärr något som jag sällan lägger på minnet. Visst läser jag dem ibland, men långt ifrån alltid. De gånger jag läser dem beror oftast på ifall boken eller författaren är extra bra och jag känner att jag vill ha mer trots att jag har läst ut boken. Ifall dedikeringarna ligger först i boken är det större chans att jag läser dem innan jag tar itu med själva texten, men ligger de i slutet så blir det efter att jag läst ut boken, om ens alls.

De gånger jag läser dedikeringarna tycker jag oftast att det bara står ”till min dotter”, ”till pappa”, ”tack till mamma, pappa, mannen och förlaget” eller liknande. Och det är väl just därför som dedikeringar sällan fastnar. De är för tråkiga och intetsägande helt enkelt. Framförallt de (oftast engelska) tack-texter som kan vara flera sidor långa och som egentligen endast säger något ifall man känner författaren och tillhör de som får ta del av tacket. Jag kommer faktiskt inte på att jag har läst någon riktigt rolig, någon särskilt bra eller extra minnesvärd dedikering någon gång. Men känner jag mig rätt så lär jag efter den här bokbloggsjerkan säkerligen läsa dem och oftare lägga dem på minnet än tidigare 😉

Stål-Stella Superhjälte

- carola

den-smutsiga-kuppen  det-sabbade-aket  den-ruttna-hamnden

Om man har läst ut alla böcker om Lasse-Majas detektivbyrå och vill ha lite mer utmaning bör man ta en titt på böckerna om Stål-Stella Superhjälte.

Jag har läst Det sabbade åket, Den ruttna hämnden och Den smutsiga kuppen som är den första, andra respektive fjärde fristående boken i serien om Stål-Stella. Totalt verkar det finnas fyra böcker i serien hittills. Stella har ärvt rollen som superhjälte efter ortens gamla bibliotekarie. Stella bor i en norrländsk liten kuststad där hon löser kluriga deckargåtor.

I Den smutsiga kuppen är det någon som stjäl alla vänsterskor i hallen till pingislokalen. Dessutom häller någon ut tjära över landgången till det Greenpeacefartyg som gästar hamnen. Varför händer det så många konstiga saker i Dockvik?

I Det sabbade åket är det vinter och dags för det årliga mästarmötet. Skidåkarna X:et Eriksson, Heidi Välling och Ingrid Stegbark ska tävla i Skulebergets slalombacke. Men någon försöker sabotera för Heidi Välling. Vem kan det vara?

I Den ruttna hämnden har det varit inbrott på ICA. Det märkliga är att alla pengar finns kvar, men däremot är alla surströmmingsburkar borta. Vem stjäl rutten fisk?

Stella är en trevlig karaktär med mycket mod. Att det är en tjej som är huvudperson är jättebra, kvinnliga superhjältar finns det ju ingen uppsjö av direkt. Jag gillar att böckerna är fristående. Jag kommer bra in i handlingen trots att jag läst böckerna i fel ordning och inte har läst den tredje boken i serien alls. Jag gillar också att handlingen är förlagd till Norrland, dessutom till ett litet samhälle som i verkligheten heter Docksta och ligger i Höga kusten, en plats där jag varit många gånger eftersom jag bott i närheten. Mitt hjärta klappar alltså lite extra för dessa böcker.

Det är mycket humor, lagom med spänning och mycket fart och fläkt i de här böckerna. De är snabblästa och underhållande. Böckerna är märkta med Mer att läsa. De är fortfarande lättlästa med stor text, mycket luft på sidorna och många bilder. Men mer att läsa än de böcker som vänder sig till de rena nybörjarläsarna. Som högläsningsbok skulle även dessa böcker passa perfekt. Böckerna vänder sig till barn mellan 6-9 år. De ges ut av Bonnier Carlsen.