Förra året kom Middagsmörker av Charlotte Cederlund, en ungdomsbok som fick mycket bra kritik och som blev väldigt omtalad. Nu i vår kom uppföljaren, Gryningsstjärna. De här böckerna är de två första i Idijärvitriologin, en triologi som handlar om Áili, en tjej som när första boken inleds precis har förlorat sin pappa i cancer och eftersom hennes mamma sedan länge är borta tvingas hon flytta till sin enda levande släkting, sin morfar. Därför flyttar 16-åriga Áili från Skåne upp till Idijärvis sameby till en släkting hon aldrig har träffat. Som väntat blir välkomnandet svalt. Dessutom dröjer det inte länge förrän det börjar hända mystiska saker i byn. Det visar sig att Áili har magiska krafter knutna till sitt samiska arv och nu blir hon indragen i en flera hundra år gammal konflikt. Allt detta ställs ytterligare på sin spets i bok nummer två, Gryningsstjärna, där Áilis vardag dessutom kompliceras ytterligare eftersom morfadern ligger på sjukhus och därför blir soc inkopplad. Allt detta ska hon rådda i samtidigt som hon oroar sig över att Nåjdernas råd kommit till Idijärvi för att leta efter den mytomspunna Urseiten. Hon litar inte riktigt på dem, men hon vet hur viktigt det är att hitta föremålet så hon försöker också söka på egen hand. Dessutom sörjer hon sin älskade gammelfarmor och hoppas innerligt att hennes död inte var förgäves.

Den senaste tiden har det ju kommit såväl tv-serier som böcker som utspelar sig i nordligaste norr och som på olika sätt anknyter till den samiska kulturen. Jag, som de flesta andra, kan väldigt lite om den och för många kanske det också ter sig exotiskt med den trolldom och magi som är omsluten den samiska kulturen. I de här böckerna till exempel förekommer nåjder och trolltrummor, men också en vardag med skola, kompisar, renskötsel och matlagning. Magisk realism och urban fantasy är ju genrer som blivit populära den senaste tiden och här passar dessa böcker in. Det är magi och fantastik, men man behåller hela tiden den ena foten i realismen och vardagen. Fantastiken tar aldrig över. Just det faktum att boken handlar om en skånsk tjej som flyttar upp till en värld som borde vara hennes, men där hon aldrig tidigare varit gör också att vi får se den samiska världen ur hennes ögon, vilket gör att vi läsare som också egentligen har noll koll om samerna får en snygg introduktion.

Böckerna är snabblästa och har ett högt tempo och ett driv som gör dem till bladvändare. Ett pluspoäng också för karaktärerna, Áili och Olivia som båda är två starka tjejer som vågar sticka ut och vågar ta konflikter. Dessutom gillar jag verkligen de fantasieggande titlarna och omslagen som känns väldigt genomtänkta. Kul med dubbla omslag och att varje bok har sin färg. Jag vet att det förekommit lite kritik mot böckerna också, exempelvis att författaren skrivit om en kultur som inte är hennes och det har jag lite svårt att förstå. Skulle en författare aldrig kunna skriva om det som inte är självupplevt skulle vi inte ha någon fantasy, väldigt få deckare och inte heller böcker med kvinnliga huvudpersoner skrivna av män och vice versa. Nu är ju jag förstås inte själv same och har därför kanske inte ens rätt att bemöta kritiken, och jag vet inte heller hur pass mycket research författaren gjort och hur trovärdiga böckerna är. Men jag är själv författare och jag vet att om jag bara skulle få skriva om det som är självupplevt skulle mitt skrivande och mina skrivna ord bli så oerhört mycket tråkigare.

Middagsmörker och Gryningsstjärna utges av Opal och de finns att köpa hos Adlibris (här och här) samt hos Bokus (här och här).

Ordbrodösen var den bok som vi läste förra gången i Barnbokscirkeln på Facebook. Men jag har inte skrivit om den än. Det är ju en otroligt hypad bok som har skrivits om många gånger på massor av olika bloggar. Själv kan jag nog inte göra annat än att instämma med hyllningskören. Jag gillade verkligen boken. För er som mot förmodan inte har läst om Ordbrodösen kan jag börja med att nämna handlingen lite kortfattat.

Boken handlar om Alba som tillhör en säregen släkt i Värmland. Släkten har levt i den lilla bruksorten i urminnes tider och det som är så speciellt med släkten är att dess kvinnor är ordbrodöser. En ordbrodös kan styra andras tankar och handlingar med sina skrivna ord. Man får kraften den dagen man fyller 18 år vid en särskild ceremoni och nu är det Albas tur. Ingen ordbrodös har någonsin misslyckats med sitt inträdesprov och Alba har rätt så bra koll på hur hennes framtid kommer att se ut. Trodde hon ja…

Det är svårt att berätta så mycket mer om handlingen utan att avslöja vad som händer sedan, men boken tar i alla fall en lite oväntad vändning och blir till en berättelse som jag inte direkt förväntade mig. Nu menar jag inte att boken är dålig eller så, men jag trodde att det skulle vara en annan slags bok, att den skulle ha en annan slags handling.

Det är helt klart en läsvärd bok och inte minst så är det en otroligt häftig idé med ordbrodöserna. Själva titeln lockade också mig mycket, den låter mystisk och spännande utan att avslöja för mycket. Språket överhuvudtaget gillade jag jättemycket. Författaren är bra på att bygga stämningar. Karaktärerna är härliga, men jag hade nog önskat att komma dem ännu närmare. Jag hade också önskat sig att större delen av boken utspelade sig i Värmland, i bruksorten, för det verkar vara en spännande plats med många saker att bygga vidare på. Jag hade också gärna haft mer läsning om själva ordbrodöserna och vad de kan åstadkomma, och hur det är att vara ordbrodös. Utforska mer om det där nya som ju ordbrodöser är. Jag hoppas därför att det här var första boken i en kommande serie eller triologi, för jag vill läsa mer om ordbrodöserna och jag vill läsa mer av Anna Arvidsson.

Ordbrodösen är utgiven av Rabén & Sjögren och finns bland annat att köpa på Adlibris och på Bokus.