Kompassens hjärta är Anna Thulins debutbok och det är en mycket stark sådan. Boken handlar om Hugo. Han och hans föräldrar bor ensligt i skohen. Hans pappa är en före detta båtbyggare som har så stora drömmar och tankar att de inte alltid får plats. En dag kommer en ny kille till skolan, Momo. Han har flytt över havet med sin familj och försöker nu finna sig tillrätta i den snorkalla orten långt uppe i norr. De båda killarna hade kunnat bli vänner, lite utanför som de båda är, men istället svär de på att bli bästa ovänner. Men så sker två händelser som kastar omkull tillvaron helt. Dels försvinner Hugos pappa spårlöst och dels tvingas Hugo rädda livet på Momo. Efter det är ingenting längre sig likt. De båda pojkarna beger sig ut för att hitta Hugos pappa och de finner inte bara pappan utan också en stark vänskap.
Det här är en ganska tunn bok, men en ordentlig bladvändare. Jag läste ut den på en enda sittning, det gick inte att lägga ifrån sig den. Språket flyter lätt och man blir indragen i historien kring pojkarna. Ändå är det inte egentligen någon fartfylld bok, utan den har ett rätt så lågmält tempo, så dragningskraften ligger i själva historien i sig. Det är en bok som dröjer sig kvar hos mig fortfarande nu några dagar efter läsningen och jag kan tänka mig att det finns många barn som skulle kunna tycka om denna bok. Den rymmer många teman och dimensioner och kan inte helt lätt placeras in i något fack. Den handlar om tunga ämnen som flykt, utanförskap och psykisk ohälsa, men det blir inte för tungt eftersom det finns så mycket hopp, värme och glädje också. Jag tror också att Kompassens hjärta skulle passa ypperligt som högläsningsbok i en klass just av samma anledningar, de flesta barn kan hitta något i den här berättelsen att känna igen sig i eller relatera till. Ett plus också för det snygga omslaget som både lockar till läsning och förmedlar känslan som boken skapar hos mig som läsare.
Inte helt sant är den andra boken om klass 5a av Cina Friedner. Det är en fristående fortsättning på 
Aldrig backa handlar om relationerna i en femteklass. Det börjar med Lydia och Ivan. De är inte ihop, men det finns ändå något där, något speciellt mellan dem. Därför blir det just Ivan som måste skicka ett meddelande till Lydia efter bråket på fotbollsplanen. De andra killarna i klassen pushar på. Skulle någon annan än Ivan göra det vore det inte lika kul. Och lite får väl ändå Lydia tåla. Har hon ingen humor, eller? 
Ina ska inte göra nånting på hela sommaren, bara vara hemma. Men när de andra i klassen berättar om allt kul de ska göra, råkar hon säga att hon ska på solsemester. Lögnen bara kommer och sedan måste Ina göra allt för att inte bli avslöjad. Extra svårt blir det när det visar sig att den nya killen i klassen bor granne med henne. Hur ska Ina göra så han inte märker att hon inte är bortrest? Men kanske går det att skapa sin egen drömsemester? Och kanske kan det sommarlov som Ina trodde skulle bli det värsta någonsin, faktiskt bli något helt annat?
Böghög är en lättläst bok som handlar om Frej. Frej går på sitt livs första dejt, med Teo, och han faller handlöst för honom. Teo är allt som Frej inte är: cool, han vet vad han vill och han är helt öppen med att han är bög. Frej har kommit ut inför sina föräldrar, men kompisarna vet inget. Efter några dejter blir Teo konstig och börjar dra sig undan. Nu behöver Frej någon att prata med, men bästa vännen Amir vet ju inget och föräldrarna tycker att Frej ska vänta med att komma ut, särskilt i skolan där de retas och gör böghögar. Men Frej vill inte vara tyst längre…
Den lilla lilla sjöjungfrun handlar om en liten tjej, en sjöjungfru, som har fem storasyster och ständigt och jämt får höra detta: Du är för liten. Att vara yngst i syskonskaran har onekligen sina fördelar ibland, men när de stora systrarna ska göra storasystersaker, som att simma upp till Ytan, får den minsta lilla sjöjungfrun inte följa med.
I den tredje boken om Dorran, Dorran och dinosarna, bjuds vi på ett fartfyllt äventyr med skratt och bus när Dorrans familj besöker dinosauriemuseet. Dorran älskar dinosaurier. Och hon vet nästan allt om dem. Den här dagen ska Dorran, lillebror och mamma gå på museum för att titta på dinosaurieskelett. Men så fort de kommer in på museet glömmer Dorran bort att man inte får springa där inne. Och när hon rusat genom alla salarna och kommer längst in så stannar hon plötsligt. För där står en spinosaurus med sylvassa tänder. Varför får man inte känna på den? Och varför får man inte vara naken hos den egentligen?