Uppföljaren till bilderboken Sova som en haj heter Leka som en elefant. I den förra boken fick vi på ett lekfullt och humoristiskt sätt lära oss hur olika djur sover. I denna bok får vi på ett liknande sätt lära oss hus olika djur leker. Huvudpersonen Billie undrar vad som händer om man hittar på olika lekar utifrån djurens egenskaper och förmågor? Det bestämmer sig Billie för att ta reda på. I boken möter vi alla dessa djur: isbjörn, delfin, kolibri, gepard, kameleont, ekorre, bergsget, narval, elefant, uggla och bläckfisk. Boken är fylld med färgglada, fina illustrationer där vi får möta djuren i deras olika miljöer. Boken lockar till att lära sig mer om olika djur samtidigt som den skildrar Billies vardag och relation till sin pappa. Den är skriven av Lisa Ragvals och illustrerad av Emma Göthner.
Familj och vänner
Det regnar hjärtan
Det regnar hjärtan handlar om Zalwango som är kär. Hon är så kär att det pirrar överallt. Så kär att hon måste krama ett träd. Så kär att det regnar hjärtan överallt – på gångvägen till skolan, på lekplatsen… Vem hon är kär i är hemligt, så Zalwango kallar den hon är kär i för Käris. När de tittar på varandra i klassrummet ser Käris kinder lite rosa ut. Och varje dag vill Käris sitta bredvid Zalwango i matsalen. Betyder det att Käris är kär i henne också? Ska Zalwango våga berätta vad hon känner?
Det finns få bilderböcker som handlar om kärlek och som tar barns kärlek på allvar. Den här boken gör det, den tar barnets känslor på allvar och skojar inte bort den första stora förälskelsen, utan tvärtom hyllas den och tillåts ta plats. Texten är poetisk och vacker, illustrationerna magiska och samspelar fint med texten. Vi får inte veta vem Käris är eller om det är en tjej eller kille. Därför är det helt öppet för läsaren att tolka in detta, vilket jag tycker är bra. Boken är skriven av Gloria Kisekka-Ndawula och illustrerad av Katarina Strömgård.
Freja och huggormen
Freja och huggormen är den andra bilderboken om Freja. Den första heter Freja och kråkungen. I denna bok befinner sig Freja och hennes familj i sommarstugan. Vid verandan bor en huggorm. Frejas lillebror Hugo är bara ett år och tultar obekymrat omkring. Mamma och pappa blir rädda för att Hugo ska bli biten av ormen och de bestämmer sig för att försöka få bort ormen. Först försöker pappa fånga ormen i en hink, men lyckas inte. Så småningom slår han ihjäl den med en åra. Freja ser hela händelseförloppet och kan inte förlåta honom. Nu har hon en ormmördare till pappa.
Freja och huggormen är en bilderbok som skildrar hur ett barn för första gången ser sin pappa göra något som hon tycker är fel. Han krymper i hennes ögon, hennes syn på honom blir aldrig sig lik igen. Hon bestämmer sig för att aldrig prata med honom igen. Hon ändrar sig så småningom och hon kan erkänna att hon tycker om honom trots att han är en mördare. Boken visar också hur olika generationer kan ha olika syn på djur och natur och faror. Det är en bok att prata om och samtala kring. En bra bok inför samtal om att föräldrar inte alltid är perfekta, fastän man kan älska dem ändå. Boken är skriven av Fredrik Sonck. Illustrationerna av Jenny Lucander är milda, somriga, vackra och man kan riktigt se hur vattnet glittrar denna härliga sommardag när solen bränner och huggormen kommer fram för att njuta av solskenet.
Jag tappade min tand
Jag tappade min tand är en bilderbok om att just tappa en tand. Huvudpersonen har en lös mjölktand som hen vickar på. Den hänger jättejättelöst och det är så frestande att bara vicka, vicka, vicka. Och PLOPP så är den lös och i munnen finns bara ett hål kvar. Men nu vill huvudpersonen ha någon att visa upp tanden och gluggen för. Helst någon med storögd, beundrande blick, det är man väl värd efter allt detta vick? Men huvudpersonen letar i skogen och i staden, vid torget och strandpromenaden. En vän som vill se på ens tappade tand kan vara lite knepigt att hitta ibland. Och rätt som det är, mitt i jakten på en vän som vill se tanden, så tappas den igen, fast på marken. Nu finns varken tand eller kompis, så jakten går vidare. Och plötsligt, till slut, så finns den där, en nyfunnen vän, och vips uppenbarade sig även tanden.
Ja, tänk, vilken tur att jag tappade tanden!
Och tänk, vilken tur att vi äntligen fann den!
Och tänk, vilken tur att jag träffade dej!
En tand, och en kompis, det räcker för mej
Jag tappade min tand är en galet rolig bilderbok på rim av Nils Andersson med bilder av Sanna Mander. Det är mysigt, roligt, fyndigt, färgglatt och detaljrikt.
Idde
Idde och Hajen skrev jag om här. Det är en bilderbok som handlar om Idde som längtar efter ett eget husdjur och till slut får en alldeles egen katt. Sedan dess har det kommit två till böcker om Idde: Idde och den bortsprungna katten och Idde och födelsedagskalaset.
I Idde och den bortsprungna katten hittar Idde en katt som varken Idde, hennes mamma eller någon av hennes grannar känner igen. Idde bara måste hitta ägaren. Men trots att de lägger ut bilder på nätet och sätter upp lappar överallt verkar ingen sakna katten. Vilken tur att Idde inte ger upp när det handlar om ensamma katter och tanken på att någon kanske sitter hemma och saknar sin fyrfota vän. När Idde tar saken i egna händer får historien äntligen sin lösning och katten kommer tillrätta. Dessutom får Idde en ny vän som älskar katter lika mycket som hon själv.
I Idde och maskeradkalaset har Idde fyllt år och ska ha maskeradkalas för kompisarna på förskolan och nya kompisen Mirjam som hon lärde känna när Idde hittade bortsprungna Bonnie. Idde har såklart klätt ut sig till katt. Men i en hemsydd dräkt istället för den från maskeradbutiken som hon egentligen ville ha. Så kommer Mirjam, utklädd i exakt den dräkten som Idde så hett önskat sig. Idde kan inte längre leka, inte dansa, inte äta popcorn eller glass. Hon kan bara titta på Miriams maskeraddräkt och hon blir så avundsjuk att hon inte vet riktigt vad hon gör. Sedan blir det riktigt trassligt och Idde ångrar sig. Men som tur är så har Iddes katt Hajen lösningen på allt.
Ellen Ekman har både skrivit och illustrerat böckerna om Idde. Precis som första boken om Idde är även detta två fina bilderböcker som inte bara handlar om katter, utan också om relationer och känslor. Det är hög igenkänning för barn i förskoleåldern och det finns mycket att relatera till. Båda böckerna är så varma och kärleksfulla. Jag tycker också så mycket om bilderna, färggranna, detaljrika och mycket att titta på. Realistiska och skildrar verkligen vardagskaoset i en helt vanlig familj. Extra kul är det också att Idde och mamma har samma tapet i sin hall som jag har i mitt arbetsrum!
Superhjälteprinsessan
Superhjälteprinsessan är en bilderbok av Emily Joof med bilder av Åsa Gilland. Den handlar om Thandi som är bjuden på kalas och det bästa av allt är att man ska komma som prinsessa eller superhjälte. Hon funderar på vilken hon ska vara, kanske världens starkaste Pippi eller snöprinsessan Elsa? Men hennes kompisar säger att det inte går, för Thandi är inte lik någon av dem. Nu tycker Thandi inte ens att det känns kul att gå på kalaset. Tur att hennes mamma får en idé…
Den här boken handlar om igenkänning, representation och identitet, men också om att upptäcka nya superhjältar och om rätten att få vara den man vill.
I Superhjälteprinsessan, mamman och bebisen har Thandi fått ett litet syskon. Thandi tycker fortfarande att det är jätteroligt att klä ut sig och vara superhjälteprinsessa. Men nu säger mamma att hon måste leka tyst när bebisen sover. Och när Thandi busar ropar mamma att hon måste vara försiktig med bebisen. Hur ska en superhjälteprinsessa kunna leka när man knappt får göra någonting?
I den här bilderboken skildras hur livet vänds upp och ner när man får ett syskon. Det handlar om anpassning till den nya situationen, men också om det äldre barnets rätt till lek och att vara sig själv trots bebissyskon och trötta mammor.
Båda böckerna är varma och kärleksfulla med färgglada, detaljrika, fantasifyllda bilder, perfekt för att läsa om och om igen.
På uppdrag – Jagad av mamma polis
På uppdrag – Jagad av mamma polis är den andra boken i bilderboksserien om Mamma Polis. Två syskon ska gå och handla medan mamma är på jobbet. Tonårsbrorsan gör handlandet till ett roligt spionuppdrag, och det är nära att de lyckas med sitt uppdrag, men så kommer mamma polis och hittar dem.
Detta är en fartfylld och humoristisk bilderbok som är färgsprakande och på rim. Illustrationerna har ett fint mångfaldsperspektiv, liksom boken i stort, vilket ju är Olika förlags kännetecken. Själv gillar jag verkligen att huvudpersonen i den här serien har hörapparat. Det är alltför få barn som har det i barnböcker tyvärr. Representation är viktigt.
Vart ska systrarna
Vart ska systrarna är en bilderbok som handlar om Alma. Alma tycker att hennes storasystrar Ebba och Elvira är bäst i hela världen. Men de bor inte alltid med Alma, varannan vecka bor de med sin pappa Tommy. Idag är en sån måndag, en dag då systrarna ska iväg. Men Alma vill inte. Hon vill faktiskt vara med sina systrar.
Vart ska systrarna är skriven av Bo R Holmberg och illustrerad av Katarina Strömgård. Det är en finstämd, men också humoristisk och träffsäker skildring av ett varannanveckaliv. Det intressanta med den här boken är perspektivet, att den inte skildrar ett barn som bor varannan vecka, utan den skildrar hur det är att vara den som stannar kvar. Boken skildrar längtan och syskonskap på ett så fint sätt. Almas saknad och längtan efter systrarna tas på allvar och barnperspektivet är stort. Det är en så fin, varm och kärleksfull bilderbok om familjerelationer och vardagsliv. Illustrationerna är detaljrika, uttrycksfulla och rika på mångfald.
Minimonster
Minimonster är en färgglad serie böcker som vänder sig till barn i förskoleåldern. Hittills har det kommit ut tre böcker i serien, Hemligheten, Vem bestämmer och Får jag vara med. Böckerna handlar om en grupp små monsterbarn som går på förskolan Monstris. De bygger på värdegrunden och behandlar olika teman i varje bok.
Får jag vara med lär barnen om gruppdynamik och vikten av att alla ska få vara med. Efter att de ätit lunch på förskolan ska alla minimonster gå ut och leka. Bluo behöver gå på toa och när hen är klar är alla andra minimonster redan ute. Eftersom de redan börjat sin lek säger de att Bluo inte får vara med och snart glömmer de bort att Bluo står ensam bredvid och tittar på. Men så händer något…
I Hemligheten råkar Giro spilla ut ett glas vatten över Orios finaste målning. Giro vågar inte berätta det för Orio, det får förbli en hemlighet. Men att ha en hemlighet är ju inte kul, det gör att det skaver i magen. Till slut får Giro hjälp av fröken att berätta och våga säga förlåt.
Vem bestämmer handlar förstås om vem som ska få bestämma i en grupp. Alla minimonster är ute på gården och leker när Rudo kommer på en bra lek. Ju längre leken pågår, desto mer bestämmer Rudo i leken. Men ska Rudo verkligen få bestämma allt?
Alla böcker tar upp olika dilemman som de flesta barn nog kan känna igen sig i och som ständigt återkommer i förskolevardagen. Att karaktärerna är monster istället för barn gör det extra kul. De generösa, tydliga, uttrycksfulla och färgsprakande illustrationerna gör också mycket för läsupplevelsen. Längst bak i varje bok finns en sida med frågor och diskussionsunderlag för den som vill jobba med böckerna i en barngrupp.
Den stora påskjakten
Här är en bilderbok som passar utmärkt att läsa under påskhelgen eller påsklovet.
I Den stora påskjakten är det påsk och hela släkten är samlad. De vuxna förbereder påskfirandet. De bakar, städar och fixar. Men kusinerna har tråååkigt, de har redan lekt allt man kan leka och gjort allt man kan göra. Då kommer mormor med en alldeles speciell lapp, för på den står en ledtråd. En ledtråd till påskjakten!
Den stora påskjakten är systrarna Klara Nordin Stensö och Mimmi Nordins första gemensamma bok. De upptäckte en dag att det knappt finns några böcker alls om påsken. Något som jag också reflekterat över, inte minst när det kommer förfrågningar om påskböcker från förskolor, skolor eller föräldrar på bibblan där jag jobbar.
Men nu är alltså Den stora påskjakten här. Äntligen finns en bok om påsken. Och inte vilken bok som helst heller. Den handlar om en lappgömma, en ledtrådslek för att hitta fram till påskäggen, skapad av mormor. Hon ger kusinerna den första lappen och sedan är skattjakten igång. På lappen finns nämligen en ledtråd till ett hemligt ställe där det finns en ny lapp, som leder till ett nytt ställe och en ny lapp, och så vidare. Skattjakten går över hela trädgården och lapparna gömmer sig vid bäcken, i vedboden, i barnens sängar, ja till och med i morfars ficka!
Lappjakten gör att berättelsen på ett naturligt sätt förs framåt, uppslag för uppslag. Som läsare blir jag lika ivrig som barnen i boken att få fortsätta vidare till nästa lapp, nästa ledtråd, för att slutligen finna skatten. Utöver den roliga och kluriga jakten på ledtrådar så finns det mycket annat med i boken, kärlek mellan kusiner och syskon, värmen från en älskad mormor och morfar, myllriga illustrationer, roliga detaljer och över allt annat vilar ett längtansfullt pirr – var är skatten?
Eftersom boken har flera lager tål den många omläsningar. Även om jakten i sig bjuder till ett snabbt, händelsedrivet läsande så bidrar illustrationernas detaljrikedom till mer lugn. På varje uppslag finns en katt, en mus och en påskkyckling som barnen uppmanas leta efter. Dessutom finns massor att titta på och begrunda på varje uppslag och man hittar nya saker vid varje omläsning.